Prislappen: Så mycket kostade USA-valet – krossade tidigare rekord

Text:

Bild: TT

Uppskattningen av den totala kostnaden för valet 2020 kommer från Center for Responsive Politics, ett oberoende researchinstitut i Washington DC.

De räknade tidigare med att kostnaden skulle bli 11 miljarder dollar. Men en stor tillströmning av politiska donationer de sista månaderna pådrivet bland annat av striden om Högsta domstolen drev utgifterna upp över den prognosen.

Trots pandemin har alla bidragit mer till kampanjerna 2020, från enskilda individer som gör små donationer till miljardärer som bidrar med åttasiffriga belopp till super-PAC:s (Political action committes som agerar mellanhand för att stödja kandidater).

– De politiska donatorerna gav rekordmycket pengar redan i mellanvalet 2018 och 2020 verkar vara en fortsättning på den trenden – men starkt påspädd, säger Sheila Krumholz, vd för Center for Responsive Politics.

– För tio år sedan skulle en miljard dollar till en presidentkandidat ha varit svår att föreställa sig. Den här gången ser vi troligen två – Biden och Trump, säger hon.

[caption id="attachment_646114" align="alignnone" width="991"] Kampen om Vita huset blev en dyr affär. FOTO: TT[/caption]

Presidentkampanjerna beräknas ha spenderat 6,6 miljarder dollar, en ökning med 2,4 miljarder jämfört med 2016.

Joe Bidens kampanj samlade in rekordhöga 938 miljoner dollar till och med den 14 oktober. President Donald Trump samlade in 596 miljoner dollar.

Utgifterna för super-PAC:s gör också den totala kostnaden för valet högre. Bara under oktober månad spenderade de och andra stora insamlingsorganisationer nästan 1,2 miljarder dollar. Och mer gick till Biden än Trump. Överhuvudtaget är demokraterna valets vinnare också ekonomiskt.

Demokratiska kandidater och grupper har spenderat 5,5 miljarder dollar jämfört med republikanernas 3,8 miljarder dollar. Då är ändå inte de demokratiska presidentkandidaterna Michael Bloomberg och Tom Steyer som själva finansierade sina tidiga kampanjer inräknade.

Michael Bloomberg är också den näst mest generösa givaren 2020. Han har gett 107 miljoner dollar till demokratiska insamlingskommittéer utöver att han spenderade minst en miljard dollar på lansering av sig själv som presidentkandidat.

[caption id="attachment_648075" align="alignnone" width="991"] Michael Bloomberg öppnade plånboken – rejält – för att se till att USA fick en ny president. FOTO: TT[/caption]

Mesta bidragsgivare var Sheldon Adelson, kasinoägare i Las Vegas och hans fru Miriam, som har gett 183 miljoner dollar till republikanska kandidater och grupper.

Sammantaget står små givare för 22 procent av de pengar som samlas in under och inför valet 2020, enskilda givare som gav 200 dollar eller mindre stod bara för 15 procent av bidragen i valet 2016.

De traditionella metoderna att samla in pengar, mottagningar och middagar med rika givare, fick kampanjerna undvika nu beroende på pandemin. I stället har nätet fungerat som insamlingsplats och politiska grupper och partier har spenderat över en miljard dollar enbart på annonsering på Facebook och Google.

Att Florida tidigt pekades ut som avgörande delstat betydde att stora annonspengar lades där, de två presidentkandidaterna spenderade sammanlagt 264 miljoner dollar på annonsköp i tv, radio och digitalt i Florida, enligt Advertising Analytics. Till det kan läggas 100 miljoner som Michael Bloomberg använde för att stötta Biden i annonsering i Florida. Till föga nytta, skulle det visa sig, för Trump tog trots allt hem delstaten.

****

Här nedan kan du se siffrorna över de tidigare valen: