Januariavtalet del 30-39: Klimatpolitik
Bild: TT
30) En aktiv klimatpolitik som värnar det klimatpolitiska ramverket
Utveckla och effektivisera klimatinvesteringsprogrammen. All relevant lagstiftning ses över så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag. Miljömålsberedningen får i uppdrag att bereda frågan om mål för konsumtionsbaserade utsläpp.
Hänt: Miljömålsberedningen har i uppdrag att föreslå en samlad strategi för att minska klimatpåverkan från konsumtion senast den 31 januari 2022.
Hänt: En särskild utredare ska se över all lagstiftning så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag till senast den 15 maj 2022.
31) Fossilfria transporter
Fossilfri laddning och tankning ska möjliggöras genom att infrastrukturen byggs ut. Investera i produktion och distribution av biogas. Från år 2030 kommer det inte längre vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar.
Hänt: En särskild utredare ska lämna förslag om utfasning av fossila drivmedel och förbud mot försäljning av bensin- och dieseldrivna bilar. Uppdraget ska redovisas till 1 februari 2021.
Regeringen kommer att driva ett motsvarande förbud i hela den Europeiska unionen. Ett årtal ska utredas för när fossila bränslen ska vara helt utfasade. Reduktionsplikten ska vara utformad så att den bidrar till att nå det nationella målet om minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter med 70 procent år 2030. Vid en kontrollstation som genomförs 2019 ska successivt ökade kvotnivåer skärpas för tiden efter 2020.
Hänt: I en departements-pm föreslås reduktionsnivåer till och med 2030 för bensin och diesel att införas från 1 augusti 2021.
32) Minska flygets klimatpåverkan
Genomför en obligatorisk klimatdeklaration vid köp av flygresor. Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sätter stopp för en beskattning av fossilt flygbränsle. Krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle ska införas
Hänt: Förslag om reduktionsplikt skickat på lagrådsremiss. Det innebär att leverantörer av flygfotogen blir skyldiga att blanda in biodrivmedel i fossil flygfotogen. Kravet på inblandning börjar på 0,8 procent 2021 för att successivt öka till 27 procent 2030.
Hänt: Trafikanalys och berörda myndigheter föreslår att transportörer ska lämna klimatdeklarationer för långa resor.
Ett förslag om miljöstyrande start- och landningsavgifter ska tas fram. En hög inblandning av hållbart förnybart bränsle ska ges ekonomiska incitament. När ett system för flygbränsleskatt finns på plats bör det ersätta dagens biljettskatt på flyget.
Hänt: Transportstyrelsen har lagt förslag om att ålägga ledningsenheten för en flygplats att klimatdifferentiera avgifterna i samråd med flygplatsanvändarna, i första hand på Arlanda och Landvetter som svarar för 86 procent av alla flygpassagerare. Förslaget varit på remiss till nyligen.
33) Prospektering och nyexploatering av kol, olja och fossilgas förbjuds
På motsvarande sätt som gjorts med uran och regelverket för när utvinning av mineraler får ske från alunskiffer skärps. Satsa mer på forskning, tester och samarbeten med näringslivet för att på ett hållbart och effektivt sätt binda tillbaka en del av de utsläpp som redan gjorts.
Hänt: Klimatpolitiska vägvalsutredningen föreslår att Energimyndigheten ska få i uppdrag att handla upp lagrad koldioxid genom ”omvänd auktionering”. Enligt utredningen skulle de 2030 kunna upphandla lagring av uppemot två miljoner ton koldioxid.
34) Sverige ska driva på för en klimatlag på EU-nivå
EU:s regler för statsstöd och övriga stödsystem ska reformeras så att de bidrar till och inte motverkar ett fossilfritt samhälle och genomförandet av Parisavtalet.
Hänt: Efter Europeiska rådets beslut i fjol att ställa sig bakom målet om klimatneutralitet föreslog kommissionen i mars i år en EU-klimatlag som gör det till ett rättsligt krav för EU att bli klimatneutralt senast 2050, vilket också Europaparlamentet ställt sig bakom.
36. Ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om samhället i miljövänlig riktning.
Skatt på farliga kemikalier i kläder och skor införs. Ett nytt avdrag för grön teknik ska införas. Klimatbonusar och -avgifter på personbilar förstärks och förenklas.
En skatt på förbränning av avfall införs. Ett investeringsstöd för testanläggningar av miljöteknik som medför minusutsläpp införs. Handlingsplan för åtgärder för kraftigt minskade utsläpp tas fram.
Hänt: Enligt budgeten ska bonus–malus-systemet förstärkas och förenklas från 2021. bonus ges till vissa fordon med låga utsläpp av koldioxid medan fordon med höga utsläpp av koldioxid får en malus i form av förhöjd skatt under tre år.
Hänt: En skatt på avfallsförbränning infördes 2020.
36) Barnvänliga och hållbara städer.
Stadsmiljöavtalen utvecklas och effektiviseras för att bland annat främja alternativ till bil i städerna. Andelen som reser med cykel ska öka. Bilpooler ska stimuleras. Skatteregler ska underlätta för cykelpendling.
Hänt: Naturvårdsverkets förslag på åtgärdsprogram för luftkvalitet har varit i remissrunda, men ännu inga regeringsförslag.
