10 händelser från 2020 som satte spår – och det här händer nästa år
Bild: TT
1) Nya hål väcker nya frågor
26 år efter den största sjöolyckan i svensk historia släppte Dplay och Kanal 5 en ny dokumentär om Estoniakatastrofen. Dokumentärfilmaren Henrik Evertsson hade tillsammans med sitt team genomfört dykningar på haveriplatsen och kunde presentera sensationella uppgifter. På ena sidan av skrovet fanns ett fyra meter högt vertikalt hål, som enligt dokumentärfilmarna stöder teorin om att ett stort hål ledde till färjans snabba förlisning.
Vad händer 2021?
Dokumentären fick direkt politiska konsekvenser. Den estländska inrikesministern Alar Laneman gick ut och sa att det krävs en ny utredning av olyckan. Strax därefter krävde Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att gravfriden vid olycksplatsen skulle hävas så att en ny utredning kan genomföras.
»Det finns många konspirationsteorier och jag tror inte att alla grupper kommer få svar på alla sina funderingar. Katastrofen är fortfarande ett öppet sår«, sa inrikesminister Mikael Damberg (S) till SVT.
2) George Floyd dödas
I slutet av maj dödas 46-årige George Floyd i samband med ett polisingripande i Minneapolis. Floyd hade handlat cigaretter med en falsk 20-dollarsedel, och butikspersonalen larmade polis. När poliserna skulle gripa honom tryckte en av dem sitt knä mot hans hals, och inom loppet av fem minuter sa Floyd »jag kan inte andas« 16 gånger. Han tappade till slut medvetandet, men trots detta flyttade polismannen inte sitt knä från hans hals. George Floyd dödförklarades senare på sjukhus.
Dödsfallet utlöste en våg av protester i USA, där man såg det som ännu ett tecken på strukturell rasism inom landets poliskår. Protesterna skedde på ett hundratal platser i landet och var mestadels fredliga, men urartade på en del håll i sammandrabbningar mellan polis och demonstranter. Protesterna spred sig också utanför landets gränser och bidrog till att starta en diskussion om polisvåld och strukturell rasism i Sverige.
Vad händer 2021?
Bara för att Donald Trump, som har kallat »Black lives matter«-rörelsen ett hot mot USA, är på väg ut ur Vita huset lär frågan inte dö ut. Många ser till Joe Bidens blivande vicepresident Kamala Harris som den som ska ta sig an frågorna kring rasism och polisbrutalitet, men polariseringen i USA är ett djupt rotat fenomen. Svarta löper dubbelt så hög risk som vita att dödas av polis i USA.
»Black lives matter«-rörelsen har funnits sedan 2013 och fortsatta protester är att vänta även nästa år.
3) Världen blev galen – eller?
Efter en vår med tusentals döda, en brinnande pandemi och öde stadskärnor stod statsepidemiolog Anders Tegnell i midsommarkrans och poserade för Sveriges Radios fotograf. Han var tillsammans med Greta Thunberg årets mest profilerade Sommarvärd och lovade att prata om det nya viruset, om pandemin och om hur Sverige och världen hanterat viruset. När det var hans tur den 24 juni berättade han hur han sett hur resten av Europa stängt ner allt och hur det kändes »som att världen blivit galen«.
Fem månader senare har 7 000 personer dött i Sverige. Dödssiffran per capita är högre än i något annat nordiskt land. Under senhösten fortsatte kurvorna stiga, trots att Folkhälsomyndigheten varit inställd på att smittspridningen inte skulle öka på samma sätt som under våren. Det blev inga kluster, i stället blev det omfattande samhällsspridning i de flesta av landets regioner.
Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) kritiserade regionerna för att inte ge tillräckligt bra vård under pandemin till äldre. I Region Sörmland gavs det under en period palliativ vård till alla äldre med symtom. Totalt prickades 16 regioner efter att myndigheten konstaterat att vården i livets slutskede inte skötts enligt gällande regelverk. Partiledarna kallar hanteringen för en skandal.
Tidigare i historien har en sittande statsminister bara hållit tal till nationen vid två tillfällen. Under 2020 har Stefan Löfven hållit lika många, båda med fokus på pandemin.
Vad händer 2021?
Regeringen har gett besked om att vaccineringen av den svenska befolkningen kommer att inledas under det första kvartalet 2021. Först ut är riskgrupper och äldre, men förhoppningen är att den breda majoriteten ska vaccineras löpande under året. I många andra länder har politiker och företrädare pratat om vaccinet som en väg ut ur pandemin, i Sverige har man i stället mässat om att pandemin är långt ifrån över. Kanske kommer vaccinet ändå låta världen återgå till ett någorlunda normalt tillstånd igen.
