2022 kan bli ett rekordår för invandringen

”Den stramaste migrationspolitiken på 40 år”. Orden är justitieminister Morgan Johanssons i Ekots lördagsintervju i oktober 2020. Tidigare samma år sa han i Expressen att Sverige har ”en av de stramaste flyktinglagstiftningarna i EU” och, i samma tidning, att Sverige ”inte längre fungerar som en magnet för flyktingar”.

Det var ödesåret 2015, då Sverige tog emot 162 788 asylsökande, som debatten satte fart kring det tidigare tabubelagda ämnet ”volymer”, det vill säga hur många invandrare Sverige klarar av att ta emot. 

När de asylsökande började strömma in i landet det året proklamerade dåvarande statsminister Stefan Löfven (S) att ”Mitt Sverige bygger inga murar, vi hjälps åt”. Ett uttalande som han redan efter några månader fick äta upp då han tillsammans med en gråtande Åsa Romson (MP), som då var vice statsminister, meddelade att Sverige nu kraftigt skulle skärpa gränskontrollen. 

Det fanns alltså enligt regeringen en gräns för hur många vi mäktade med. Sedan dess har Socialdemokraterna inte missat något tillfälle att hävda att de nu tar ansvar och skärper migrationspolitiken markant. 

Men hur stram blev politiken? 

Låt oss först titta på 2015 och året som följde. 2015 beviljades sammanlagt 109 235 uppehållstillstånd. Året efter, 2016, beviljades 150 535 uppehållstillstånd. Sammanlagt under de två åren, till följd av den så kallade migrationskrisen, beviljades alltså 259 770 uppehållstillstånd. Det motsvarar ungefär folkmängden i Uppsala. 

Därefter såg invandringen ut enligt nedan. 

De två åren som följde (2020 och 2021) präglades av restriktioner på grund av pandemin, vilket gjorde rörligheten över gränserna betydligt mindre. Men likväl förekom en hög mängd beviljade uppehållstillstånd. 

Sedan Sverige ”stramade åt” migrationspolitiken har vi således tagit emot drygt 700 000 invandrare, vilket motsvarar ungefär Göteborg och Jönköping tillsammans. Och hur ser det då ut under 2022 hittills? Det ser ut som att vi går mot ett nytt rekord. 

Första halvåret av 2022 beviljades 86 685 uppehållstillstånd. Skulle trenden hålla i sig kommer vi att ha beviljat 173 370 uppehållstillstånd vid årsslutet, vilket vida överträffar båda ”krisåren” 2015 och 2016.

Viktigt i sammanhanget är förstås att det i år utbröt krig i Europa. Putins Ryssland anföll Ukraina i gryningen den 24 februari, ett krig som inte verkar ta slut inom överskådlig framtid. Men av de 86 685 beviljade uppehållstillstånden hittills i år omfattar enbart 36 829 personer från Ukraina. Av dessa har 92 beviljats asyl. Resten (36 737) har fått uppehållstillstånd enligt det så kallade massflyktsdirektivet. Uppehållstillståndet gäller till den 4 mars 2023 och innebär betydligt tuffare villkor än vad som gäller för asyl. Bland annat finns krav på återvandring, vilket prövas en gång om året. Dessutom kommer personen inte i åtnjutande av välfärdssystemet på samma sätt som asylinvandrare. 

Vilka är då de övriga 49 856 personer – på årsbasis 100 000 – som under perioden januari-juni beviljats uppehållstillstånd i Sverige? Den absoluta merparten av dem består av arbetskraftsinvandring (24 586 personer) och anknytningsärenden (12 045 personer). Anknytningsärenden är det som också kallas anhöriginvandring, eller familjeåterförening.

Sedan möjligheterna till asyl försämrades i samband med gräns- och id-kontrollernas införande 2015, har antalet asylärenden minskat dramatiskt. I stället är det arbetskraftsärenden som har skjutit i höjden. Om trenden fortsätter, blir siffran för helåret den högsta någonsin, omkring 50 000. Tidigare toppnoteringar låg på runt 40 000.  

LO-ekonomen Torbjörn Hållö ser ett kraftigt samband mellan den försvårade asylmöjligheten och ökningen av arbetskraftsärenden. 

– När man har stramat upp asylinvandringen så har arbetskraftsinvandringen blivit en ny väg in i landet, säger Torbjörn Hållö.

Han är kritisk till det svenska systemet för arbetskraftsinvandring, som han menar skiljer sig från alla andra länder, och som lätt kan utnyttjas för andra syften än vad det egentligen är tänkt för. 

– Vi har den udda situationen där en stor mängd människor invandrar för att arbeta som köksbiträden, städare, tidningsbud eller personliga assistenter. Det är noterbart att de kommer från länder som tidigare var stora asylinvandringsländer som Iran, Irak och Egypten, med mera, säger Hållö.

Det unika med Sverige, menar han, är att vi inte har någon ordnad bedömning för vilka typer av jobb som samhället är i behov av. I stället blir arbetskraftsinvandringen rent kontraproduktiv för den svenska arbetsmarknaden. 

