Andelen barn i särskola skenar – ökningen störst bland invandrarbarn
Behoven ser ut att fördjupas ytterligare men analyser saknas hos både Skolverket och kommunerna.
Bild: TT
Andelen barn som går i det som numera kallas anpassad grundskola – en skolform för barn med inlärningssvårigheter och särskilda behov och som tidigare kallades särskola – har ökat dramatiskt de senaste tio åren. Enligt en ny rapport från Skolverket var 0,96 procent av alla grundskoleelever placerade i särskola för knappt tio år sedan, jämfört med dagens 1,53 procent. Andelen har därmed ökat med 60 procent.
Förklaringen till den snabba ökningen är enligt myndigheten att allt fler placeras där i unga år –redan i årskurs ett – jämfört med tidigare. Av rapporten framgår även att det är mycket stora skillnader mellan olika kommuner. I 30 kommuner har antalet barn i anpassad grundskola minskat medan det har ökat med över 100 procent i 79 kommuner, ofta mycket mer än så. I ett par mindre kommuner är ökningen flera tusen procent.
Allt fler med utländsk bakgrund
Av alla som går i anpassad grundskola har 45 procent utländsk bakgrund, det vill säga de är antingen födda utomlands eller har två utrikesfödda föräldrar, till skillnad från 27 procent i grundskolan som helhet. Överrepresentationen har dessutom vuxit – 2019 hade 37 procent av barnen i anpassad grundskola utländsk bakgrund.
Skillnaden blir tydlig när man jämför vissa kommuner med stor invandrad befolkning med deras grannkommuner med färre invandrare. I Södertälje kommun sydväst om Stockholm går exempelvis 2,33 procent av eleverna i skolformen medan motsvarande siffra i den närliggande Mälarkommunen Ekerö är 0,84 procent. Likaså har den segregationstyngda kommunen Borlänge i Dalarna nästan dubbelt så hög andel som den lika stora grannen Falun.
Skolverket har inte dragit några slutsatser av att skillnaderna i skolform mellan utrikes och inrikes födda barn är så stora.
– Vi ser att andelen elever med utländsk bakgrund ökar, men vi har inte brutit ner det på den nivån, säger Anders Widholm, analytiker på Skolverket som har arbetat med rapporten.
För att en elev ska få gå i särskola krävs fyra bedömningar: en psykologisk, en pedagogisk, en medicinsk och en social. Alla delar måste samverka och peka mot att eleven har en intellektuell funktionsnedsättning och därmed kan mottas i anpassade grundskolan.
– Det är en gedigen process som bygger på flera professioners bedömningar, säger Jonas Monsén, undervisningsråd på skolutvecklingsavdelningen på Skolverket.
– Den psykologiska bedömningen handlar bland annat om att mäta barnets allmänna intellektuella förmåga. Ett IQ-värde kring 70 är fortfarande ett riktmärke. Tidigare var den gränsen skarp, men i dag vägs även adaptiva förmågor in, det vill säga hur personen fungerar i vardagen, säger han.
Ursprungsländer med lågt SDI
Utredningarna görs ofta på kommunal nivå, men beslutet fattas av skolans huvudman och föräldrarna måste ge sitt samtycke. I rapporten saknas siffror över var de barn som är födda i Sverige med utrikesfödda föräldrar har sina rötter.
Fokus har dock begärt ut data över var de särskoleplacerade barnen som är födda utomlands kommer från. De fem största ursprungsländerna är i turordning Syrien, Irak, Somalia, Afghanistan och Pakistan, alltså i stort sett de länder som Sverige har tagit emot mest invandare från de senaste åren.
Varför fler av dessa behöver går i anpassad skola vet alltså inte Skolverket. I rapporten nämns dock att andelen med intellektuell funktionsnedsättning generellt är högre i länder med lägre sociodemografiskt index (SDI), alltså länder med exempelvis låg utbildningsnivå, låg inkomst per capita och lägre utbildningsnivå. Bland annat i de ovan nämnda stora asylinvandringsländerna. Skälet till detta är inte helt klarlagt men sådant som näringsbrist, inavelsproblematik, otillräcklig hälsovård, dålig eller ingen skolgång med mera brukar nämnas.
