Små effekter med lockdowns: »Som att slå ihjäl en mygga med en slägga«

I början av februari i år tonade Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson ned risken för en coronaepidemi i landet. ”Coronaviruset kommer inte att spridas i Sverige”, försäkrade han. I början av mars fick Sverige sitt första dödsfall kopplat till covid-19.  I slutet av samma månad var pandemin ett faktum.

Medan andra länder valde lockdowns, smittspårning och testning, dividerade man i Sverige ännu i maj om vilka yrkesgrupper som skulle definieras som samhällsviktiga och i första hand testas.

Trots att det i början fanns ganska litet kunskap om hur pandemin fungerade valde flera länder att ändå agera. Sverige valde att vänta, hämta in mer kunskap, vilket inte var fel, anser Karin Modig, docent i epidemiologi vid Karolinska Institutet.

– Men man borde ha reagerat snabbare, också under andra vågen.

I takt med ökade dödstal under andra pandemivågen har den svenska regeringens behov av att visa handlingskraft kommit ikapp, med förslag om en pandemilag; om att kunna stänga köpcentrum; minska trängsel i kollektivtrafik. Den i våras så upphöjda expertisen har fått smyga ut i kulisserna.

Nedstängningar har i flera länder haft effekt, på smittspridning och i nästa steg dödlighet, enligt Karin Modig – men kortsiktigt, tills man öppnar igen.

– Jag har inte sett några strategier som har fungerat väl på bred front, för att komma åt smittspridningen på lång sikt.

Tvång, nedstängning och utegångsförbud i Sverige hade gjort skillnad för smittspridning och dödlighet i covid-19, enligt Karin Modig.

– Men det finns en demokratitanke i att inte stänga in.

En tanke som Lars Jonung, professor emeritus i nationalekonomi vid Lunds universitet, håller högt.

–Vår grundlag har förhindrat den typ av hård nedstängning som prövats i många länder, där medborgarna i stort sett placeras i husarrest, säger han till Fokus.

Lars Jonung är rådgivare i en pågående metastudie vid John Hopkins universitet i USA, vars syfte är att undersöka nedstängningarnas effekter på dödligheten i covid-19. De mycket preliminära resultat som hittills kommit fram pekar på att lockdowns ger obefintligt, eller i bästa fall svagt stöd för att effektivt minska dödligheten i covid.

– En allmän nedstängning av den typ som prövats i Italien och Belgien är som att slå ihjäl en mygga med en slägga – om vi ska döma av den evidens som finns.

Däremot kunde Sverige ha varit mer restriktivt på vissa områden, påpekar Lars Jonung.

–  Äldreboenden borde ha skyddats mer aktivt mot viruset, genom selektiv, inte allmän restriktivitet.

Att tro sig kunna förhindra smittan genom att separera grupper, skydda de sköra och låta övrig befolkning röra sig fritt, är dock en illusion, anser Karin Modig.

– Smittan kommer in ändå.

De äldreboenden som utsatts mest för smitta har funnits i områden där den allmänna smittspridningen varit hög.

Coronakommissionen riktade i veckan hård kritik mot regeringen för att inte snabbt nog ha agerat för att minska smittspridning, och inte åtgärdat brister inom äldreomsorgen innan pandemin slog till. Anställda ska i hög grad ha lämnats ensamma att hantera krissituationen.

Den något fatalistiska föreställningen om att coronavirusets framfart inte gick att bromsa fick Sverige att reagera onödigt sent, det är flera epidemiologer som Fokus talat med överens om.

Med fragment av facit kan de nu konstatera att ett virus som sars-cov-2 bör stoppas tidigt.

– Att Norge och Danmark under våren kunde slå sig för bröstet med att det gick bättre för dem, beror på att de i början inte fick in smitta i samma grad som Sverige under vecka nio. När viruset väl får en samhällsspridning är det mycket svårt att stoppa, säger Karin Modig.

Experter, som tidigare talat sig varma för den svenska strategin är i dag mer tvekande. I ett samtal med Fokus i våras försvarade professor och epidemiolog Jonas F Ludvigsson strategin, ansåg att vi kanske fick ”räkna med lite fler covidfall nu, för att rädda fler liv -  på sikt”. Han syftade på den höga arbetslöshet, ökade risk för psykisk sjukdom och självmord som ett nedstängt samhälle kan skapa. I dag ser han ännu strategin som rimlig – mot bakgrund av det man visste i början av 2020.

– Men jag trodde aldrig att det skulle finnas tre olika vacciner tillgängliga samma år som covid-19 debuterade. Det framtidsscenariot såg jag ingen ta upp i mars, när mycket av strategin lades fast. Jag trodde inte heller att andra vågen i höst skulle bli så svår. Nu tycker jag att vissa restriktioner borde ha satts in tidigare.

Sveriges höga dödstal kan även ha orsaker vi inte kunde påverka, tror han. En av hans vänner från Belgien förstår exempelvis inte varför Belgien – trots lockdown – drabbats hårdare än grannlandet Tyskland.

Preliminära resultat av en studie kan ha en del av förklaringen: regioner med sportlov vecka 9 drabbades särskilt hårt av covid-19. Hela Belgien, som dessutom är tättbefolkat, hade vinterlov under vecka 9, men bara delar av Tyskland (Bayern). Att även Stockholm hade sportlov den veckan är ett skäl till att Sverige drabbades hårdare än andra nordiska länder, enligt Jonas Björk, professor i epidemiologi, som medverkar i studien.

– Den stora samhällsspridningen – främst i Stockholm efter sportlovsveckan – gjorde det nästan omöjligt att skydda äldre och riskgrupper. Tidigare, hårdare restriktioner, att isolera sportlovsresenärer vecka 9 och 10, och ställa in evenemang som Melodifestivalen i Globen, hade sannolikt kunnat minska smittspridningen.

*** 

FAKTA:  Hög dödlighet inom äldreomsorgen

73 procent av alla dödsfall till följd av covid-19 i Sverige har drabbat personer med äldreomsorg. 94 procent av dem som avlidit med covid-19 har varit 65 år eller äldre. 

Under vecka 14-23 såg man en överdödlighet i Sverige på 30 procent.

I Finland låg den på 7 procent, i Belgien på 38 procent och i Storbritannien på 57 procent.

Den senaste tiden ser man en överdödlighet i Sverige på omkring 10 procent.

Källor: Eurostat, Socialstyrelsen och Jonas Björk, professor i epidemiologi, Lund.