Sprängningar på höga nivåer – men färre än tidigare

Vid pressläggning är det fortfarande oklart vad som ligger bakom sprängningen på Övre Husargatan i Annedal, Göteborg. Det finns teorier, polisens presstalesperson har sagt att explosionen inte verkar ha orsakats av naturliga omständigheter utan misstänker att ett utplacerat föremål ligger bakom smällen.

En person i fastigheten har vittnat i gängrättegångar tidigare, men det är fortfarande oklart om det har ett samband med explosionen. Ett tjugotal boende i flerfamiljshuset skadades och en handfull boende fördes till sjukhus. En person vårdas fortfarande på intensivvårdsavdelningen. Den politiska dramaturgin efter explosionen såg ut som den alltid gör. Statsminister Stefan Löfven och inrikesminister Mikael Damberg höll pressträff, oppositionen kritiserade för att regeringen gör för lite och för sent. Men samtidigt som den politiska debatten rör sig i cirklar fortsätter sprängningarna i Sverige att ligga på höga nivåer.

”Jag vill vända mig till alla drabbade i samband med den här fruktansvärda explosionen och uttrycka min och regeringens empati med alla drabbade”, sa Stefan Löfven. ”Vi vet ännu inte exakt vad som ligger bakom, men visar det sig att detta var en medveten attack mot barnfamiljer som ligger och sover, har gängen passerat ytterligare en gräns, som alltmer börjar likna ren terrorism”, sa Ulf Kristersson (M) i ett skriftligt uttalande.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson dammade av sitt gamla krav på att militären ska kunna hjälpa till mot gängkriminaliteten.

Klart är att det sprängs mer i Sverige än för tio år sedan, det är kriminologer och bedömare överens om. Men i år har antalet anmälda sprängdetonationer legat på en något lägre nivå än vad det gjort tidigare år.

I år har över 60 detonationer anmälts i Sverige, enligt polisens egna siffror. Under samma period har 49 fall av förberedelse till detonation och 7 fall av försök anmälts till polisen, enligt de senaste siffrorna från 15 september i år. Sprängdåden är framför allt ett storstadsfenomen. Av 60 sprängdetonationer har 26 skett i region syd, 20 i Stockholm och åtta i region väst. Siffrorna är höga i en internationell jämförelse, men ligger trots allt på en lägre nivå i år än vad de har gjort både under 2020 och under rekordåret 2019. Då registrerades 133 detonationer, 82 förberedelser och 27 försök.

Ofta är det svårt att lagföra sprängningar på grund av brottets natur. Många av spåren förstörs i samband med detonationen vilket försvårar förundersökningsarbetet. Polisen tror att sprängmaterialet ofta stjäls från byggarbetsplatser för att senare användas i brottsligt syfte.

I maj sprängdes det på tre olika ställen i Malmö under en natt och i början av september avled en man i Värnamo i samband med en sprängning vid ett garage. Kriminologen Sven Granath säger till Dagens Nyheter att den här typen av dåd ofta riktas mot kriminella som är svåra att komma åt, samtidigt som risken för att en tredje part utanför konflikten skadas blir högre.

”Det här är ett trubbigt våld som är en kombination av brutalitet, bekvämlighet och bristande konsekvenstänk”, säger Granath till DN.