Breiviks advokat ger sig in i politiken – och har hamnat i ett namnbråk direkt

Geir Lippestad var Anders Behring Breiviks advokat i rättegången efter attentaten den 22 juli 2011 mot regeringskvarteren och AUF-ön Utøya, och blev på kort tid en kändis långt utanför Norge.

Han berättade i höstas att han tänkte starta ett nytt parti. Lippestad har tidigare varit medlem och haft uppdrag i Oslo kommunstyrelse för socialdemokratiska Arbeiderpartiet.

Med sig i partibildandet har han tre tidigare lokalordföranden i Kristelig Folkeparti och en avhoppare från Miljöpartiet De Gröna. Men också Kristelig Folkepartis tidigare partiledare Kjell Magne Bondeviks son John Harlad Bondevik (och hans son Simen Bondevik leder nybildade ungdomsförbundet Unge Sentrum).

I partiets plattform finns åsikterna att norska flyktingpolitiken ska bli generösare, att oljeutvinningen på norska vatten ska vara avvecklad inom 15 år och de står för att Norge bör vara kvar i EES-avtalet som landet har med EU, som bland annat Senterpartiet helst skulle vilja lämna.

Lippestad och Sentrums förhoppning är att komma över norska stortingsspärren på fyra procent och ta plats i parlamentet vid Karl Johan.

Att registrera det nya partinamnet var inga problem. Men sedan reagerade Senterpartiet på namnvalet och överklagade.

När statliga partilagssnämnden tog ställning gav de stöd åt nya partiet och deras namn, men var inte eniga. Anne Tingelstad Wøien, tidigare stortingsledamot från just Senterpartiet, var mot. Senterpartiet är det mest framgångsrika norska partiet just nu, med ett stöd runt 20 procent och partiet hävdar att nya Sentrum försöker åka snåskjuts på deras framgångar.

Med dagens opinionssiffror kommer Senterpartiet och Arbeiderpartiet att sitta i regeringen efter höstens val.

Men det nya partiet vill vara med och slåss om mitten.

– Jag tror väljarna önskar ett alternativ till de etablerade partierna, säger Geir Lippestad till Aftenposten, och menar att Senterpartiet är rädda för ett mittenparti som inte är uppbunden till vare sig det blå eller rödgröna blocket.

– Jag tror väljarna kommer att sätta pris på ett parti i centrum som inte sätter landsbygd och städer mot varandra. Och som inte minst kommer att kämpa mot den polarisering och populism som ödelägger för så många i Norge, säger han till Aftenposten.

Senterpartiet vill nu att partilagssnämnden omprövar sitt beslut och i en skrivelse till nämnden framhåller de:

”Senter och Sentrum är två olika varianter av samma ord och betydelse. På engelska är ordet det samma”, skriver de, och påtalar att partiet sedan 42 år har en medlemstidning som heter ”Sentrum”.

”När partiet Sentrum också brukar ”partiet” som prefix blir likheten mellan Partiet Sentrum och Senterpartiet ändå större”, skriver de.

Opinionsmätningarna visar så här långt inte att Sentrum alls är på väg till stortinget. De har fått 0,1–0,2 procent i mätningarna i slutet på hösten.