4) Federley tar en timeout
»Det skrivs på vissa sajter nu att en person som tidigare stått mig nära är dömd för oerhört allvarliga brott. Det är tyvärr sant. De brott han har begått är rakt igenom fruktansvärda, obeskrivliga och helt oförlåtliga. Vi har nu gått skilda vägar.«
Den 26 november meddelade Europaparlamentarikern och Centertoppen Fredrick Federley att han sjukskrivits och att han tillfälligt lämnar politiken. Fredrick Federley har de senaste månaderna levt ihop med en dömd pedofil som släpptes från fängelset så sent som tidigare i år. Mannen var dömd för 22 grova våldtäkter mot barn. Partisekreteraren, Michael Arthursson, sa i SVT att Federley känt till mannens bakgrund »under en längre tid«. Expressen kunde senare avslöja att Federley redan i september hade ett möte med kriminalvården, ett möte som myndigheten bjudit in till på grund av sambons brottsliga bakgrund.
Fredrick Federley har varit mycket populär bland partiets väljare. I Europaparlamentsvalet 2019 var han den tredje mest kryssade politikern i hela Sverige och han har både varit andre vice partiledare och suttit som vice ordförande i den liberala gruppen i EU-parlamentet.
Vad händer 2021?
Få tror att Fredrick Federley kommer att återvända till partiet och politiken under 2021. Det finns än så länge inte några indikationer på att skandalen spillt över på partiets väljarstöd som har varit stabilt under hela mandatperioden. Centerpartiets partisekreterare Michael Arthursson sa också i SVT att förtroendet för Fredrick Federley är »skadat« och att partiet »tids nog får diskutera vad detta betyder för hans politiska framtid«.
5) Trump petas – Nordkorea nästa för Biden
Den 3 november gick amerikanerna till valurnorna för att bestämma vem som skulle bli landets nästa president. Med ett rekordstort antal förtidsröster och poströster lät det slutgiltiga valresultatet vänta på sig några dagar, men till sist slogs det fast: Joe Biden kommer att bli USA:s 46:e president. Valdeltagandet var det högsta på 120 år, och Biden kammade hem 302 elektorsröster mot Donald Trumps 232.
Donald Trump har i skrivande stund inte erkänt sig besegrad. Det telefonsamtal som förloraren vanligtvis gör till segraren har uteblivit. Trump hävdar att Biden vann på grund av ett omfattande valfusk, och har utmanat resultatet i domstol i flera delstater. Några bevis för det påstådda valfusket har Trumpkampanjen däremot inte lyckats skaka fram, och de flesta av stämningarna har ratats av domstolarna. Ett antal juridiska processer återstår dock, och Trump har sagt att om han inte lyckas sitta kvar i fyra år till kommer han att ställa upp igen i valet 2024.
Vad händer 2021?
Om allt går enligt gängse process kommer Joe Biden att installeras som USA:s president den 20 januari. En av hans första uppgifter blir då, förutom att ta över presidentens officiella Twitterkonto från Trumps flinka fingrar, att hantera Nordkorea.
De senaste åren har det varit tyst från den slutna diktaturen, men Nordkorea har för vana att utmana nyvalda amerikanska presidenter. Det hände 2017, när Nordkorea avfyrade flera ballistiska robotar mot Japanska havet och utvecklade sitt kärnvapenprogram. Donald Trump svarade först med att landet skulle mötas av »eld och raseri« för att sedan bli bästa vän med Kim Jong-Un:
»Vi blev kära. Nej, verkligen, han skrev vackra brev«, har Trump sagt på kampanjmöten.
Med Biden på presidentposten lär det börja mullra från Nordkorea igen, antingen i form av uppskjutna långdistansrobotar eller nya kärnvapenprov. Eller kanske kärleksbrev, vem vet?
6) Kina drar åt snaran
Den 30 juni skärpte Fastlandskina kontrollen av Hongkong med en kontroversiell ny säkerhetslag. Lagen var den största juridiska förändringen sedan den tidigare brittiska kolonin återgick till kinesiskt styre för 23 år sedan, och har beskrivits som dödsstöten för Hongkongbornas frihet.
