Att kartläsa mänsklighetens historia genom en enda släkt

Ett sms från min son. I Babel intervjuas Diane Meur om sin bok Mendelssohnkartan som översatts till svenska.

Jag ser programmet två veckor senare och får boken från förlaget. Under tiden passerar många funderingar mitt huvud: Ännu en bok om Mendelssohns? Om hela familjen? Visserligen en familj som har lämnat ett enastående avtryck inom filosofin, musiken, finansväsendet och mycket därtill, men finns det fortfarande något att skriva om familjen?

I ett kapell tillägnat familjens historia på Dreifaltigkeitskyrkogården i Berlin finns en Mendelssohnkarta. En stamtavla som följer Moses och Fromets avkomna i sju generationer med kanske över 900 namn. Där finns mina föräldrars bland alla andra från den sista generationen. Själv tappar jag alltid bort mig när jag försöker ordna in andra avlägsna släktingar i detta träd. Hur ska Diane Meur ta sig igenom denna labyrint av namn och släktförbindelser och skapa ett sammanhang?

Diane Meurs utgångspunkt är idén om ett son-far och far-son förhållande. Abraham Mendelssohn är son till Moses och far till Felix. Hur är det att vara son till en berömd far och far till en kanske ännu mera berömd son? Felix Mendelssohn känner nog de flesta till i Sverige, men Moses är inte lika känd, trots att han kallades Tysklands Sokrates under sin livstid. Vi stiftar bekantskap med Moses i bokens början, Moses som brädade filosofen Immanuel Kant när han erhöll första pris i Berlins kungliga vetenskapsakademis tävlan 1763 om filosofiska uppsatser.

Diane Meur beskriver hur de strider Moses Mendelssohn utkämpade under sin livstid tog hans krafter i slutändan: försvaret för sin judiska tro mot kravet på att konvertera, hans omtolkning av judiska religiösa bestämmelser i möte med samhällets lagstiftning, hans ställningstagande för upplysningen och sin vän G E Lessing efter dennes frånfälle. Moses förhoppning är ett Preussen i vilket människor med skilda trosuppfattningar får leva sida vid sida utan diskriminering. Den preussiske kungen Fredrik II:s antisemitism förhindrar hans inval i vetenskapsakademin trots många påstötningar från framstående medlemmar. Moses får permanent uppehållstillstånd men hans familj, hustru och sex barn, förvägras det. Först efter Moses död erkänns familjens rätt att bo kvar i Preussen. Skvaller och lögner sprids då i form av pamfletter och skrifter, inte lika snabbt som nu men med samma genomslagskraft.

[caption id="attachment_650748" align="alignnone" width="800"] Diane Meur har skrivit Mendelssohnkartan.[/caption]

Moses älsklingsdotter Brendel blir bortgift med bankiren Simon Veit och föder två barn. Hon blixtförälskar sig i diktaren Friedrich Schlegel, konverterar, skiljer sig, och blir Dorothea Schlegel. De lever ett tag i ett modernt förhållande tillsammans med Friedrichs bror. Ett av barnen blir den välkände målaren Philipp Veit, verksam i Rom och sedan Frankfurt. Hon konverterar en gång till, nu till katolicism.

Moses son Joseph startar med sin bror Abraham banken Mendelssohn, som så småningom blir ett av Tysklands största internationella finansinstitut. Joseph är för övrigt det enda av barnen som stannar kvar i sin judiska tro – alla andra konverterar. Matematikern Dirichlet gifter sig med Abrahams äldsta dotter Rebecka. Vi kan fortsätta så här länge till.

Familjen blir i mångt och mycket ett centrum i Tysklands och Berlins utveckling. Abrahams barn Felix blir tidens mest erkände komponist och musiker. En direkt koppling till Sverige är Jenny Linds och Felix ömsesidiga beundran och kärlek. Till 60-årsminnet av Felix födelsedag låter hon sätta upp en minnesskylt vid hans födelsehus – som plockas bort i Hitlers Tyskland 1936. En av Felix söner är medgrundare av industrikoncernen Agfa.

Diane Meur sugs i boken in i en malström av personer och händelser som hotar att dränka henne.

Idén om en karta över familjen växer fram, i vilken hon kan placera Moses avkomna i skilda block och följa de olika grenarna av familjen. Hon klipper och klistrar på sitt köksbord, kartan får nya delar och blir ett monster med fler och fler namn. Hon börjar tvivla – kan hon fortsätta med sitt projekt? Vännerna börjar bli oroliga. Håller hon på att förlora förståndet?

