Glöm helikopterstötar – statskassan plundras med Bank-ID

Klockan är fem på morgonen den 23 september 2009. En stulen vit helikopter landar på taket på en värdedepå i Västberga i södra Stockholm. Några maskerade män tar sig ner på taket och krossar ett ljusinsläpp med en slägga. De lyckas sedan lyfta med 39 miljoner i kontanter i byte. En utplacerad bombattrapp vid polisens helikopterbas gör att ordningsmakten inte kan förfölja dem i luften. Utlagda fotanglar hindrar polisen att köra fram till värdedepån under stöten. Rånet har kallats ett av världens mest spektakulära och filmatiseras nu av Netflix med Oscarvinnaren Jake Gyllenhaal i huvudrollen.

Om vi förflyttar oss tolv år framåt, till hösten 2021, skulle den organiserade brottslighetens nya favoritinkomstkälla knappast resultera i någon film med en Hollywoodstjärna. Nu sitter en person med bank-id framför en skärm och låtsas vara någon annan. Hans verktyg är inte fot­anglar och helikoptrar utan en mobilapp och ett aktiebolag som han har registrerat. Och värdedepån heter Försäkringskassan eller Skatteverket.

Precis den här brottsutvecklingen beskrev Britt-Marie Hultström, verksamhetsområdeschef vid Försäkringskassan, på en pressträff nyligen:

– Kriminella rånar inte längre banker och värdetransporter, nu rånar man välfärdssamhället.

Pressträffen hölls då tolv myndigheter presenterade en rapport om hur statskassan plundras av den organiserade brottsligheten. Bland myndigheterna finns Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan och Skatteverket.

Det är förstås inte fullt så enkelt att brottsorganisationer förut bara utförde fysiska rån, och nu bara sitter framför skärmar. Men det har skett en tydlig förskjutning. Och samma organiserade brottslighet som säljer knark och mördar varandra på öppen gata kompletterar dessa verksamheter alltmer med företagande som möjliggör bidragsfusk, säger myndigheterna.

De anser att de allvarligaste hoten mot samhället från den organiserade brottsligheten inte bara utgörs av den mycket uppmärksammade narkotikahandeln och döds­skjutningarna i dess spår. Nej, dold under denna blodiga yta finns en större och växande del av den organiserade brottsligheten som består av fusk och bedrägerier mot statskassan, och en framväxt av parallella samhällsstrukturer som äter sig in i företag och myndigheter och utmanar rättsstaten. Och denna del är ännu mer oroande, anser underrättelsechefen på polisens nationella operativa avdelning, Linda H Staaf:

– Skjutningar och sprängningar är mycket allvarliga, och särskilt när de drabbar tredje man och skapar en stor otrygghet för många. Men den här typen av brottslighet, som sker i det dolda mot våra legala system, skulle jag säga är ett än större hot på sikt mot det svenska samhället, säger och menar att  det är fundamentala värden i samhället som står på spel, där poliser i förlängningen kan korrumperas och rättskipning bli osäker. 

Till Fokus förtydligar hon:

–Makten behöver ligga kvar hos staten och demokratin, inte förskjutas till kriminella nätverk. Det är det som är ett hot, som vi synliggör och behöver jobba för att bekämpa.

Kriminologen Amir Rostami forskar om organiserad brottslighet och utreder åt regeringen möjligheterna att bekämpa bidragsbrott, som han anser hotar samhället även de.

– Den gör att legitimiteten kan ifrågasättas. Ska jag verkligen bidra till vår gemensamma välfärd när jag inte vet om pengarna går till dem som verkligen behöver det?

Traditionellt har de olika brottstyperna setts som isolerade, men enligt Amir Rostami framgår det alltmer att de göder varandra.

– De som står bakom våldet kan lika gärna vara insyltade i miljöer som systematiskt ägnar sig åt bedrägerier och bidragsbrott.

Enbart Försäkringskassan betalar årligen ut sammanlagt cirka 150 miljarder kronor, en gigantisk skattkista som kriminella vill ta del av.

– Finns det pengar så finns det också brottslighet, som Britt-Marie Hultström på myndigheten uttrycker det.

Felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet, till både företag och personer, har uppskattats till mellan 11 och 27 miljarder kronor per år. Stöd till företag utnyttjas bland annat vid arbetskraftsinvandring. Assistansersättningen är särskilt utsatt med ett uppskattat svinn på 2,5–4,2 miljarder kronor varje år. Statlig lönegaranti, tandvårdsstöd och anställningsstöd plundras i sin tur varje år uppskattningvis på 300–400 miljoner vardera, för att ta några exempel.