– Dessa yrken är typiska ingångsyrken, utan krav på utbildning eller tidigare erfarenhet. De skulle lämpligen gå till de stora grupper som redan i dag finns i arbetslöshet i Sverige, framför allt ungdomar och utrikes födda.

Det minimikrav som finns på vad man måste tjäna som arbetskraftsinvandrare är 13 000 kronor i månaden före skatt. Fram till alldeles nyligen var det möjligt för arbetskraftsinvandraren att ta med sig familjemedlemmar in i landet utan krav på att kunna försörja dem. Som familjemedlem räknas maka, make, sambo, registrerad partner och ogifta barn under 21 år. Ogifta barn som är 21 år eller äldre kan i vissa fall få tillstånd. Det krävs då att de är beroende av dig eller din partner för sin försörjning.

Sedan den 1 juni har reglerna ändrats så att arbetskraftsinvandraren ska kunna uppvisa en inkomst eller ett sparkapital som täcker boendekostnaden och levnadsomkostnaden för sig själv och de medföljande. Eftersom den medföljande får uppehållstillstånd är den dock, som alla andra, berättigad att komma i åtnjutande av det svenska bidragssystemet med till exempel barnbidrag, bostadsbidrag och försörjningsstöd. 

Fokus ställde frågan till Migrationsverkets presskommunikatör och utbildare Annica Dahlqvist hur hårda kraven på anhöriginvandring till arbetskraftsinvandrare egentligen är. 

Den lägsta tillåtna lönen är 13 000 kronor. Låt säga att arbetskraftsinvandraren tjänar denna summa. Finns det då en teoretisk möjlighet att du inom ramen för detta kan ta med dig en ensamstående vuxen in i landet (normalbeloppet 5 158 kronor)? Givet att du hittar billigt boende?

– Normalbeloppet för sammanlevande makar eller sambor är 8 520 kronor. Svaret blir således att om övriga faktorer tillåter ekonomiskt utrymme går det naturligtvis i teorin att försörja sig och sin anhöriga på minimilön. Men eftersom det alltid beror på de personliga omständigheterna i ett ärende går det ju inte att svara mer än hypotetiskt och generellt, svarade Annica Dahlqvist. 

Fokus hörde därefter av sig till Socialstyrelsen om huruvida de medföljande har rätt till försörjningsstöd till de medföljande. Det är upp till respektive kommun att avgöra om personen har rätt till försörjningsstöd. 

– Utländska medborgare som har uppehållstillstånd eller uppehållsrätt kan ha rätt till ekonomiskt bistånd. Ansökan om ekonomiskt bistånd görs i kommunen där man bor och socialtjänsten tar emot, utreder och gör bedömning samt fattar beslut efter ansökan, svarar Socialstyrelsens utredare Samira Aqil.

De skärpningar som infördes den första juni i år riskerar därmed att inte få någon större effekt. En bedömning LO-ekonomen Torbjörn Hållö delar.

– Jag tror inte att arbetskraftsinvandringen kommer att bromsas på grund av detta, mer än på marginalen. Kraven är lågt satta att försörja sina anhöriga. Men jag är mer bekymrad över den kontinuerliga arbetskraftsinvandringsgruppen, snarare än av deras anhöriga, säger han. 

Han är mycket kritisk till både hur systemet för arbetskraftinvandring uppstod och de politiska låsningar som finns kring frågan i dag. 

– Den svenska arbetskraftsinvandringspolitiken i sin nuvarande form tillkom i en period när Alliansen satt i regering och då Moderaterna förde sin mest liberala politik, i kombination med att Miljöpartiet hade stort inflytande i dessa frågor, säger han. 

Miljöpartiet kom överens med dåvarande regeringspartier 2008 om att göra det lättare för människor utanför EU att få uppehållstillstånd i Sverige för att arbeta. 

”Vi kommer att behöva arbetskraftsinvandring till Sverige för att täcka de behov som finns på arbetsmarknaden och för att vitalisera ekonomin”, sa migrationsminister Tobias Billström (M) när han tillsammans med miljöpartiets gruppledare Mikaela Valtersson presenterade förslaget då.

I dag har de flesta partier vänt i frågan och anser att systemet är orimligt. S, M, SD, V, KD vill kraftigt reformera det nuvarande systemet. Många utredningar ligger också på bordet för hur man ska strama åt arbetskraftsinvandringen.

Att ingenting har hänt i frågan beror enligt Torbjörn Hållö på att ett av riksdagspartierna motsätter sig förändring på området. 

– Det orimliga systemet kvarstår eftersom Centerpartiet sätter sig på tvären. Deras liberala arbetskraftsinvandringspolitik fanns med som en viktig punkt i januariöverenskommelsen och de håller hårt fast i den, avslutar Torbjörn Hållö.

***

Toppbild: Nyanlända asylsökande köar vid den inre gränskontrollen i Hyllie hösten 2015.

Läs även: Det extrema Landet Lagom

Läs även: Maria Wetterstrand: Reinfeldt har rätt – integrationen är inget misslyckande

Läs även: Därför tror upploppsmakarna att polisen är emot muslimer