Sverige rustar för massvaccination – men forskare bävar för vaccinskepsis

Spurten mot det vaccin mot covid-19 som får slutgiltigt godkännande är i slutfasen. De första britterna har nu redan börjat vaccineras med det amerikanska läkemedelsbolaget Pfizer/Biontechs vaccin, som fått ett nödgodkännande i Storbritannien. Vaccinet väntas godkännas av Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA den 29 december, tätt följt av vaccinkandidaten från Moderna (den 11 januari).

Astra Zeneca, vars vaccin visat sig ge något lägre skyddseffekt än de övriga två som står närmast ett godkännande (70 procent, jämfört med Pfizers 90 och Modernas 95 procent), räknar med godkännande först i slutet av januari.

De olika vaccinen ska fördelas allt eftersom de får ett godkännande. Regionerna, som i början på januari ska vara klara att börja vaccinera, måste alltså förbereda sig för olika vaccinvarianter, ett arbete som de i ett första steg fått 300 miljoner statliga kronor för.

Redan sedan i somras har regionerna riggat för att klara den utmaning som massvaccinationen innebär av logistik och "kringmaterial" i form av sprutor, kanyler och skyddsmaterial. Regeringen har tagit höjd för ett överskott av vaccindoser, så någon vaccinbrist lär inte bli aktuell, enligt Hans Boman, smittskyddsläkare i Region Västernorrland. Material har regionen beställt, och extra personal har anställts så att undanträngningseffekten inte ska bli så stor.

– Det som kan bli komplicerat är just kylkedjan och frysförvaring av ett par av de aktuella vaccinen, säger Hans Boman till Fokus.

Både Pfizers och Modernas vaccin är så kallade mRNA- vaccin, där man skickar in en del av virusets arvsmassa i kroppen för att reta igång immunförsvaret. Kruxet med mRNA-vaccin, som hittills inte godkänts för användning på människa, är förvaringen. Medan andra vaccin kan frystorkas och förvaras i rumstemperatur utan att skadas, kräver mRNA-vaccinets känsliga molekyler i Pfizers fall 70 minusgrader, i Modernas fall minus 20 grader. Modernas vaccin håller i kylskåp, Pfizers/Biontechs måste förvaras i minus 70 grader och kräver speciella kylanordningar.

– Förvaringen kommer förmodligen att vara på sjukhus, där frysmöjligheten är större. Men sen kan det finnas möjlighet att sköta själva vaccinationen på andra platser, säger Hans Boman.

Även i Region Blekinge betraktas förvaringen av vaccinet som en begränsning för hur man kan använda olika vaccin på olika vårdavdelningar, och man har diskuterat kylcontainrar.

– Logistiken är också en stor utmaning, konstaterar biträdande smittskyddsläkare Olof Blivik.

Senast en massvaccination var aktuell i landet- under svininfluensan för ett drygt decennium sedan- genomfördes den i stora vaccinationcentraler, dit det blev rusning. Något som knappast blir aktuellt nu, konstaterar Hans Boman, eftersom trängsel ska undvikas. I stället blir det förmodligen vaccination genom tidsbokning. Denna gång antas också två doser vaccin med några veckors intervall krävas för varje människa, vilket innebär att regionerna kan behöva lagra vaccin.

Vaccinerna kommer att köras till ett hemligt centrallager i Sverige för att därifrån distribueras till 25 platser i landet. Sedan levereras vaccinen till regionerna, som ska stå för sprutor, personal och lokaler, som vårdcentraler, skolor apotek eller sjukhus.

Enligt Emma Spak, sektionschef, hälso- och sjukvård, SKR, har regionerna hunnit långt och upphandlat volymer när det gäller såväl vaccin som material. Region Stockholm har till exempel gjort beställningar på sprutor och kanyler motsvarande 1 125 000 doser.

Säsongens vaccination mot influensa har beskrivits som ett slags generalrepetition inför stundande massvaccination mot covid-19. Den har däremot inte gått så lysande. Flera regioner, däribland Västernorrland och Blekinge, har tvingats skicka hem riskgrupper som velat vaccinera sig mot säsongsinfluensa.

