Varför begriper vi inte sannolikheter?

Om du läser denna text är det 32 procents sannolikhet att du blir bättre på sannolikhetslära. Låter nog så bra, men vad betyder det?

Vi människor är märkligt dåliga på att tolka siffror och sannolikheter – särskilt när det sker förändringar. Momentum tycks förvirra och grumla omdömet. Om det i väderprognosen heter att sannolikheten för regn ökat från 20 procent till 30 procent så tror de flesta tillfrågade att det med säkerhet blir regn, trots att det fortfarande är 70 procents sannolikhet att det inte blir nederbörd.

Sam Maglio vid Toronto-universitetet ledde en studie kring detta för några år sedan. Han visade att vi människor faller i en mental fälla när siffror justeras en aning. Om något ökar, ja då tror vi att det kommer fortsätta att öka. Detsamma gäller en minskning.

Den mänskliga hjärnan tycks inte vara rustad för att hantera sannolikheter. En datajournalist på New York Times sammanfattade det med att människor bedömer sannolikhet på endast tre nivåer: 0, 50 eller 100 procent. Liksom barnets instinktiva ja, kanske eller nej.

Och även i situationer där vi begriper att vi tänker fel, så tänker vi fel. Ta en sådan simpel sak som att singla slant.

Blir det krona tio gånger i rad tror de flesta att sannolikheten för klave är högre när myntet ska singlas den elfte gången, trots att alla kan se att myntet bara har två sidor och således varje gång borde vara 50 procents chans att bli krona (och 50 procent för klave).

Men varför lurar vår hjärna oss?

I själva verket är detta hjärnans styrka som också blir dess svaghet. När blicken riktas i horisonten och vi uppfattar att det rör sig om träd så behöver vi inte räkna varenda en för dra slutsatsen att det är en skog.

Det samma händer vid abstraktioner där stora tal hanteras. Hjärnan tar genvägar, relativiserar och hoppar instinktivt till förenklingar och därmed faller i mentala fällor. Den hemfaller också åt att förstärka det nya, det sensationella och det farliga. Sådant som många gånger är livsavgörande. Utan denna förmåga hade människan knappast överlevt bland farliga djur i över 300 000 år.

Ställda inför en livsfara – när ett rovdjur närmar sig dig – agerar vi som tidiga homo sapiens. Känsla och instinkt överträffar den långsamma överlevnadskalkylen.

Detta gamla limbiska system i hjärnan sätter också igång känslolägen som gör att siffror, logik och matematik inte har en chans att få gehör.

En flygrädd resenär kan med all säkerhet dra sig till minnes alla gånger en icke-flygrädd medpassagerare glatt förkunnat att det är låg sannolikhet att dö i en flygkrasch – i USA är siffran 1 på 11 miljoner. Eller att fordonsolyckor är mer vanligt förekommande (1 på 5000 i USA).

Argumentet att det är mer sannolikt att träffad av blixten (1 på 1,2 miljoner) än flygkrasch biter liksom inte, för så fort ordet flygkrasch fortplantat sig i huvudet så tar hjärnan genvägen dit. Som vi också gör när covid-19 kommer på tal.

När det påtalats att det finns en liten risk för blodproppar orsakade av ett vaccin, som egentligen ska skydda oss, så försvinner det logiska tänkandet och siffrorna tycks inte längre spela någon roll.

Utvikning: Många tycks också ignorera det faktum att även covid-smittade får blodproppar – det drabbar var sjätte smittad (165 av 1000 smittade). Nu är siffran inte helt färsk, och andelen är numera lägre eftersom allvarligt sjuka får blodförtunnande läkemedel.

Men låt oss syna siffrorna för att se vad det handlar om. 34 miljoner covid-vaccin från Astrazeneca har delats ut och det rör sig om 222 fall av blodproppar. Enligt Astrazeneca handlar det om cirka 1 fall per 100 000 vaccin.

I Folkhälsomyndighetens rapport från februari i år (sid 7) redogjordes dödligheten för smittade i åldersgruppen 50-69. Av 91 541 smittade avled 576 personer eller 0,63 procent. Omräknat till 100 000 smittade blir det 630 dödsfall.

Låt oss ställa ovan siffror mot varandra:
– 1 fall av blodpropp per 100 000 vaccinerade;
– 630 dödsfall på 100 000 smittade i åldersgruppen 50-69 år.

Skillnaden är enorm. Men konstigt nog, ställda inför detta, vill vi ändå reagera som vid den ovannämnda väderprognosen: vi fäller upp paraplyet och utgår från att det blir regn.