Så vad är detta? En roman? En biografi över delar av släkten? Kanske en detektivroman om familjen Mendelssohn och spåren de lämnat efter sig? En självbiografi över Diane Meurs eget arbete med projektet? I bokens dagboksutdrag framträder en frenetisk arbetande människa, en tillvaro där möten avlöser varandra och med resor till skilda platser som alla har någon form av anknytning till familjen. Skrattet ligger nära till hands i alla dessa märkliga situationer som Diane Meur hamnar i.

Boken bollar över självbiografiska berättelser till avsnitt om olika delar av familjen, den tid de lever i, till fiktiva släktmöten med alla generationers Mendelssohn närvarande. Vi ser genom ett spännande kalejdoskop, där varje vridning ger en ny lysande inblick i deras tid. Tragiska öden blandas med framgångar. Förutom en gemensam anfader finns det i slutändan inte mycket gemensamt för de olika individernas levnadsöden. Som Diane Meur uttrycker saken: »I grund och botten är en stor familj som en sammanfattning av mänsklighetens historia«.

Upplysningen avlöses av romantiken, som ger näring åt tankar om folksjälen. Den kvasivetenskapliga rasbiologin gör slutligen sitt intåg i slutet av 1800-talet. Men antisemitism fanns långt tidigare. När Felix ska framträda inför Goethe skriver hans lärare Zelter till diktaren: »Förvisso är det en son till en jude, men han själv är inte jude. Fadern gjorde den fullständiga uppoffringen genom att inte låta omskära sina söner och uppfostra dem som sig bör. Det skulle verkligen vara eppes Rores (någonting mycket sällsynt) att en judeson bleve konstutövare.« Det är bittert för familjen som behandlade Zelter som en far och nära vän.

Felix kommer inte heller att efterträda Zelter som ledare för sångakademin vid dennes frånfälle – hans judiska ursprung står i vägen. Tilläggsnamnet Bartholdy – där Abraham vill att hans barn använder endast detta – blir inte populärt – barnen håller fast vid Mendelssohn.

I Hitlers Nazityskland blir familjens olika medlemmar indelade i kategorier av jude, halvjude och kvartsjude, beroende på antalet mor- och farföräldrar av judisk börd. Några i familjen tar aktivt ställning mot Nazityskland, andra försöker överleva och anpassa sig. Vissa byter namnet Mendelssohn mot ett annat för att slippa förföljelse. Mendelssohnbanken likvideras – en de facto arierisering – och verksamheten tas över av Deutsche Bank. Familjen vill inte tillsätta nazister i dess ledning. Hus konfiskeras, straffskatter betalas, förmögenheter försvinner. Familjens representant i banken, Robert von Mendelssohn, får sin mor ut ur Tyskland till Sverige i sista stund. Det står inte i boken, men enligt familjen och som en koppling till Sverige, lånar Wallenberg pengar till Robert för att smörja Himmler och SS-byråkratin för att kunna få ut henne. Hennes syster begår självmord.

Bokens upplägg är nydanande och fängslande. Vi får följa detektiven Diane i spåren efter kända och okända förbindelser, som hotar att dränkas i letandets detaljer. Hon upptäcker samband i sin forskning vars resultat hon sedan elegant presenterar i en europeisk kulturhistoria där vi möter frågeställningar från Dante och Lessing till modern tid. Viktiga politiska händelser speglas i olika individers handlingar och ställningstaganden med anknytning till Mendelssohnfamiljen, också sådana som inte har blivit uppmärksammade.

Inte minst med tanke på dagens debatt om invandring, etnicitet, religionsfrihet och tolerans är Moses Mendelssohns filosofi och släktens historia av högsta aktualitet. Diane Meurs verk fyller ett viktigt tomrum i den svenska bokmarknaden. Skildringen av olika individer inom familjen Mendelssohn  ger en fängslande överblick över den historiska och kulturella utvecklingen fram till våra dagar.

Mendelssohnkartan är en ljuvlig bok som visar att allt i världen i slutändan hänger ihop. Och som Diane Meur uttrycker det: »Den enda galenskapen är att tro att mittpunkten är där man befinner sig.«

***

Ramon Wyss är professor emeritus och sjunde generationens barnbarn till Moses Mendelssohn.