– Influensavaccinet är i stort sett slut, vi har några få doser kvar, men vår kvot har gått åt. Det går åt som smör i solsken, intresset har varit rekordstort, och vi måste även neka riskgrupper. säger Hans Boman.

Vaccinationsivern kan ha med det nya coronaviruset att göra, tror han.

– Många kanske tänker att vi kan inte vaccinera oss mot än, men mot influensan, man vill gardera sig mot det man kan skydda sig mot.

Varför har man så knappa lager influensavaccin? 

– Vi räknade inte med att efterfrågan skulle vara så stor, blir Hans Bomans förklaring.

Man beställer det vaccin man beräknar behöva redan i februari eftersom tillverkningen börjar i mars. Och då hade vi inte klart för oss hur stort covid-19 skulle bli; ingen kunde förutspå att covid-19 skulle göra att fler ville vaccinera sig mot influensa. Och sen var det redan försent, beställningarna var lagda, tillverkningen i gång. Intresset för influensavaccin har också varit stor över hela världen, och man har inte kunnat disponera om länder emellan.

Än har man dock inte sett att bristen på influensavaccin har lett till att fler drabbas av influensa.

Ett skäl-förutom att en högre andel totalt har vaccinerat sig i år- kan vara att olika luftvägsvirus kan konkurrera ut varandra, enligt Hans Boman.

– Vissa studier tyder på det, och man har sällan två stora epidemier samtidigt.

Om knappt en månad beräknas steg ett i vaccineringen mot coronaviruset kunna börja. I första hand börjar man med människor som är 70 år och äldre, riskgrupper med underliggande sjukdom, samt vård- och omsorgspersonal sjukvårdspersonal. Först en bra bit in på 2021 räknar Folkhälsomyndigheten med att en mer omfattande vaccination av befolkningen kan starta. Sverige har nu sammanlagt fem avtal klara för leveranser av vaccin mot covid-19, (Pfizer, Moderna, Astra Zeneca, Johnson&Johnson och nu senast Curevac) och har nu säkrat vaccin till mer än hela befolkningen.

När det gäller just tillgången till vaccin uppger sig vaccinsamordnare Richard Bergström vara lugn. Och att mRNA-vaccin, som dem från Pfizer och Moderna, är så temperaturkänsliga ser han också som en god nyhet: RNA bryts ned omedelbart i kroppen, just därför att det är så känsligt. Därför behöver man inte vara orolig för att genetiskt material från vaccinet ska bli kvar i kroppen.

Frågan är snarare hur stor del av svenska folket som över huvud taget kommer att vilja vaccinera sig, när ett vaccin mot covid-19 väl finns.  Enligt Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson måste åtminstone 60-70 procent av svenskarna vaccinera sig för att vi ska delta i försöken att slå ut smittspridningen. Men till skillnad från under svininfluensan 2009 törs myndigheten denna gång inte tala om massvaccination som en medborgerlig plikt. Nu vädjar man i stället med viss försiktighet om att vaccinera sig, också med hänsyn till anhöriga äldre och riskgrupper.

Men tveksamheten bland allmänheten inför att vaccinera sig mot covid-19 är stor. I en opinionsundersökning som Novus gjort tillsammans med SVT Agenda, där 1164 svenskar deltog, svarar 26 procent att de inte skulle ta ett vaccin om det fanns tillgängligt, medan 28 procent svarar att de inte vet.

Många svenskar har förmodligen den medicinska skandalen kring vaccinationen mot svininfluensan i färskt minne. Fem miljoner svenskar vaccinerade sig på myndigheternas uppmaning med Pandemrix. Vaccinet, som inte längre tillverkas, antas ha ett samband med att omkring 440 vaccinerade svenskar, till största del barn och unga, drabbades av sömnsjukan narkolepsi.

