Veckans bråk: Fuck facket – eller fuck CUF?

Men hur lätt är det att skapa en konflikt som alla vinner på? Svaret på den frågan sitter Centerpartiets ungdomsförbund på. I veckan lade man ut en helt väntad bild på sociala medier. Ovanför en bild på en grön knuten näve hade partiet skrivit »Fuck facken« – en politisk ståndpunkt som inte kan vara oväntad för en enda person i hela Sverige.

2006 krävdes det att Fredrick Federley (C) öppnade ett fik i Göteborg utan kollektivavtal för att nå samma genomslag som Cuf fick med sin delningsbild i veckan. Så svältfödda är båda sidorna på konflikter.

Facken och vänsterpartierna behöver konflikten med arbetsgivare och motståndare, så precis varenda vänster- och socialdemokratisk röst man kan tänka sig svarade indignerat på utspelet.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi  (S) kräver nu att Cuf ska skärpa sig. »Fräscht«, skriver Aftonbladets vikarierande ledarskribent Atle Morseth Edvinsson. Vänsterpartiets pressekreterare Jonas Wikström kallar CUF för »bortskämda jävla småungar« och SSU svarar »Fuck CUF – gå med i facket i dag«.

Problemet med tanken att konflikter kan vara givande är att de inte får befinna sig på en fyraårings nivå. Är de det kan debattörerna på sin höjd lyckas övertala den försvinnande fåtaliga gruppen »läskunniga småbarn med ett visst politiskt intresse«.

Återigen var liberaler och socialdemokrater oense om hur arbetsmarknaden ska organiseras. Veckans Bråk-redaktionen vågar förutspå att de inte lär bli överens om saken inom överskådlig tid.