Januariavtalet del 11-20: Jobb och tillväxt
Bild: TT
11) Gröna obligationer
11a. Ett försök med statliga gröna obligationer ska genomföras genom ett uppdrag till Riksgälden 2019 och utvärderas.
Hänt: Riksgälden lånade upp 20 miljarder kronor genom att emittera en grön obligation den 1 september 2020.
11b. Jobb, företagande och hållbar tillväxt
Vi sätter klimat och jobb först. Ett jobb är den viktigaste förutsättningen för egen försörjning och etablering i samhället. Genom minskade klyftor och ökad sysselsättning ges alla människor, oavsett bakgrund, möjligheter att lyckas i livet. Arbetslinjen gäller. Vi stärker Sveriges ekonomi genom att främja ett mer konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv och vi underlättar möjligheterna att bli, verka och lyckas som företagare.
Hänt: Svårt att mer exakt pröva, men klyftorna har inte minskat och arbetslösheten har under corona ökat.
12) Regeringens strategiska samverkansprogram med näringslivet ska byggas vidare
Det nationella innovationsrådet under ledning av statsministern fortsätter sitt arbete.
Hänt: Nationella innovationsrådet fortsätter sitt arbete. Ger det resultat? Svårbedömt.
13) En exportsatsning för fler jobb i hela landet genomförs
Den befintliga exportstrategin utvecklas med fokus på hållbarhet, ekonomiskt, socialt och ekologiskt.
Hänt: Tja, coronaåret 2020 svårt att dra slutsatser av ännu, under 2019 ökade varuexporten med 5,3 procent i löpande priser och tjänsteexporten med 13,1 procent.
14) Möjligheterna till omställning förstärks
14a. Arbetsgivarnas behov av arbetskraft med rätt utbildning förbättras. Kunskapslyftet byggs ut, inklusive högskola, yrkeshögskola, vuxenutbildning och yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning. Möjligheten att vidareutbilda sig eller omskola sig högre upp i åldrarna utökas.
Hänt: Regeringen har avsatt pengar som motsvarar 33 500 fler utbildningsplatser år 2021. Delar av detta med omställning finns med i nya avtalet om LAS (med PTK, Metall och Kommunal och Svenskt Näringsliv.
14b. Ge mer generösa villkor för detta inom studiemedelssystemet.
Utvecklingstid i upp till ett år införs för att möjliggöra kompetensutveckling hos den enskilde.
Hänt: För 2020 fanns ett tillskott på 220 miljoner kronor för finansiering av förslaget om utvecklingstid. 2021 satsas 600 miljoner kronor och 1 miljard kronor 2022.
15) Fler ska kunna bli företagare
Genomför en kraftig förenkling av beskattning och regelverk för mikroföretagande och sänkt aktiekapital till 25 000 kronor.
Hänt: En utredare ska lämna förslag på hur företagares trygghetssystem kan bli tydligare, enklare och mer förutsägbart.
Hänt: En utredning om enklare regelverk för mikroföretagande ska redovisa förslag senast 28 februari 2021.
16) En gynnsam beskattning för växande företag
16a. Uttaget av arbetsgivaravgift sänks
Hänt: En tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar gäller från 1 april 2021 till mars 2023.
16b. Taket i RUT ska tredubblas
RUT-avdraget ska utvidgas till tvätt, flytt-, hämt- och trygghetstjänster.
Hänt: RUT-avdraget utvidgas med fler tjänster och taket för rutavdrag tredubblas inte, men höjs till 75 000 kronor från 2021.
16c. Ett äldre-RUT ska utredas
Hänt: Rut-utredningen föreslår fem ytterligare RUT-tjänster för äldre personer som kan börja gälla 1 januari 2022.
Den extra beskattningen vid generationsväxling, jämfört med om företaget säljs till någon utomstående, ska tas bort.
Hänt: Riksdagen har beslutat om nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag.
Även beskattningen av personaloptioner ska reformeras genom att bland annat utvidga storleken och personkretsen så att svenska regler är konkurrenskraftiga i ett internationellt perspektiv.
Hänt: Se punkt 3b.
En utredning med syftet att förenkla 3:12 ska genomföras.
Hänt: Se punkt 4.
17) Tiden att etablera sig på arbetsmarknaden kortas
17a. Vägen in på arbetsmarknaden förstärks genom att fler får chansen till ett jobb utan utbildningskrav. Detta sker genom ett införande av etableringsjobb med lägre lön för nyanlända och långtidsarbetslösa. Dessa ska utvidgas till företag utan kollektivavtal och till bemanningsföretag på ett sätt som gör att fördelarna i etableringsjobben inte går förlorade.
Hänt: Ska enligt budgeten genomföras under 2021.
17b. Ett ingångsavdrag, det vill säga borttagna arbetsgivaravgifter de första två åren, införs för ungdomar utan gymnasieutbildning och för nyanlända.
Hänt: Ingångsavdraget genomfördes inte.
18) Arbetsförmedlingen reformeras i grunden.
Ett nytt system baserat på LOV ska utvecklas där fristående aktörer matchar och rustar arbetssökande för de lediga jobben. Arbetsförmedlingen kommer att finnas kvar som statlig myndighet, men vara fokuserad på myndighetsansvar. Ersättningen till aktörerna ska i huvudsak utgå från hur väl de lyckas med att få individer i varaktig sysselsättning.
Arbetsmarknadsutbildningar som brister i effektivitet bör avvecklas, medan de som fyller en strategisk funktion på arbetsmarknaden ska finnas kvar. Nystartsjobb ska finnas kvar. Extratjänster och introduktionsjobb ska riktas mot de längst från arbetsmarknaden och ha samhällsekonomiskt rimliga volymer.
Hänt: En reformering av Arbetsförmedlingen ska inledas under 2021 men vara genomförd 2022, men val av fristående aktörer ska inte baseras på LOV.
19) Arbetslinjen värnas.
Arbetslöshetsförsäkringen ska reformeras i linje med en
flexicuritymodell och öppnas för fler som arbetat, baseras på inkomster och
trappas ned samt fasas ut i takt med arbetslöshetens längd
Hänt: I samband med LAS-förhandlingarna har parterna kommit överens om att utreda en arbetslöshetsförsäkring som parterna tar ansvaret för.
20) Arbetsrätten moderniseras
Arbetsrätten moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls.
Om parterna når en överenskommelse om hur LAS ska reformeras på ett sätt som ger ökad flexibilitet ska regeringen istället lägga förslag i linje med parternas överenskommelse. I annat fall genomförs utredningens förslag.
Hänt: Utredningen om LAS hamnade till slut i papperskorgen. Om parterna nått en överenskommelse om hur LAS ska reformeras kan diskuteras. Den överenskommelse som nu finns omfattar privattjänstemännen i PTK, IF Metall, Kommunal och Svenskt Näringsliv. Delar av LO och delar av PTK är heller inte nöjda med överenskommelsen, men den verkar bli grunden för nya LAS.
***
Januariavtalet: Det här genomförts – och detta återstår
Del 1-10 – Ekonomi och skatter
Del 21-29 – Landsbygd och infrastruktur
Del 40-48 – Integration och hedersbrott och bostäder
