Kriget om rymden: Så tog Elon Musk stafettpinnen i rymdkapplöpningen

Elon Musk hade tjänat tiotals miljoner dollar på börsnoteringen av betaltjänsten som senare blev Paypal. Med en grumlig idé om att starta ett rymdföretag åkte han med två kompisar till Ryssland i slutet på oktober 2001. Trots pengar på fickan flög trion ekonomiklass. Även under sina affärsmöten i Moskva, med företrädare för ryska raketföretag, höll han hårt i plånboken. Han försökte övertala ryssarna att sänka sitt pris på begagnade missiler.

Elon Musk hade bespetsat sig på att skicka en gröda – eller rent av möss –  till Mars, i hopp om att en missil möjligen kunde nå den röda planeten.

När han synade de tekniska specifikationerna räknade han fram att materialkostnaden för en missil motsvarade blott 3 procent av försäljningspriset och lade därför ett skambud.

Ryssarna fnös åt Elon Musk.

Samma sak hände när han återvände till USA och hade möten med andra leverantörer av rymdteknik. De var luttrade; Musk var inte den första förmögna it-entreprenören som ville köpa en raket. Ingen gav med sig.

Elon Musk bestämde sig därför för att hans nya rymdbolag SpaceX skulle bygga raketer i egen regi. Få räknade med någon framgång och nästan varje försök exploderade i luften till en kostnad om tiotals miljoner dollar per raket. Många antog att pengarna snart skulle sina. Än färre trodde att entreprenören skulle lyckas bryta ny mark. Men så blev det – slogs det fast i Bloombergjournalisten Ashlee Vances Muskbiografi från 2015.

Elon Musks betydelse inom rymdforskningen kan inte överskattas, enligt Stas Barabash, föreståndare för det svenska Institutet för rymdfysik, som menar att SpaceX har förändrat spelfältet helt.

– Min bedömning är att de har lyckats genomföra den största teknikutvecklingen sedan den första rymdraketen togs fram, säger han.

I rymdålderns begynnelse, under det kalla krigets 1960-tal, var kärnvapen i fokus. Forskningen syftade till att ta fram raketer med kraft nog att kunna föra atombomber mellan olika kontinenter.

Rymden blev också en uppvisnings­arena för kraftmätningar. Utvecklingen var så kostsam att endast stater kunde bedriva forskning.

– Nu har vi nått en tekniknivå där ett – i sammanhanget – litet företag kan ta fram rymdfarkoster som kan nå rymden, säger Stas Barabash, som också är internationellt prisbelönad professor i rymdfysik.

Rymdindustrins arbetSmeToder har också förändrats under årens lopp. Rymdfarkosterna under 1960-talet och framåt var i princip engångsraketer.

På 1980- och 90-talet började Nasa använda sig av rymdfärjor, så kallade shuttlers, som återanvänds till viss del. Stas Barabash förklarar att bränsletanken – som förde farkosten ut i rymden – var förbrukad efter en uppskjutning.

Det som SpaceX utvecklat på 2000- och 2010-talet är farkoster som kan användas gång på gång och som dessutom är mer effektiva, enligt Stas Barabash.

– Man kan föreställa sig en bil. Shuttlers var som den stora bilen man tog ut i rymden och sedan fick ta hela vägen tillbaka till jorden. SpaceX har delat upp rymdfärden i delar. Där man tar astronauter eller gods från A till B, släpper av, och sedan tar man det som behövs tillbaka till A, och är redo att göra en ny färd.

[caption id="attachment_650913" align="alignnone" width="991"] 1986, USA: Rymdfärjan Challenger exploderar vid uppskjutning – den största rymdolyckan.[/caption]

Deras rymdfarkost, kallad Falcon9, delar sig vid uppskjutning. Skälet till detta är framförallt pengar. Redan när bolaget grundades talade Elon Musk om att hans ambition var att sänka raketkostnaderna med 90 procent. Om han nått målet är oklart, det är dock uppenbart att effektiviteten höjts – särskilt om man tittar på de olika rymdbudgetarna.

Under de stora genombrottens decennium på 1960-talet (se faktaruta) var Nasas totala budget 270 miljarder dollar, räknat i dagens dollarvärde.

Under SpaceX tio första år, fram till 2012, spenderades blott en miljard dollar.

När Nasa, vid upphandling av leverantörer, gjorde en genomlysning av SpaceX slog man fast att utvecklingen av farkosterna Falcon 9 och föregångaren Falcon 1 hade kostat 390 miljoner dollar ; småpengar i den annars så kostsamma rymdindustrin.