Polisen fick med säkerhetslagen rätt att genomföra husrannsakan, avlyssna telefoner och internettrafik, och ta ner hemsidor utan domstolsbeslut. Vagt definierade brott som separatism, omstörtande verksamhet och samarbete med utländsk makt kan ge livstids fängelse. FN:s kontor för mänskliga rättigheter och människorättsorganisationer som Amnesty International kritiserade den nya lagen skarpt. Den kan användas av Pekingregimen för att göra sig av med dissidenter, journalister och oliktänkande, och utgör ett hot mot demokratin, varnade man.
Lagförslaget var först höljt i dunkel för Hongkongborna, men möttes av stora protester när det blev känt. Bara timmar efter att lagen antagits greps ett hundratal aktivister och demonstranter med hänvisning till den. Sedan dess har gripandena fortsatt. I början av december dömdes Joshua Wong, en av Hongkongs mest kända demokratiaktivister, till 13 månaders fängelse. Brottet han dömdes för, tillsammans med två andra aktivister, var att han demonstrerat utanför en polisstation.
Vad händer 2021?
Kommunistpartiets strävan efter total kontroll av Kina lär inte ge med sig under nästa år, snarare tvärtom. Framför allt lär påtryckningarna på Taiwan öka. Taiwan fungerar som en självständig stat, men ses av Peking som en kinesisk provins.
Kinas president Xi Jinping har gjort klart att en återförening med Taiwan står högt upp på hans agenda. Peking har genomfört flera militära övningar i området och även kränkt Taiwans luftrum, vilket det tidigare funnits en tyst överenskommelse om att inte göra. En militär invasion är dock inte trolig inom de närmsta tio åren, enligt bedömare. Peking kommer snarare att fokusera mer på att frysa ut Taiwan ur internationella samarbeten.
7) Brexitkarusellen snurrar vidare
Den 1 januari 2021, då gäller det. Då är »smekmånaden« över för Storbritannien Sedan den 31 januari 2020 lyder Storbritannien under övergångsregler för att underlätta för företag och allmänheten, men efter årsskiftet måste reglerna kring handel, fiske och annat samarbete med EU stå fast.
Oktober var det ursprungliga målet för framgång i förhandlingarna, men de sträckte sig ända in i december utan resultat.
Vad händer 2021?
Om brexitsamtalen strandar väntar troligtvis handels- och transportkaos nästa år. Både flygplan, båtar och lastbilar är beroende av avtal för att kunna komma in i och lämna det brittiska territoriet.
EU-kommissionen har sagt att man är redo att ta fram tillfälliga avtal, men nästa år lär ändå kantas av logistiska problem. Att man i framtiden kommer behöva betala tull för varor från Storbritannien kan till en början bli en obehaglig upplevelse för många svenskar.
Alla problem som inte blir lösta i tid kommer att ge det skotska nationalistpartiet SNP vatten på kvarnen. Över 60 procent av Skottlands invånare röstade för att stanna kvar i EU, och SNP:s strävan efter skotsk självständighet gynnas av att det blir en fnurra på tråden mellan London och EU. SNP:s partiledare och Skottlands regeringschef Nicola Sturgeon har sagt att hon ser fram emot den dag då Skottland kan återvända till EU-parlamentet som en egen medlemsstat.
På detta kommer att EU:s starka kvinna, Angela Merkel, lämnar sin post nästa år. Merkel har sagt att hon sitter kvar som Tysklands förbundskansler till nästa val hösten 2021, och nu kämpar en rad utmanare om att få ta över efter henne. Vem det än blir så lär det påverka maktbalansen både inom och utanför EU.
8) Blodiga strider i krutdurken
Över 5 000 döda soldater och hundratals döda civila. Det blev resultatet av en långvarig konflikt mellan Armenien och Azerbajdzjan som i år blossade upp igen. Konflikten handlar om området Nagorno-Karabach, som ligger i sydvästra Azerbajdzjan men kontrolleras av Armenien, och som bebos av många armenier. På armeniska kallas området Artsach.
Våldet har pyrt i Nagorno-Karabach under lång tid. I bakgrunden finns en etnisk konflikt mellan kristna armenier och muslimska azerer. Fullt krig bröt ut sedan Armenien och Azerbajdzjan utropade självständighet efter Sovjetunionens kollaps, och 1994 ingicks en vapenvila mellan de båda länderna. Den 27 september i år gick topplocket i konflikten igen, och båda sidor anklagade varandra för att ha begått krigsbrott.
Efter sex veckors strider undertecknade Azerbajdzjans president Ilham Aliyev och Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan ett fredsavtal, tillsammans med Rysslands president Vladimir Putin. Till skillnad mot vapenvilan på 90-talet var det den här gången Azerbajdzjan som stod som segrare. Landet fick behålla erövrade områden, och ryska fredsstyrkor ska bevaka eldupphöret i regionen.