Enligt Matti Sällberg, professor och vaccinforskare vid Karolinska institutet, orsakades narkolepsin dock inte av vaccinets adjuvans (ämne som stimulerar immunförsvaret), utan som ett resultat av en kombination av ett kraftigt vaccin, ett virus och de drabbade personernas genetiska uppsättning.

Oavsett vad exakt som orsakade sjukdomen, säger sig vaccinsamordnare Richard Bergström dock ha stor respekt för den oro som människor känner inför vaccination. Studier får reda ut hur effektiva och säkra vaccinerna är, och efter Läkemedelsverkets bedömning får Folkhälsomyndigheten komma med sina råd, summerar han.

– Sen handlar det väldigt mycket om människors egna bedömningar att väga nytta mot risk.

Sedan två människor har fått allergiska reaktioner av Pfizer-Biontechs vaccin har Storbritannien stoppat vaccinet för just allergiker.

Hur stor är då risken för mer allvarliga, ovanliga biverkningar av de vaccin som förmodligen snart blir aktuella för slutgiltigt godkännande; Pfizer/Biontechs, Modernas och Astra Zenecas?  

Att ett vaccin godkänns innebär att det fungerar, inte att det garanteras fritt från biverkningar. Vid utbrottet av svininfluensan stod myndigheter och experter fast vid att nyttan med Pandemrix var större än riskerna. Ändå godkändes vaccinet, med utgångspunkt från studier på en grupp människor på endast 5000 vuxna och 300 barn. Folkhälsomyndigheten medger idag att man hade behövt testa fler, och på större volymer. I fas 3-studierna för vaccinkandidaterna mot covid-19 är antalet dock större, och inbegriper tiotusentals deltagare, ofta upp emot 50 000. Här kan man visserligen upptäcka allvarliga biverkningar, som kan vara livshotande eller orsaka invaliditet. Allvarliga biverkningar, som narkolepsi kan dock vara svåra att upptäcka även i så stora volymer; dem märker man ofta först när vaccinet redan är godkänt, enligt Matti Sällberg.

– Nu ser vi klassiska vaccinbiverkningar som feber, huvudvärk, trötthet. De riktigt ovanliga biverkningarna kommer vi inte att se förrän vi vaccinerat miljoner människor, säger han till Fokus.

Att framtagandet av ett vaccin mot covid-19 nu sker i rekordfart tror han dock inte innebär någon risk för att man slarvar med säkerheten. Prestigen är helt enkelt för stor, för mycket står på spel, resonerar han.

– Klantar läkemedelsbolagen till det med ett vaccin som ger allvarliga biverkningar, blir det en enorm skandal. Det vill ingen riskera.

Fakta: Osäkerhet i regionerna

Vaccinavtal för att kunna vaccinera hela Sveriges befolkning är nu på plats. Men bland 16 av landets 21 regioner som tidningen Dagens Medicin har tillfrågat är osäkerheten stor om hur vaccinationen ska gå till.

I Region Jämtland Härjedalen har man redan under nuvarande vaccinering mot säsongsinfluensa insett att regionens hälsocentralernas lokaler inte är lämpade för vaccination av människor över 70 år. Därför har man hyrt Campus Östersund för vaccination, med separata in- och utgångar. Också i Region Örebro län kommer vaccinationer kommer att ske i rymliga lokaler med tidsbokning för att undvika köer. Vård- och omsorgspersonal kommer att vaccineras i separata flöden.

Samtliga regioner har lyft osäkerheten i hur många doser som kommer i varje leverans som ett överhängande problem i logistiken, och ser svårighet i att vaccinera smittsäkert mitt under pågående pandemi. Flera regioner överväger också att ta hjälp av privata aktörer för att öka kapaciteten.

Folkhälsomyndigheten kommer att ha utrymme för att köpa vaccin för 4, 5 miljarder kronor, och distribuera vaccinet till en plats i varje region. Vaccinen som blir godkända ställer olika krav på grundförvaring, från krav på kyl och frys med -70 grader till normal frys eller kylskåp. Osäkerhet råder även om hur vaccinet ska levereras. Pandemrix kom i ampuller, annat vaccin kan levereras i förberedda sprutor.