Under coronapandemin infördes stora statliga företagsstöd, såsom för korttidspermittering. Till och med vårvintern 2021 hade cirka 90 000 ansökningar om nästan 60 miljarder kronor beviljats eller utbetalats. Även pandemirelaterade anstånd med skatter och avgifter uppgår till tiotals miljarder. 

Det är ännu oklart hur mycket av detta som är felaktigt, men en tredjedel av de »strategiska personer« som myndigheterna följer i den organiserade brottsligheten har ansökt om sådana stöd.

– Bedrägerier och bidragsbrott har i princip inga omkostnader. Du har inga logistikkostnader, du har inga transportkostnader. Brottsvinsterna är mer eller mindre totala. Om du jämför med narkotikamarknaden måste narkotikan transporteras, förvaras och uppdelas, säger Amir Rostami.

Den digitala ekonomin gör också hanteringen billigare.

– Om pengarna är ettor och nollor är de mycket lättare att tvätta och flytta än en väska med kontanter. 

Ett centralt verktyg för att lura till sig bidrag och utföra bedrägerier är vanliga bolag. Britt-Marie Hultström vid Försäkringskassan kallar företag »de kriminellas kofot för att komma åt välfärdssystemet«.

Ekobrottsmyndighetens polischef Torbjörn Rosén har sett hur ekobrott tidigare begicks mera inom företag, som hade en riktig verksamhet, till att bolagen i sig blivit huvudsakliga brottsredskap. I dag kan kriminella enkelt registrera eller överta bolag, så att de har organisationsnummer och även en historik, som kan användas för kreditbedrägerier eller momskaruseller. Enbart gränsöverskridande momsbedrägerier med mobiltelefoner och telekomtjänster har sedan 2018 berövat skattebetalarna 4,5 miljarder kronor.

– Det är i stort sett ett jättestort bankomatuttag av redan inbetald skatt. Och den stora skadan kanske inte ligger i vad vi har förlorat, utan att de som har fått de här pengarna kan etablera sig och investera, säger Torbjörn Rosén.

En nyckel är falska identiteter. Genom identifiering med exempelvis bank-id via dator eller telefon är det lättare att utge sig för att vara någon annan när man bildar bolag, fuskar till sig bidrag och ägnar sig åt bedrägerier.

– Det är en paradox att ökad identifiering har lett till ökad anonymisering, säger Torbjörn Rosén.

De tolv myndigheterna föreslår nu därför för regeringen att identifiering ska säkerställas med biometriska data.

Det svenska integritetsskyddet gör också att vissa myndigheter, som inte är brottsbekämpande, inte delar viss information med varandra som skulle ha kunnat stoppa brott. Även detta vill myndigheterna ändra på.

Företag används också för att skapa de parallella samhällsstrukturer som upprättas av den organiserade brottsligheten. Experter lyfter framför allt fram situationen med det kriminella syrianska nätverket i Södertälje. Det var mycket uppmärksammat för ett tiotal år sedan då toppskiktet dömdes till fängelse. 

Nu har alla kommit ut och många har återfallit i brott, berättar Torbjörn Hermansson som är kriminalinspektör i staden. 

Nätverket ägnar sig åt »alla former« av grova brott – narkotika, utpressning, sprängningar och skjutningar. Men det har också rört sig från en kriminell och kontantintensiv verksamhet via en gråzon, där kriminella resurser alltmer överförs till en laglig företagsverksamhet, men med banden kvar till den brottsliga världen.

Hermansson beskriver hur ett parallellsamhälle har vuxit fram. Här finns ett slags ekosystem av tjänster som förmedling av svarta lägenheter, arbetstillstånd, bostadslån och allehanda företagsverksamhet. Brottsligheten har trängt in i företag, föreningsliv och myndigheter som kan mutas och infiltreras.

Den parallella strukturen konkurrerar också ibland ut den legitima.

– Det finns byggföretag som säger att de inte vill bygga i Södertälje, för det går inte att konkurrera med de priser man har här eftersom man inte betalar rätt löner och inte har rätt arbetsskydd, säger Torbjörn Hermansson.

Han beskriver gruppen som lika välorganiserad som Hells Angels, med en kärna på ett 50-tal personer.

– Gruppen i Södertälje har funnits länge, den är disciplinerad, den sköter det mesta i den brottsliga världen. Och den är mer avancerad än ungdomsgängen som skjuter ihjäl varandra nu, säger Torbjörn Hermansson.

Södertälje är ett varnande exempel för andra delar av landet, anser han.

– Det är inte bra som situationen är, även om vi och kommunen jobbar hårt för att komma åt det här. Får vi bara hålla på och har resurser så kommer det att gå, men det kommer att ta tid.