Norrländskt band hyllar trumpetaren som signalerade eldupphör i Ådalen 1931

Den 14 maj 1931 avlossades skotten i Ådalen. De hade föregåtts av en längre tids ekonomisk nedgång i Sverige och internationellt, med uppsägningar och lönesänkningar till följd. I Ådalen i Ångermanland strejkade arbetare vid pappersmassefabriken i början av året, i sympati med kolleger på en annan fabrik inom samma koncern. Ägarna tog in strejkbrytare, som blev misshandlade av arga arbetare. I  maj kulminerade oroligheterna med en gigantisk demonstration av strejkande ­arbetare, minst 4 000 personer tågade mot villan där strejkbrytarna fanns. I täten gick kommunister, socialdemokrater och facket med röda fanor. Samt en blåsorkester.

För att försvara strejkbrytarna hade man kallat in militären. När de mötte demonstranterna gav befälet order om eldgivning, och de famösa skotten i Ådalen avlossades. Fem personer sköts till döds. Det hade kunnat bli fler om inte – plötsligt – en trumpetsignal skurit genom luften.

Trumpetaren var en 22-åring vid namn Tore Alespong, han ingick i blåsorkestern. Då en ung kvinna bredvid honom träffades av militärens kulor och segnade ner tog han beslutet att blåsa signalen för eldupphör.

»Då blev det tyst«, berättar han i en intervju med Sveriges Radio från år 1961.

89 år senare, 2020 då pandemin just brutit ut, pratade det Sundsvallsbaserade bandet Gibrish om vilka nya låtar de skulle skriva. Låtskrivaren och sångaren Christer Suneson var intresserad av att berätta om järnvägssträckan som gått genom Ådalen. Plötsligt sa trummisen, Erik Barthold, att han var släkt med mannen som blåst eldupphör i Ådalen. Det var hans pappas morbror. Erik hade starka barndomsminnen av att ha fått se den legendariska trumpeten.

– Jag kände direkt att Tores historia måste bli en låt, och valde att skriva den med ett inifrånperspektiv, som om vi går med i demonstrationståget. Vi lyssnade på inspelade intervjuer med Tore, som inte alls blev hyllad för sin insats efteråt. Tvärtom åtalades han för att ha missbrukat en militärsignal i fredstid och fick heller inga jobb, på grund av att han var kommunist.

Snart väcktes idén i bandet att de inte bara skulle berätta om skotten i Ådalen i en låt – utan även spåra upp Tores trumpet. Han hade flyttat till Stockholm och återvände aldrig till hemtrakten. Efter lite detektivarbete hittade de instrumentet hos ett av Tores barnbarn, bosatt i Köpenhamn.

– Det visade sig, säger Christer Suneson, att han redan hade lånat ut trumpeten till Arbetarrörelsens arkiv i Sverige, så vi fick faktiskt använda den.

Ni spelade in låten om skotten i Ådalen med den autentiska trumpeten?

– Ja, vi fick ta in en särskild trumpetare för det, och han fick skruva lite på instrumentet, men fick liv i det!

Det viktigaste för bandet är att sätta strålkastarljuset på Tore Alespong och hans öde, säger Christer Suneson.

– Han dog 1995, bortglömd av historien. Nu vill vi hylla honom med den här låten. Tänk att han stoppade skjutningarna!

Som av en händelse blev låten klar ett år senare, i lagom tid före 90-årsjubileet för skotten i Ådalen. En ren slump, konstaterar Christer Suneson. Låten kommer att släppas exakt en vecka före den 14 maj. Och på själva dagen kommer videon.

– Det var otroligt mäktigt att spela in den här låten med Tores autentiska trumpet. Händelserna i Ådalen förändrade historien. Och vi kände definitivt av dess vingslag, säger Christer Suneson.