Den stora prispressen medförde att många fler av experimenten kunde göras, vilket senare också bar frukt. 2010 blev SpaceX det första privata bolaget att skjuta upp en egenutvecklad raket i rymden, som också återvände till jorden på ett kontrollerat sätt. Och 2012 lyckades man skicka en rymdkapsel till den internationella rymdstationen ISS.

Dessutom har man skickat upp flera hundra satelliter som satts i omloppsbana runt jorden och nu utgör en satellitbaserad bredbandstjänst kallad Spacelink, som har potential att bli en stor intäktskälla för företaget.

Men det verkligt stora tekniksprånget skedde nyligen.

Efter att Nasa avslutade sitt rymdfärjeprogram 2011 har ingen bemannad rymdfarkost skjutits upp från amerikansk mark. Sedan dess har USA förlitat sig på Rysslands Sojuz-raketer för att ta astronauter till ISS.

Men i maj i år lyckades SpaceX ta två amerikaner till ISS – plötsligt var man inte längre beroende av det ryska samarbetet. Vid samma tid slog president Donald Trump fast att USA återtagit sin plats som världsetta i rymden.

SpaceX kostnadspress har bidragit till att världen gått in i en ny rymdålder och dragit i gång en ny kapplöpning.

Det är framför allt Kina som med allt större ekonomisk kraft de senaste tjugo åren ökat takten i den rymdkapplöpning som tidigare stod mellan USA och Ryssland.

I december i år landade Kinas tredje rymdsond – som ska samla stenar och föra dessa tillbaka till jorden – på månen, vilket inte hänt sedan 1970-talet. Från kinesiskt håll har det också uttalats mål att bygga en rymdstation i omloppsbana runt jorden någon gång efter år 2022. Och man har också en farkost med en robot på väg mot Mars.

– Kinas satsningar började komma för 20 år sedan, så de kom till rymdklubben ganska sent. För att ansluta sig till klubben måste man göra något helt unikt – eftersom mycket redan var gjort är deras projekt ganska svåra. Just nu är de inriktade på att utforska månen, för att visa att de kan och är att räkna med, förklarar Stas Barabash på Institutet för rymdfysik.

Landets ambitiösa rymdprogram tilldrar sig stor nyfikenhet – även om inte mycket är känt om vad Kina egentligen vill.

– Det är ganska typiskt för kineserna. De talar inte om sina långsiktiga planer förrän det är mer eller mindre konkret. Det ryktas om en månbas  – inte på baksidan – utan på polarområden. Ur forskningsperspektiv är det mycket intressant, menar Barabash.

Även mindre länder nyttjar rymden, som en projektionsyta för sina förmågor och ambitioner – liksom det varit alltsedan kalla krigets dagar.

Tidigare i år skickade Förenade arabemiraten, en federation med blott 10 miljoner invånare, upp sin första astronaut i rymden efter att ha köpt sig en plats på en rysk fymdfärd; summa okänd. På samma tur var även amerikansk-svenskan Jessica Meir med.

Dessutom har emiratet skickat iväg en rymdsond mot Mars. Om den når planeten vore det tämligen unikt – det har endast skett fyra gånger tidigare.

Även om Kina till viss del fokuserar på månen och Nasa häromåret slog fast att man hittat spår efter vatten, är det framförallt den röda planeten som väcker störst uppmärksamhet. Inte bara för att den är svårtillgänglig, utan för att Mars kan ge svar på jordiska frågor.

Universums ålder är ungefär 13,8 miljarder år. Vårt solsystem är cirka 4,5 miljarder år. På jorden har det funnits liv runt 3,5 miljarder år, även om det finns tecken på liv tidigare än så.

Någonstans för 4 miljarder år sedan började utvecklingen på jorden och Mars dra åt två olika håll: Liv tog sin form på jorden. Mars utvecklades på annat sätt, från att planeten haft en tjock atmosfär blev den allt tunnare. Förutsättningarna för liv försämrades under de följande miljarder åren. Men vad hände egentligen?

Marsexperten Sandra Siljeström vid forskningsinstitutet Research institute for Sweden (RISE) studerar den typen av frågeställningar.

Hon förklarar att intresset för Mars hänger ihop med att det tidigare funnits förutsättningar för liv, medan den jordiska månen däremot aldrig har varit särskilt gästvänlig för organismer. Därför är månen framför allt intressant som en mellanstation för vidare färd mot Mars.

Vid sidan av de redan nämnda staterna har USA skickat en farkost mot Mars, strövaren Perseverance, som väntas landa i feb­ruari 2021 och samla prover på planeten i cirka två jordår. Sandra Siljeström ska ge besättningen råd och analysera proverna. Sten- och mineralproverna kan ge bidrag till hur framtida rymdresor kan tänkas ske.

– På Mars blåser det en massa sandstormar som kan vara farliga för astronauter. Om man vet mer om dessa så kan man också utveckla bättre utrustning, säger Siljeström.

