Januariavtalet del 21-29: Landsbygd och infrastruktur
Bild: TT
21) Problemet med kompetensutvisningar måste lösas.
21a. Ett särskilt visum för högkvalificerade som vill söka jobb eller starta företag ska införas. Dagens regler för arbetskraftsinvandring ska värnas.
Hänt: En särskild utredare ska föreslå åtgärder för att attrahera internationell kompetens och motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare under 2021.
21b. Hela landet ska växa
Vår politik ska komma hela landet till del. Både landsbygd, glesbygd och större städer ska kunna utvecklas. Därför bygger och rustar vi järnvägar, vägar och bostäder så att människor kan bo, leva och arbeta i hela landet.
Hänt: Svårbedömt
22) Bygg ut den digitala infrastrukturen i hela landet.
Målet ska vara att 95 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s redan år 2020 och att alla bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där de normalt befinner sig senast år 2023.
Hänt: Enligt SCB har 84 procent tillgång till fast bredbandsanslutning 2020. Takten i utbyggnaden har dock minskat på senare år.
23) Gör det möjligt att leva och bo på landsbygden.
23 A. Bygg ut fler servicekontor i hela landet. Inga nya myndigheter ska lokaliseras i Stockholm under mandatperioden.
Hänt: Förslag om 28 nya servicekontor nu ute på remiss. Nya myndigheten Nämnden för prövning av oredlighet i forskning 2020 hamnade i Uppsala.
23 B. Det ska vara betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden.
Strandskyddslagstiftningen behöver göras om i grunden genom en ökad differentiering. Denna ska på allvar ta hänsyn till att tillgång till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. Det ska vara enklare att få bygga strandnära och skapas bättre förutsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck. Det lokala inflytandet ska öka. Ett fortsatt starkt och, om behov finns, förstärkt strandskydd ska finnas för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i områden som redan är starkt exploaterade.
Hänt: I utredningen som kom i december föreslås åtgärder som gör att strandskyddet görs om med ökad hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck, i avtalet anda. Kommer nu beredas i regeringen och sedan gå på remiss.
23 C. Inför ett avståndsbaserat och färdmedelsoberoende reseavdrag.
Utred ett slopat krav på bygglov för den som vill bygga ett kafé, ett ridhus eller liknande i anslutning till sin gård.
Hänt: Förslag att reseavdraget ersätts av en avståndsbaserad och färdmedelsneutral skattereduktion för längre arbetsresor.
Hänt: En särskild utredare ska göra en systematisk översyn av regelverket för bl.a. bygglov. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2021.
23 D. En utredning om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker ska genomföras.
En förutsättning är att Systembolagets monopol säkras.
Hänt: En särskild utredare ska utreda gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker och vara klar senast den 7 december 2021.
23 E. Vägunderhållet, med särskilt fokus på bärighet och tjälsäkring, förstärks.
Hänt: Budgeten 2021 innehåller en utökad satsning på vägunderhåll med 500 miljoner kronor.
23 F. Öka tillgången till högre utbildning i hela landet och stärk möjligheterna till distansutbildning.
Hänt: En satsning på lärcentrum i landet som omfattar 40 miljoner kronor 2021 och 2022 och 35 miljoner kronor 2023 i budget och plan.
24. Det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk, till exempel i solceller och solvärme, eller i vindkraft till havs eller på land.
Hänt: Undantaget från skatt på egenproduktion av el utvidgas genom höjning av effektgränserna till 500 kilowatt för elektrisk kraft som framställs från sol, 250 kilowatt för elektrisk kraft som framställs från vind eller vågor och 100 kilowatt i övriga fall. Ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2021.
Hänt: Personer som investerar i grön teknik kan få en skattereduktion på 50 000 kronor från 2021.
25. Stärk och öka konkurrenskraften inom det svenska jordbruket.
Svensk livsmedelsproduktion är helt avgörande för jobb och tillväxt på landsbygden.
25 A. Ett kraftfullt bondepaket kommer att genomföras för att stärka likviditeten och konkurrenskraften.
Insatser ska också genomföras för att stödja en utveckling mot ett fossiloberoende jordbruk.
Hänt: Nationella livsmedelsstrategin har förstärkts med 191 miljoner kronor under 2020, och 72 miljoner kronor årligen under 2021–2025. Sverige ska internationellt arbeta för minskad antibiotikaanvändning i djurhållning globalt.
Hänt: I övrigt svårbedömt.
25 B. Inför ursprungsmärkning av kött och fisk på restauranger och i storkök
Hänt: Livsmedelsverket att ta fram underlag för en svensk anmälan till Europeiska kommissionen om nationella bestämmelser om obligatorisk ursprungsinformation för kött på restaurang till senast juli 2021.
26) Värna och stärk den privata äganderätten till skogen.
Stärk rättssäkerheten för markägare och företag och säkerställ att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning de har rätt till.
Anslagen för ersättningar för skyddad mark ska vara tillräckliga. Det nationella skogsprogrammet utvecklas för att ytterligare främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk. Programmet ska bygga på skogsvårdslagens två mål om produktion och miljöhänsyn. Särskilt fokus ska läggas på goda villkor för företagande i skogssektorn. Ansvariga myndigheter ska få i uppdrag att föreslå ett nytt och enhetligt sätt att räkna skyddad mark.