"Vi har inte undersökt samband"
Fokus frågar Skolverket varför de inte dragit några slutsatser över uppgifterna rörande ursprungsländerna samt de demografiska förändringarna i Sverige och hur det påverkar den anpassade grundskolan.
– Detta är en mindre och översiktlig studie där vi har skapat en överblick över läget. Därför har vi inte undersökt samband med ursprungsländer och bostadsområden i Sverige, säger Jonas Monsén.
Inte heller har kommunerna, som är ansvariga för den anpassade grundskolan, gjort några analyser av vad ökningen kan bero på, enligt rapporten. Skolverket har intervjuat företrädare för kommuner där andelen elever i anpassad grundskola har ökat, men det var ovanligt att man hade undersökt frågan på djupet.
– Vi såg att det var ovanligt att kommunerna hade gjort analyser. De flesta har inte gått till botten med varför det ser ut som det gör, säger Anders Widholm.
Problem som kan fördjupas
Flera av de kommuner där utvecklingen har varit mest dramatisk uppger dock att de saknar kapacitet att hantera situationen. Det råder brist på specialpedagoger, utredare och legitimerade psykologer. Enligt Skolverkets prognos krävs ytterligare 4 500 speciallärare och specialpedagoger till 2038. Endast 14 procent av dem som undervisar i ämnen eller ämnesområden i anpassade grundskolan är behöriga speciallärare med inriktning mot intellektuell funktionsnedsättning.
- Det är få som är behöriga att undervisa i den anpassade grundskolan. För det krävs en grundlärarutbildning mot förskollärare eller mot grundskolan och sen en påbyggnadsutbildning med undervisning för elever med intellektuell funktionsnedsättning, säger Jonas Monsén.
Samtidig väntas andelen barn med ursprung i länder med lågt SDI kommer att fortsätta öka till följd av invandringen under 2010-talet och inom det närmaste decenniet går i, eller ska börja, i skolan.
Andelen barn som går i det som numera kallas anpassad grundskola – en skolform för barn med inlärningssvårigheter och särskilda behov och som tidigare kallades särskola – har ökat dramatiskt de senaste tio åren. Enligt en ny rapport från Skolverket var 0,96 procent av alla grundskoleelever placerade i särskola för knappt tio år sedan, jämfört med dagens 1,53 procent. Andelen har därmed ökat med 60 procent.
Förklaringen till den snabba ökningen är enligt myndigheten att allt fler placeras där i unga år –redan i årskurs ett – jämfört med tidigare. Av rapporten framgår även att det är mycket stora skillnader mellan olika kommuner. I 30 kommuner har antalet barn i anpassad grundskola minskat medan det har ökat med över 100 procent i 79 kommuner, ofta mycket mer än så. I ett par mindre kommuner är ökningen flera tusen procent.
Allt fler med utländsk bakgrund
Av alla som går i anpassad grundskola har 45 procent utländsk bakgrund, det vill säga de är antingen födda utomlands eller har två utrikesfödda föräldrar, till skillnad från 27 procent i grundskolan som helhet. Överrepresentationen har dessutom vuxit – 2019 hade 37 procent av barnen i anpassad grundskola utländsk bakgrund.
Skillnaden blir tydlig när man jämför vissa kommuner med stor invandrad befolkning med deras grannkommuner med färre invandrare. I Södertälje kommun sydväst om Stockholm går exempelvis 2,33 procent av eleverna i skolformen medan motsvarande siffra i den närliggande Mälarkommunen Ekerö är 0,84 procent. Likaså har den segregationstyngda kommunen Borlänge i Dalarna nästan dubbelt så hög andel som den lika stora grannen Falun.
Skolverket har inte dragit några slutsatser av att skillnaderna i skolform mellan utrikes och inrikes födda barn är så stora.
