Allt färre svenska studenter på forskarutbildningarna
Snart nästan enbart utländska forskare inom naturvetenskap.
Antagningen till svenska universitet och högskolor är ett hett ämne. Bland annat larmade Handelshögskolans rektor för några veckor sedan om skenande betygsinflation och att betygen från vissa skolor inte går att förlita sig på vid antagningen. Det har även under en lång tid funnits synpunkter på bristande förkunskaperna hos dem med svenska gymnasiebetyg, i synnerhet inom matematik och naturvetenskap.
Fokus har nu tittat närmare på dem som vill gå vidare efter kandidatexamen och forska inom ett område för att så småningom doktorera. Vid antagningen till forskarutbildningen är de akademiska meriterna under högskolestudierna avgörande tillsammans med intervjuer och personliga ansökningsbrev. Och det visar sig att de med svensk skolgång i bagaget har allt svårare att göra sig gällande.
Antalet doktorander totalt vid svenska lärosäten har legat relativt konstant strax under 20 000 de senaste tjugo åren. Men under perioden har andelen utländska doktorander mer än fördubblats till 31 procent. I absoluta tal handlade det om 2 900 år 2002 till omkring 6 300 år 2022, enligt Universitetskanslersämbetet (UKÄ).
Och andelen fortsätter växa. Av alla nya doktorander som antogs år 2021 var 41 procent utländska. Det skiljer sig dock mycket mellan de olika disciplinerna. Inom de naturvetenskapliga och tekniska ämnena är representationen av utländska doktorander ännu större, medan den är väsentligt lägre inom samhällsvetenskap och humaniora. Inom naturvetenskap var två av tre antagna forskare (64 procent) utländska medborgare. Inom humaniora och konst samt inom samhällsvetenskap handlade det om en av tre, eller 30 procent.
– Det kan ha flera orsaker att svenska studenter väljer bort forskningskarriären, bland annat för att en anställning inom näringslivet ger bättre betalt. Men faktum är att låga grundkunskaper från det svenska skolväsendet kan utgöra en spärr för studenter som har tagit sig in på kandidatnivå via gymnasiebetyg att ta sig vidare till högre forskning, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning.
"Övervägande andel som är utländska"
De flesta av de utländska doktoranderna som antogs 2021 kom från Europa eller Asien. Det enskilt vanligaste landet var Kina med 180 doktorander. Hög representation hade även Indien, Iran, Tyskland och Italien.
Ännu större är skillnaden bland dem som får sina första karriärtjänster vid universiteten och högskolorna. Det vanligaste är att man får en meriteringsanställning som första tjänst efter en doktorsexamen. Bland meriteringsanställningarna var nära hälften (48,7 procent) internationellt rekryterade under 2022, enligt UKÄ.
Om man även inkluderar de från Sverige som har så kallad utländsk bakgrund (antingen utrikes född eller med två utrikes födda föräldrar) så hade tre av fyra (74 procent) av de meriteringsanställda år 2020 annan bakgrund än svensk. Fokus har inte hittat siffror specifikt för de naturvetenskapliga ämnena, men anställda vid några av de största svenska lärosätena bekräftar bilden av att andelen utländska forskare som nyanställs inom discipliner som matematik och teknisk fysik närmar sig hundra procent. Många av dem talar bristfällig svenska, i vissa fall ingen alls, trots att förvaltningsspråket inom högskole- och universitetsväsendet är svenska.
– Meriteringstjänsterna är de tjänster som framöver kommer att utgöra de personer som dominerar akademierna. Det innebär i praktiken att det kommer att finnas mycket få professorer med svensk utbildningsbakgrund inom svensk forskning i framtiden, framför allt inom krävande naturvetenskapliga discipliner, säger Magnus Henrekson.
Gunnar Karlsson är professor vid avdelningen nätverk och systemteknik på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm.
– Det är en övervägande andel som är utländska, både doktorander som är forskarstuderande och som är anställda i fakulteten, säger han.
Även han pekar på att allt färre svenska studenter har betyg som återspeglar de kunskapskraven inom den mer avancerade forskningen.
– Det stora problemet i detta avseende är dock inte att de inte går vidare till forskning. Det är snarare att många av dem hoppar av utbildningen när de inte klarar den. Och de som är duktiga och klarar den söker sig hellre till näringslivet.
Brister i svenska språket är ett problem
Samtidigt menar han att Sverige är ett attraktivt land för utländska studenter med god utbildningsbakgrund.
– Det är förståeligt att många utländska duktiga studenter söker sig till våra utbildningar för att bli doktorander. Det är en möjlighet för dem att få betalt samtidigt som man meriterar sig för både svensk och global arbetsmarknad.
Men han noterar samtidigt att brister i svenska språket är ett problem bland både anställda forskare och doktorander.
– Därmed blir det en björntjänst även för Sverige och svensk konkurrenskraft. Om de inte lätt kan komma in i samhället är risken också större att de flyttar härifrån och gör karriär i ett annat land. Vi vill ju gärna ha kvar vår toppkompetens i Sverige när vi har utbildat dem, säger Gunnar Karlsson.
En annan aspekt av den växande andelen utländska forskare som har uppmärksammats på senare tid är riskerna för infiltration från främmande makt. Säpo hemställde förra året om att utöka säkerhetsprövningarna så att flera anställningar inom akademin omfattas än vad som är fallet idag. Inom några discipliner får forskaren tillgång till information som kan vara av intresse för regimer som kan utgöra säkerhetshot mot Sverige. Och detta är tjänster som i allt högre grad befolkas av människor från länder som Kina, Iran och Ryssland.
– Jag har varit väldigt orolig vad gäller hur dessa länder placerar ut människor och hur de får tillgång till vår forskning, säger en person med en hög tjänst inom ett av de största universiteten i Sverige.
Det finns bland annat forskare inom polis- och säkerhetsnära forskning som kommer från länder av Säpo klassas som säkerhetshot. Även inom de matematiska disciplinerna finns många forskare med denna bakgrund, där man exempelvis forskar om kryptering och logaritmforskning vilket används inom svenskt säkerhetsarbete, såsom försvar och polis.
– Naiviteten är enorm. När man tar upp frågan så får man till svar att vi väl inte kan diskriminera någon bara för att den kommer från ett annat land. Forskartjänster och forskarutbildningar är ett hett infiltrationsområde, säger källan.
***
