Alla riksdagspartier överens: Utvärdera bolånetaket
Bild: TT
”Höj bolånetaket till 90 procent” – punkten fanns med i det krispaket Moderaterna föreslog i veckan. Men vad har bolånetaket med coronaviruset att göra? Jo, redan innan den ekonomiska kris som blir följden av coronavirusutbredningen fanns en tydlig nedgång på bostadsbyggandet. Efter några år med hög byggtakt har byggandet minskat redan under 2019.
Och problemen på bostadsmarknaden växer. Ett av dem är att åtstramade kreditrestriktioner slår hårt mot unga hushåll och ensamstående föräldrar, som har fått allt svårare att få bostadslån.
Ju mer eget kapital (sparande) som krävs, desto högre trösklar drabbar ungdomar och andra kapitalsvaga grupper.
Ett nytt bolån prövas också mot en kalkylränta på 7–8 procent, plus amorteringskrav på 2–3 procent. I en nollinflationsekonomi ger det en kalkylmässig realränta på cirka 10 procent vilket innebär att den som vill låna till en bostad måste ha mycket höga inkomster.
”I ett läge där Sverige – inte minst storstadsregionerna – behöver fler bostäder har byggtakten det senaste året sjunkit drastiskt. Antalet påbörjade bostadsbyggen i riket har minskat med cirka 25 procent på helårsbasis sedan toppnoteringen 2017. I storstäderna är det ännu värre: i Stockholms län har bostadsbyggandet minskat med drygt en tredjedel”, skrev Andreas Hatzigeorgiou, vd, och Daniella Waldfogel, näringspolitisk chef, på Stockholms Handelskammare i en debattartikel nyligen.
Finansutskottet anser nu att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att ge en samlad utvärdering av vilka effekter som amorteringskraven och bolånetaket har haft på kreditgivningen. Utvärderingen ska belysa hur de påverkar olika hushållstypers möjligheter att låna till ett boende och vilka effekter åtgärderna har haft på bostadspriserna och hushållens skuldsättning.
Finansutskottet vill att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om detta. Sådana brukar oppositionen, med eller utan C och L som ingår i Januariavtalet, titt som tätt trumfa igenom i riksdagen. Och de blir mest ett slag i luften, för regeringen behöver inte rätta sig efter dem.
Men nu står alltså alla åtta riksdagspartierna bakom finansutskottets ställningstagande, inklusive S och MP.
Fram till nu har regeringen valt att acceptera de kreditrestriktioner som Finansinspektionen och Riksbanken drivit igenom.
I samband med stabilitetsrådets extra sammanträde i torsdags klargjorde finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (MP) att ”ändrade bolånetak och amorteringskrav är möjliga åtgärder” som svar på den rådande finansiella oron, men tillade att ”det är Finansinspektionen som avgör det”.
När Fokus i november frågade Per Bolund om restriktionerna svarade han:
– Nu ska vi göra en översyn av skatterna, och just med fokus på bostadsmarknaden för att få den att fungera bättre. Men vi kan inte ensidigt ta bort restriktionerna, för det vore oansvarigt.
