Färre stockholmare när fler vill bo i villa under pandemin

Färre 08:or när pandemin driver på villavågen

Flyttnettot för Stockholms stad blev i fjol minus 4 618 invånare. Många är unga barnfamiljer som söker större bostad för att kunna jobba hemma. Och trots att villapriserna i fjol steg med 13 procent tjänar de på flytten.

Den som köper en villa i Norrtälje, Nynäshamn, Nyköping eller Eskilstuna bor minst hälften så billigt som villaägaren i Stockholm eller dess nära kranskommuner. De spar mer än 10 000 kronor i månaden, visar en sammanställning som Svenska Dagbladet gjort med siffror från SCB och Svensk mäklarstatistik.

Flyttnettot, alltså inflyttningar minus utflyttningar, blev negativt för Stockholms län redan 2018 och ökade 2019 till 1 676 personer. Men Stockholms stad hade då fortfarande ett positivt flyttnetto på 4 870 personer. Men i fjol förbyttes huvudstadens netto till ett lika stort minus.

Det ökade intresset för större bostadsyta har drivit upp villapriserna, som för första gången på länge ökat mer än bostadsrätterna.

Nu slåss kommunerna i Mälardalen om unga barnfamiljer och potentiella nya skattebetalare. Att kunna byta en liten bostadsrätt i Stockholm mot ett radhus eller villa på pendlingsavstånd utan att behöva ta nya lån lockar många. Mer utrymme och dessutom mer pengar över varje månad.

Här är några exempel på månadskostnader som Svenska Dagbladet räknat fram för lika stora bostäder, baserat på 15 procent kontantinsats, 2 procents ränta och 2 procents amortering:

Bostadsrätt Stockholm: 10 000 kronor

Bostadsrätt Eskilstuna: 4 500 kronor

Villa Stockholm: 21 800 kronor

Villa Eskilstuna: 8 700 kronor.

Dyraste villorna finns i Danderyd där motsvarande månadskostnad landar på 37 330 kronor. Billigast bor den som köper hus i Hällefors eller Munkfors och kommer undan med en månadskostnad på 1 600 kronor.

I dag hamnar Ebba Buschs husaffär i rätten

Tingsrätten i Uppsala gör i dag ett försök att få parterna att förlikas i den infekterade striden om Ebba Buschs husköp. Men nu strider parterna via experter om den 81-årige säljarens minnesfunktioner.

Säljaren Esbjörn Bolin har genom sitt juridiska ombud, Johann Binninge, hävdat att klienten lider av kognitiva funktionsnedsättningar och minnesproblem, och inte riktigt förstod avtalet han tecknade om att sälja huset till Ebba Busch, skriver Expressen. Till stöd för detta har han lämnat in ett 39 sidor långt psykologutlåtande som gjordes på Esbjörn Bolin i december förra året.

Ebba Busch har å sin sida anlitat två egna experter som har avfärdat slutsatserna i utlåtandet och hävdar att 81-åringen har ”hög kognitiv funktionsnivå” och är ”självgående”. Det framgår av en inlaga som hennes advokat, Katrin Björklund, lämnade in till tingsrätten under måndagen strax innan stängningsdags.

Inlagan lyfter bland annat fram två vittnesförhör med Esbjörn Bolin som genomförts under 2019 och 2020, i ett trafikärende där han kunnat lämna detaljerade redogörelser för händelseförloppet. Ett av förhören hölls på telefon förmiddagen den 13 augusti, en vecka innan kontraktet om försäljningen skrevs under.

Esbjörn Bolins ombud har tidigare anmält Ebba Busch för förtal, vilket nu prövas av åklagare.

Rekordlåga löneökningar ger mer i plånboken

Lönerna i Sverige ökade med 1,9 procent under helåret 2020, vilket är den lägsta som hittills uppmätts för ett enskilt år. Det rapporterar Medlingsinstitutet på sin hemsida.

Den första preliminära löneökningstakten uppmättes till 1,8 procent i näringslivet i december, medan motsvarande siffra var 1,3 procent i offentlig sektor. Båda siffrorna är för närvarande lägre än de centralt avtalade löneökningarna i respektive sektor.

– Situationen för lönebildningen var dramatisk 2020 med en försening av nya löneavtal på sju månader, vilket ledde till att löneökningstakten bromsade in, säger Petter Hällberg, ekonom på Medlingsinstitutet.

Löneökningarna är än så länge lägre än de centralt avtalade genom det så kallade märket som sattes till 5,4 procent över 29 månader från november 2020. Det ger en årstakt på 2,23 procent.

– De nya avtal som tecknades i slutet av året innebär dock att löneökningstakten växlar upp igen. Ännu har dock inte alla berörda löntagare hunnit få lönerevision, förklarar Petter Hällberg.

Förutom att möjligheterna till konsumtion begränsats under pandemin kan svensken i gemen få mer pengar i plånboken, trots det beskedliga utfallet i avtalsförhandlingarna. Genom att dra ifrån konsumentprisutvecklingen KPIF från löneökningarna får man ett mått på hur lönens köpkraft har utvecklats. Inflationen mätt med KPIF var endast 0,5 procent under 2020 och den reala löneutvecklingen kommer därmed att bli minst 1,4 procent, en klar ökning jämfört med åren innan.