Vad händer 2021?
Fredsavtalet betyder inte att freden är säkrad för lång tid framöver. Fiendskapen går djupt och risken kvarstår att konflikten blossar upp. Nästa år kvarstår också frågan i vilka andra länder Ryssland väljer att utöva sitt inflytande. I Europa pyr krutdurken fortfarande i östra Ukraina, och i Belarus utmanar oppositionen president Aleksandr Lukasjenko. Kommer Ryssland att ha tålamod med grannens brutala stil mot befolkningen, eller kommer man att verka för att byta ut regimen?
9) Snopet avslut på mordmysteriet
Äntligen var det dags. Efter 34 år av spekulationer, misslyckade utredningar, konspirationsteorier och privatspanande lovade Palmegruppens chefsåklagare Krister Petersson en lösning på mordgåtan som gäckat ett helt land: Vem dödade Olof Palme?
När Krister Petersson och förundersökningsledaren Hans Melander presenterade sitt svar på gåtan gjorde man det på svenskt sätt: Powerpointpresentation, skakig teknik, kallt ljus i ansiktet på två tjänstemän i statens tjänst som gjort sitt bästa men inte riktigt nått ända fram.
Den misstänkte mördaren pekades ut tidigt i presentationen, men innan bevisningen skulle gås igenom i detalj ville förundersökningsledaren prata i 20 minuter om digitaliseringen av förundersökningsmaterialet.
Sverige stod och stampade. Har vapnet hittats?! Har vi några bevis?! Varför tror ni att det är han?!
När Krister Petersson och Hans Melander 90 minuter senare var klara med sin anklagelseakt mot »Skandiamannen« var nästan alla besvikna. Det fanns inga bevis; bara vittnesmål, indicier, samt ett odödligt inslag från SVT där »Skandiamannen« själv visade hur gärningsmannen skulle ha sprungit från mordplatsen. Ändå lades utredningen ner.
Vad händer 2021?
Det som skulle bli ett förlösande crescendo för en rekordlång mordgåta blev i stället någonting helt annat. Privatspanarna var irriterade, de gamla tidningsrävarna likaså. Det här var ett misslyckande, menade många, vi har fortfarande ingen lösning. Kanske var det »Skandiamannen« som sköt Palme, kanske var det någon annan. Klart är i alla fall att privatspanarna inte godtog lösningen som Krister Petersson presenterade.
Vad händer 2021?
Utredningen är nedlagd, men frågan är fortfarande inte död. Materialet i mordutredningen har blivit offentlig handlinga och privatpersoner har redan börjat samarbeta för att samla ihop och skanna in alla dokument från utredningen till ett öppet arkiv. Det får trots detta anses osannolikt att en ny lösning på Palmemordet kommer att presenteras under 2021.
10) Tack och hej, Jonas Sjöstedt
Åtta år som partiordförande fick räcka. Jonas Sjöstedt lämnade över ordförandeklubban till den nya partiledaren Nooshi Dadgostar, som fick ärva ett parti med rekordhöga opinionssiffror men i en märklig relation med den sittande regeringen.
Nooshi Dadgostar flyttade in i det svenska medvetandet genom intervjuer med i stort sett varenda svensk tidning medan Jonas Sjöstedt själv tog sitt pick och pack och flyttade till sin fru i Vietnam.
Vänsterpartiet är inte en del av januariavtalet, men rösterna från partiet behövs för att januaripartierna ska få igenom sina budgetar under mandatperioden. Det här har partiet kapitaliserat på genom att fälla vissa förslag tillsammans med den borgerliga oppositionen och genom att hota med misstroendeförklaring om regeringen skulle gå fram med försämringar i arbetsrätten och förslag om marknadshyror.
I opinionen fortsätter partiet att öka och fick i senaste SCB-mätningen 9,3 procent, en ökning från valet med 1,1 procentenheter.
Vad händer 2021?
Under nästa år kommer en hel del att förändras i rikspolitiken. Liberalerna är i kris, vilket har inneburit att röster internt har höjts för att partiet måste lämna januariavtalet. Om så blir fallet hänger budgetsamarbetet på en skör tråd. Vänstern har gynnats av sin position som Socialdemokraternas blåslampa från vänster, men väljarstödet utvecklar sig inte som partiet hoppats på. Målsättningen är fortfarande att vara ett storparti bland arbetarväljare, men partiets starkaste fäste är inte i gamla bruksorter utan i relativt välbärgade områden i storstäderna.