Hänt: Reseavdragskommittén föreslår ett cykelavdrag på 250 kronor per år.
37) Spridningen av mikroplaster ska förhindras
Bland annat genom förbud mot mikroplaster i fler produkter, förbud mot onödiga plastartiklar och avgift/skatt på engångsartiklar. Sverige ska inom EU driva på för utfasning av all engångsplast.
Hänt: Havs- och vattenmyndigheten föreslår ett system för utökat producentansvar som omfattar fiskeredskap av plast som används i all vattenmiljö. Nu ute på remiss.
Hänt: I maj 2020 infördes en punktskatt på tre kronor på plastbärkassar och 30 öre per tunnare plastpåsar som är mindre än sju liter. Ute i butikerna landar priset för en plastkasse på sex-sju kronor.
Hänt: Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att dels föreslå åtgärder för att plaståtervinningen ska öka, dels om bättre miljömässig och resurseffektiv hantering av bioavfall. I december skickades en departementspromemoria ut på remiss med en rad förslag till minskad plastanvändning.
38) Stärk utvecklingen av en resurseffektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi.
Bred översyn av regelverken för återvinning och avfall för att främja innovation i den cirkulära ekonomin. Ytterligare steg som gör det enklare för hushåll att återvinna, bland annat genom att producentansvar för textilier införs. Möjliga framkomliga vägar för att kraftigt öka återbruk och återvinning av textilier ska prövas där branschen och ideella aktörer involveras.
Hänt: En utredning föreslår att ansvaret för textilavfallet flyttas från kommunerna till producenterna. Tänkt att träda i kraft den 1 januari 2022. Från år 2028 ska minst 90 viktprocent av det textilavfall som insamlingssystemet samlat in förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas. Riksdagsbeslut under 2021.
Hänt: Producentansvaret för returpapper ska upphävas. Regeringen har genom förordning tidigare bestämt att kommunerna ska få ansvaret för den fysiska insamlingen av förpackningsavfall och returpapper från hushållen. Från och med 1 april 2025 ska insamlingssystemen transportera bort hushållens returpapper och förpackningsavfall av de vanligast förekommande materialen från alla bostadsfastigheter.
Krav på pant ska omfatta fler produkter, som exempelvis batterier, mobiltelefoner och annan elektronik. För ökad effektiv hushållsnära insamling, bättre samarbete mellan kommunala och producentansvarssystem, och för högre återvinning, ska införandet av nya samordnade krav på lägsta servicenivå för hushållens avfall, inklusive förpackningar, tidningar, grovavfall och farligt avfall, utredas.
Hänt: En särskild utredare ska föreslå hur producentansvaren för elutrustning kan kompletteras med krav på pant för småelektronik, uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2021
En utredning ska tillsättas om möjligheten att alla produkter ska ha ett produktpass med information om vad produkten innehåller, var den kommer från och hur den kan återvinnas eller tas om hand.
Hänt: Finns en diskussion ett bindande digitalt produktpass inom EU inom ramen för det kommande produktpolicyramverket.
Inför ett hyberavdrag (hyra-begagnat-reparation) liksom möjligheter att skattefritt upp till ett visst belopp hyra ut lösöre som till exempel bil, kläder, verktyg eller möbler.
Hänt: Utredningen cirkulär ekonomi föreslog 2017 skatteavdrag för att reparera, hyra och sälja vidare konsumentprodukter: ett hyberavdrag (hyra-begagnat-reparation), men inget hänt ännu.
39) Förstärka insatser för den biologiska mångfalden.
För att skydda värdefull natur och värna rödlistade och akut utrotningshotade arter ska naturvården stärkas på ett sätt som bygger på legitimitet hos de människor och verksamheter som berörs. Ett åtgärdspaket för att stärka förutsättningarna för pollinatörer ska tas fram. Det hållbara fisket ska utvecklas med åtgärder för att minska bottentrålning i känsliga områden i Sverige och EU, samt att ett generellt stopp för bottentrålning införs i skyddade områden. Möjlighet till begränsade undantag kan ges i förvaltningsplanen. Åtgärder för att stötta de fiskare som byter redskap ska kunna införas. Sverige ska vara pådrivande i EU för ett starkare samarbete som anpassar både fångstkvoter och fångstmetoder för att uppnå hållbara fiskbestånd. Ett frivilligt program för återköp av ålfiskerätter införs i Sverige med syfte att minska fisket av den utrotningshotade ålen. Kontrollen för att stoppa illegalt fiske stärks, utan att öka den samlade administrativa bördan för företagen.
Försök med kameraövervakning av fiskefartyg för att se till att utkastförbudet efterlevs ska genomföras. Subventioner som leder till överfiske ska fasas ut, samtidigt som det hållbara småskaliga fiskets konkurrenskraft värnas.
Hänt: Under 2021 ska ett nytt nationellt havs- och fiskeriprogram för perioden 2021–2027 utformas och träda ikraft.
***
Januariavtalet: Det här genomförts – och detta återstår
Del 1-10 – Ekonomi och skatter
Del 21-29 – Landsbygd och infrastruktur
Del 40-48 – Integration och hedersbrott och bostäder