Hänt: Skogsutredningen menar att huvudprincipen fortsättningsvis bör vara att skydd av natur ska bygga på frivillighet och ske på markägarnas initiativ. Som en morot till skogsägarna föreslås skattefria ersättningar.
Utredningar tillsätts om stärkt äganderätt, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av mark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi.
Hänt: Skogsutredningen föreslår att skydd av skog i huvudsak ska bygga på frivilliga initiativ från markägarna, men vill samtidigt att stora delar av landet ska skyddas för att Sverige ska leva upp till våra internationella avtal om biologisk mångfald. Staten bör satsa 14 miljarder kronor på att skydda ett 100 mil långt skogsbälte längs fjällkedjan, föreslår de.
Artskyddsförordningen ska ses över för att effektivt och rättssäkert kunna skydda hotade arter och vara tydlig gentemot markägare om när man har rätt till ersättning. Den utökade nyckelbiotopsinventeringen återupptas inte.
Hänt: Utredningen om artskyddet ska redovisa sitt resultat senast den 14 maj 2021. Skogsutredningen finner att de ”inte kunnat hitta något uttalat stöd i rättsordningen för Skogsstyrelsen att inventera landets skogar efter nyckelbiotoper.” Därför vill utredningen istället införa naturmiljöbeskrivningar som inte ska leda fram till någon slutgiltig klassning av naturvärdena i ett område. Samtidigt förordar Skogsutredningen att det befintliga registret över nyckelbiotoper rensas.
27) Säkra resurser för skydd av värdefull natur.
Anslagen för skydd av värdefull natur förstärks. Ett nytt Sveaskogsprogram ska genomföras. Staten ska vara föregångare i hållbart skogsbruk och visa stor naturhänsyn.
Hänt: Svårbedömt, statliga Sveaskog äger 13 procent av landets skog. Under perioden 2012–2017 fick Sveaskog ett åtagande att tillhandahålla ersättningsmark till staten. Sveaskogs cirka 99 600 hektar ersättningsmark räckte till att skydda drygt 64 500 hektar. Men regeringens mål om 80 000 hektar skyddad produktiv skogsmark nåddes inte.
28) Bygg ut infrastrukturen – bind ihop Sverige med tåg som går i tid.
28 A. Den beslutade nationella planen för infrastruktur 2018–2029 med investeringar i vägar och järnvägar i hela landet på 700 miljarder ska fullföljas.
Hänt: Ja, enligt plan.
28 B. Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer.
Hänt: Återstår att se, och vad som definieras som höghastighetståg (250 km/h eller mer). Trafikverket ska lämna en ny utredning sista februari 2021, då tar debatten fart igen.
28 C. Det ska ske fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras. Den breda finansieringsdiskussionen mellan sju riksdagspartier ska återupptas och utgöra utgångspunkten för det fortsatta arbetet med projektet.
Hänt: Planeringen för sträckan mellan Umeå och Skellefteå förväntas vara klar 2021. Regeringen har gett i uppdrag till Trafikverket att förbereda Norrbotniabanan för byggstart 2023–2025 för sträckan Dåva-Skellefteå.
28 D. Dagens eurovinjetteavgift för godstransporter ska behållas så länge som möjligt. Ett nytt miljöstyrande system ska utredas.
Hänt: I april 2020 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att utforma ett nytt miljöstyrande system för godstransporter på väg som kan bidra till att miljö- och klimatmålen nås. Utredningen ska presentera sitt förslag den 30 september 2021.
28 E. Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige
Regeringen ska agera för att göra det enklare att boka utlandsresa med tåg. Trafikverket ges i uppdrag att upphandla nattåg med dagliga avgångar till flera europeiska städer.
Hänt: Trafikverket föreslår Malmö-Köln-Bryssel som första sträckning vid en eventuell kommande upphandling, med möjlig start 2022-2023.
Hänt: Finns utredningsförslag om resenärer ska kunna vara kund hos en regional kollektivtrafikmyndighet och använda densamma i hela Sverige, utan att behöva bli kund lokalt i andra delar av landet. Remissat men inga beslut.
29) Ökad punktlighet för svensk järnväg.
29 A. Ökade satsningar på underhåll och investeringar i nya spår är viktiga delar för att nå ökad punktlighet. En långsiktig underhållsplan och ett åtgärdsprogram för att säkra ökad punktlighet ska tas fram i samverkan med tågoperatörerna.
Hänt: 500 miljoner extra till järnvägsunderhåll i budgeten 2021.
29 B. Miljö och klimat
Sverige ska gå före på klimat- och miljöområdet och bli världens första fossilfria välfärdsland. Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.
Hänt: Krav på klimat- och ursprungsmärkning av drivmedel från 1 oktober 2021 förslag till ny lag och förordning om klimatdeklaration för byggnader som kan införas den 1 januari 2022. Fast vi får se hur det blir 2045…
***
Januariavtalet: Det här genomförts – och detta återstår
Del 1-10 – Ekonomi och skatter
Del 21-29 – Landsbygd och infrastruktur
Del 40-48 – Integration och hedersbrott och bostäder