– Vi ser att andelen elever med utländsk bakgrund ökar, men vi har inte brutit ner det på den nivån, säger Anders Widholm, analytiker på Skolverket som har arbetat med rapporten.
För att en elev ska få gå i särskola krävs fyra bedömningar: en psykologisk, en pedagogisk, en medicinsk och en social. Alla delar måste samverka och peka mot att eleven har en intellektuell funktionsnedsättning och därmed kan mottas i anpassade grundskolan.
– Det är en gedigen process som bygger på flera professioners bedömningar, säger Jonas Monsén, undervisningsråd på skolutvecklingsavdelningen på Skolverket.
– Den psykologiska bedömningen handlar bland annat om att mäta barnets allmänna intellektuella förmåga. Ett IQ-värde kring 70 är fortfarande ett riktmärke. Tidigare var den gränsen skarp, men i dag vägs även adaptiva förmågor in, det vill säga hur personen fungerar i vardagen, säger han.
Ursprungsländer med lågt SDI
Utredningarna görs ofta på kommunal nivå, men beslutet fattas av skolans huvudman och föräldrarna måste ge sitt samtycke. I rapporten saknas siffror över var de barn som är födda i Sverige med utrikesfödda föräldrar har sina rötter.
Fokus har dock begärt ut data över var de särskoleplacerade barnen som är födda utomlands kommer från. De fem största ursprungsländerna är i turordning Syrien, Irak, Somalia, Afghanistan och Pakistan, alltså i stort sett de länder som Sverige har tagit emot mest invandare från de senaste åren.
Varför fler av dessa behöver går i anpassad skola vet alltså inte Skolverket. I rapporten nämns dock att andelen med intellektuell funktionsnedsättning generellt är högre i länder med lägre sociodemografiskt index (SDI), alltså länder med exempelvis låg utbildningsnivå, låg inkomst per capita och lägre utbildningsnivå. Bland annat i de ovan nämnda stora asylinvandringsländerna. Skälet till detta är inte helt klarlagt men sådant som näringsbrist, inavelsproblematik, otillräcklig hälsovård, dålig eller ingen skolgång med mera brukar nämnas.
”Vi har inte undersökt samband”
Fokus frågar Skolverket varför de inte dragit några slutsatser över uppgifterna rörande ursprungsländerna samt de demografiska förändringarna i Sverige och hur det påverkar den anpassade grundskolan.
– Detta är en mindre och översiktlig studie där vi har skapat en överblick över läget. Därför har vi inte undersökt samband med ursprungsländer och bostadsområden i Sverige, säger Jonas Monsén.
Inte heller har kommunerna, som är ansvariga för den anpassade grundskolan, gjort några analyser av vad ökningen kan bero på, enligt rapporten. Skolverket har intervjuat företrädare för kommuner där andelen elever i anpassad grundskola har ökat, men det var ovanligt att man hade undersökt frågan på djupet.
– Vi såg att det var ovanligt att kommunerna hade gjort analyser. De flesta har inte gått till botten med varför det ser ut som det gör, säger Anders Widholm.
Problem som kan fördjupas
Flera av de kommuner där utvecklingen har varit mest dramatisk uppger dock att de saknar kapacitet att hantera situationen. Det råder brist på specialpedagoger, utredare och legitimerade psykologer. Enligt Skolverkets prognos krävs ytterligare 4 500 speciallärare och specialpedagoger till 2038. Endast 14 procent av dem som undervisar i ämnen eller ämnesområden i anpassade grundskolan är behöriga speciallärare med inriktning mot intellektuell funktionsnedsättning.
– Det är få som är behöriga att undervisa i den anpassade grundskolan. För det krävs en grundlärarutbildning mot förskollärare eller mot grundskolan och sen en påbyggnadsutbildning med undervisning för elever med intellektuell funktionsnedsättning, säger Jonas Monsén.
Samtidig väntas andelen barn med ursprung i länder med lågt SDI kommer att fortsätta öka till följd av invandringen under 2010-talet och inom det närmaste decenniet går i, eller ska börja, i skolan.