Målet är att sätta människor på Mars och enligt Elon Musk ska det inte bara ske snart, utan rymdresor kommer att genomföras i stora volymer, inom ett antal år. Planen är att skicka en obemannad lastfarkost till Mars 2022 och en bemannad farkost redan 2024. För att sedan öka volymerna till att ta över en miljon människor till Mars 2050.

Stora hinder återstår. Framförallt kring de framtida utvecklingskostnaderna.

Tidigare har SpaceX framför allt finansierats genom att frakta gods till ISS åt Nasa. På senare år har man hittat en ny intäktskälla och bidragit till att väcka ett kommersiellt intresse för rymdområdet närmast jorden, som kallas för den låga omloppsbanan, det vill säga mellan 500 km och 2 000 km från jorden (rymdstationen ISS kretsar i en bana på nivån 400 km).

Genom att bygga ett täckande system av satelliter som möjliggör supersnabbt internet och annan kommunikation hoppas man minska tidsfördröjningen på internet, den så kallade latensen. Något som börshandelsfirmor redan intresserat sig för; risken är ju annars att bli omsprungen av den snabbare aktören.

Redan nu finns över 2 700 aktiva satelliter i omloppsbana, varav över 400 är en del av SpaceX bredbandssatsning. Man har sökt tillstånd för att skjuta upp fler än 40 000 satelliter. Konkurrenter saknas inte, likartade ambitioner har brittiska OneWeb, som initialt finansierades av affärsmagnaten Richard Branson.

Så sent som i juli värderades SpaceX till 44 miljarder dollar, vilket gör det till ett av världens högst värderade privatägda bolag. Då tog man också in en miljard dollar från investerare – kapital som ska användas för nya tester.

Men det som när optimismen kring bolaget allra mest är Elon Musk och hans i dag alltmer välfyllda plånbok. I takt med att hans elbilsbolag Tesla skördat stora framgångar har hans förmögenhet ökat kraftigt, till 130 miljarder dollar.

***

FAKTA: Färden mot rymdresor

1951, Sovjet: Hundar sändes ut i rymden (en grupp fruktflugor skickades 1947).

1957, Sovjet: Första djuret, hunden Laika, skickades i omloppsbana runt jorden.

1959, USA: Första fotografiet tas från rymden av Explorer 6.

1961, Sovjet: Jurij Gagarin blir första människa i rymden.

1963, Sovjet: Valentina Teresjkova blir första kvinna i rymden.

1969, USA: Neil Armstrong blir första människa på månen; efter det har ytterligare elva människor gått på månen.

1971, Sovjet: Första Marslandningen då även ett första fotografi togs.

1981, USA: Första gången en återanvändningsbar och bemannad rymdfärja skjuts upp.

1984, USA: Bruce McCandless genomför den första rymdpromenaden (100 m) utan att sitta fast i färjan, som sedermera blev en ikonisk bild.

1986, USA: Rymdfärjan Challenger exploderar vid uppskjutning – den största rymdolyckan.

1998: Första multinationella rymdstationen, International Space Station (ISS) upprättas av USA, Ryssland, Europa, Japan och Kanada. Storleken motsvarar, räknat med normal takhöjd, ett rum på 150 kvadratmeter.

2013, Kina: Tredje landet som landar en sond på månen.

2020, USA: SpaceX blir första privata bolag att ta astronauter i rymden, till rymdstationen ISS.

Källor: Nasa och New York Times

FAKTA: Andra rymdbolag

Firefly Aerospace, grundat av ukrainaren Max Polyakov, som enligt Bloomberg redan satsat över 150 miljoner dollar på sitt rymdbolag. Planen är att vinna kontrakt för att ta satelliter i omloppsbana åt Nasa, amerikanska försvaret, och en rad andra satellitföretag. Inom kort väntas man skjuta upp sin första raket.

Sierre Nevada, baserad i USA-delstaten Colorado, planerar att nästa år skjuta upp sin rymdraket Dream Chaser. Bolaget har redan vunnit Nasakontrakt för leveranser till ISS.

 Likadana kontrakt har erhållits av försvarsmaterielföretaget Northrop Grumman, vars rymdfarkost Cygnus redan 2013 gjorde en leverans till ISS. Sedan dess har ett tiotal leveranser eller rymdfärder genomförts.

Även Amazongrundaren Jeff Bezos har höga ambitioner för sitt rymdbolag Blue Origin, som grundades redan 2000 och sedan dess tagit fram farkosten New Shepard. En prototyp började utvecklas bara några år efter SpaceX, men utvecklingen har haltat. Endast sex testflygningar har gjorts de senaste tre åren. Ännu har man inte gjort någon bemannad testflygning.