Myndighetens märkliga piruett: Från tummen upp till Huawei-förbud

Sedan hösten förra året har branschexperter, telekomoperatörer och teknikleverantörer återkommande träffats för samtal hos Post- och telestyrelsen (PTS), den myndighet som bland annat reglerar mobilnäten här i landet. Tema: auktionen av frekvenser för nästa generations mobilnät, det som brukar kallas 5G. Hur skulle den gå till? Vilka krav ställde myndigheten på näten? I vilka spektrum skulle 5G hållas? En viktig diskussionspunkt vid träffarna har varit det nya regelverk som infördes vid årsskiftet och som påverkar vilka leverantörer som kan komma i fråga för att bygga 5G.

I branschen talades helt frankt om »Huawei-lagen« eftersom den tycktes skräddarsydd för att stoppa den kinesiska marknadsledaren – och Ericssons huvudkonkurrent – från att leverera nät till svenska operatörer som Telia, Tele2 och Tre. Digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) menade dock att den skärpta säkerheten inte alls pekade ut enskilda aktörer.

PTS gjorde också klart i branschsamtalen att 5G-auktionen inte skulle utformas för att på förhand diskvalificera några namngivna företag eller nationer. I enighet med lagen skulle Försvarsmakten och Säkerhetspolisen konsulteras. Och i april i år konkretiserades formerna för auktionen med 16 hårda kriterier som intresserade budgivare var tvungna att uppfylla. Inga företagsnamn nämndes.

Men eftersom auktionen redan var försenad och Sverige höll på att hamna på efterkälken – många andra länder har redan börjat rulla ut sina 5G-nät – hade operatörerna redan tidigare bett om klargöranden hos PTS. Kunde de börja förbereda sig för 5G baserad på teknik från Huawei? Jo, de fick underhandsbesked om att det var fritt fram – ingen var ju diskvalificerad så länge de nämnda säkerhetskraven uppfylldes. Tre av de fyra budintresserade operatörerna – Tre, Telenor och Tele2, men inte Telia – tog beskedet som intäkt för att gå vidare med sina investeringar i befintligt 4G-nät som också skulle utgöra en bas i det framtida 5G-nätet.

[caption id="attachment_648147" align="alignnone" width="991"] Portade. I oktober meddelade Post- och telestyrelsen att Huawei inte skulle få vara med och bygga det svenska 5G-nätet.[/caption]

Men den 20 oktober i år kom en kalldusch från PTS: Huawei och ZTE skulle stängas ute från de svenska 5G-näten. De tre operatörerna som investerat miljarder i nät med Huaweiteknik måste göra om inve­steringarna.

– Vi hade investerat mycket tid och resurser i att lägga fram våra argument. Så kom PTS besked som ett dråpslag, säger Mårten Lundberg, kommunikationsdirektör på Tre.

Vad hade hänt? Källor med insyn i auktionsförfarandet uppger för Fokus att Försvarsmakten och Säpo kopplades in tämligen sent i processen. Och de tog ingen hänsyn till operatörernas investeringar – det var ju inte deras uppgift – utan slog fast att den kinesiska staten bedriver spionage för att främja sin egen ekonomiska utveckling och utveckla sin militära förmåga.

Man pekade på att Kina stiftat en ny säkerhetslag som gör att kinesiska företag är skyldiga att bidra till underrättelsearbetet – alltså Huawei och ZTE. »Kina utgör ett av de största hoten mot Sverige«, sa Säpochefen Klas Friberg.

Beskedet var ovanligt tydligt. Andra länder har i allmänhet lindat in liknande beslut i mer diplomatiska ordalag. Tydligheten gav eko runt om i Europa där beslut om 5G-utbyggnaden också ska fattas. Det svenska sättet att blockera somliga aktörer – alltså kinesiska – kan således inspirera andra.

Kenneth Fredriksen, Nordenchef på Huawei, blev chockerad av PTS beslut.

– I tolfte timmen har man tagit ett beslut som är helt i strid med vad vi och våra kunder fått höra under processens gång. Det här får stora konsekvenser för alla. Utrullningen försenas och man måste fasa ut existerande infrastruktur, som man då inte kan bygga 5G ovanpå. Jag anser att det inte blev ordentligt utrett innan beslut togs. Säpo gjorde antaganden som inte utretts noggrant. PTS har sedan tagit beslut utifrån Säpos antaganden. Men man kan inte ta den här typen av beslut baserat på antaganden.

Enligt en källa har PTS tuggat i sig Försvarsmaktens och Säpos analyser utan några egentliga invändningar eller diskussion.

– Säpo fick för mycket att säga till om på slutet. PTS tycker inte heller att det är bra som det nu blivit, uppger källan.

För operatörerna kan beslutet hur som helst bli kostsamt.

– För Tre kostar det minst tre miljarder kronor, säger företagets kommunikationsdirektör Mårten Lundberg.

Tre, liksom övriga operatörer, försöker nu förmå PTS att mildra effekterna av beslutet genom att skilja på det så kallade intelligenta kärnnätet och radionätet.

– Radionätet har ibland bara metallpinnar längst ut som skickar vidare en signal. Om man kräver att även detta ska bytas ut visar det att man inte förstått fullt ut hur mobilnät fungerar, säger Mårten Lundberg.

Huawei har överklagat PTS beslut och i måndags meddelade förvaltningsrätten så kallad inhibition, vilket innebär att delar av förbudet tillfälligt hävs i väntan på ett slutgiltigt besked. Därmed skjuts också den planerade 5G-auktionen upp på nytt.

Huawei hoppas förstås få gehör för sina argument, att man aldrig haft någon dokumenterad säkerhetsbrist trots att man är världens största teknikleverantör i 4G-näten och har levererat utrustning till en lång rad länder, bland annat Sverige.

– Brittiska underrättelsetjänsten MI5 har sedan åtta år tillbaka gjort tester av vår teknik innan den läggs in i mobilnäten i Storbritannien. Under alla år har inget haft någon säkerhetsbrist, trots att ingen aktör är lika testad som vi är, säger Nordenchefen Kenneth Fredriksen.

– Vi kan också tänka oss att, på samma sätt som i Storbritannien, betala för en säkerhetstestning och testcenter här i Sverige.

Återstår att se om det erbjudandet räcker för att blidka Säpo och Försvarsmakten.