UTRIKES

Halvhjärtad hjälp till svältande i Jemen

Den svenska regeringen ansvarade på måndagen en virtuell givarkonferens i Stockholm riktad till FN:s 193 medlemsländer. Målet var att samla in 3,8 miljarder dollar. Det blev inte ens hälften.

Resultatet blev lika magert som fjolårets insamlingskampanj, då FN fick ihop 1,2 miljarder dollar av de 2,5 som då var målet.

FN:s generalsekreterare António Guterres kan besviket konstatera att FN tvingas stänga eller krympa biståndsprojekt som barnhälsovård, undervisning och vattenrening.

– Att skära ned bistånd till Jemen är som en dödsdom, sade han. Barndom i Jemen är ett särskilt sorts helvete. Jemens barn svälter.

Jan Egeland, generalsekreterare i hjälporganisationen Norska flyktingrådet vittnade om den växande nöden i det krigshärjade landet:

– Folk i Jemen lever under helt omänskliga förhållanden. Jag har talat med människor som lever av matrester de hittar på soptippen. Sådant här borde inte få hända år 2021.

Kriget i Jemen bröt ut i mars 2015 efter att de Iranstödda Huthierrebellerna 2014 tagit kontroll över huvudstaden Sanaa. Den avsatta regeringen fick stöd av en koalition ledd av Saudiarabien som i fem år flygbombat landet. Tiotusentals civila beräknas ha dött till följd av bombningarna men betydligt fler har dött av svält och sjukdomar.

UNHCR räknar med att 24 miljoner av landets cirka 30 miljoner invånare behöver någon form av hjälp. 16 miljoner har svårt att få föda för dagen och 5 miljoner lever i svält.

Förre franske presidenten Sarkozy fälld för mutbrott

Frankrikes president åren 2007 – 2012 Nicolas Sarkozy dömdes i går i första instans till tre års fängelse, varav två villkorligt, för mutbrott och handel med inflytande. Han erbjöd 2014 en domare ett toppjobb i Monaco i utbyte mot information om en pågående utredning om illegala kampanjbidrag.

Det är första gången en fransk president fälls för ett så allvarligt brott. Domen kommer att överklagas och processen kan pågå i flera år. Men det krossar Sarkozys eventuella planer på att ställa upp i nästa års presidentval och skadar högerpartiet Republikanerna.

Om domen står sig i högre instans kan den förre presidenten få avtjäna straffet i form av ett års husarrest med fotboja. Under tiden pågår flera andra utredningar mot Sarkozy, bland annat om hans konsultuppdrag åt ett ryskt försäkringsbolag ägt av två oligarker och hans samröre med Libyens förre diktator Muammar Khaddafi.

Sarkozys tidigare premiärminister Francois Fillon dömdes i fjol till fem års fängelse, varav tre villkorligt, för att ha skaffat skenanställningar åt sin fru och deras barn.

Frankrikes stora borgerliga parti Republikanerna misslyckade kapitalt i 2017 års presidentval, då partiet inte tog sig till valets andra omgång, där Emmanuel Macron med sitt nybildade parti La République En Marche besegrade Front Nationals ledare Marine Le Pen.

Klarna växer globalt

Den svenska betaltjänsten Klarna värderas nu till 262 miljarder kronor. Nu bekräftar Klarna att nyemissionen om en miljard dollar blev övertecknad med fyra gånger, skriver Dagens Industri.

Betaljätten ökade sina intäkter med 40 procent under 2020 och nådde en omsättning om 10 miljarder kronor. Bolaget gör just nu en hårdsatsning i USA, som delvis bidrog till att förlusten i fjol summerades till 1,4 miljarder kronor.

Klarna är nu Europas högst värderade fintechbolag och än de svenska storbankerna Handelsbanken, SEB och Swedbank. Däremot är Nordea, som numera har sitt huvudkontor i Finland, fortfarande större med ett nuvarande börsvärde om 314 miljarder kronor.

– Det är egentligen inte så konstigt. Den amerikanska marknaden är dubbelt så stor som alla våra europeiska marknader tillsammans. Det går inte att jämföra oss med svenska banker som är verksamma i ett par länder. Om du som Klarna tillhandahåller den här typen av tjänster till en global population finns en enorm potential, det är inte svårare än så, sa företagets grundare och vd Sebastian Siemiatkowski till DI.

Totalt har nu 15 miljoner amerikaner någon gång handlat med hjälp av Klarnas tjänster. Företaget finns nu i 19 länder, men har planer på att etableras sig i ytterligare fem länder under våren.

Största ägare i Klarna är det amerikanska riskkapitalbolaget Sequoia med drygt 20 procent av aktierna, följt av brittiska Permira och den danska modemiljardären Anders Holch Povlsen som kontrollerar drygt 10 procent vardera. Två av grundarna, Victor Jacobsson och Sebastian Siemiatkowski, ägde före den nya jätteemissionen 10 respektive 7,5 procent av Klarna.

Klarna uppges ha planer på en börsnotering i USA nästa år.