Anställda vittnar om kaos på Migrationsverkets förvar i Märsta

I torsdags gjordes ett dramatiskt fritagningsförsök från Migrationsverkets förvar i Märsta. Förvaren är de platser i landet där personer som har fått ett utvisningsbeslut placeras i väntan på att beslutet ska verkställas. Det gäller inte alla som ska utvisas utan bara om det finns en risk att de inte vill medverka självmant, om de inte kan identifieras, om det finns en flyktrisk eller om personen är dömd till utvisning av domstol.

”När tandläkarbesöket avslutats och på väg ut gjorde den förvarstagne ett utfall med försök att frigöra sig, i samband med detta dök två okända personer upp och bistod honom i försöket att frigöra sig”, skrev en avdelningschef i ett internt mejl till personalen som gick ut samma dag och som Fokus har tagit del av. Mejlet fortsätter:

”Handgemäng uppstod och försök att förhindra detta gjordes av våra medarbetare. Smärre tumult uppstod. Efter någon minut lyckas de att få loss den förvarstagne från personalen och springer ifrån personalen i riktning mot en sjö.”

Jakt vidtog och så småningom fick personalen tag på rymlingen.

”De okända personerna stör konstant personalen och handgemäng och knuffar uppstår på nytt innan medarbetarna till slut får kontroll på situationen och kan föra tillbaka den förvarstagne till tjänstebussen.”

Brevet avslutas med att den inblandade personalen befann sig på närakuten för en ”skadescreening”, men att inga allvarliga skador har uppstått.

Detta är inte den enda rymningsincidenten det senaste året från förvaret i Märsta. I maj förra året rymde fem personer därifrån. Polisen satte in helikopter, flera patruller och hundar i sökandet och återförde snart tre av rymlingarna. Men två av dem återfanns aldrig. Och Migrationsverket kan till dags dato inte svara vad som hände dem, eller ens om de senare återvände till förvaret eller inte. Rymningen fick en kort TT-notis som återpublicerades i några större medier, men inget av dem gick på djupet med vad som hände. I Migrationsverkets interna incidentrapport, som Fokus har begärt ut, finns dock mer information. En anställd redogör där för att personalen blev hotad med våld.

”En står med järnrör och hugger mot rutan. En förvarstagen står mer som på vakt och är väldigt aggressiv”, heter det i rapporten. Så beskrivs en situation där personalen tvingas retirera då de förvarstagna närmar sig med tillhyggen. En anställd skadas under händelsen.

Fast rapporten är inte fullständig. En anställd på förvaret i Märsta, som vill vara anonym, säger bland annat till Fokus att personalen inte hade blivit informerad om att man ska trycka på polislarmet i personalrummet när en våldsam eller hotfull situation uppstår. Hade det gjorts hade polisen kunnat vara på plats mycket tidigare.

– Det märkliga är att denna information fortfarande inte har gått ut till de anställda. Många saknar kunskap om rutinerna än i dag, säger källan.

Källan vittnar sedan om en allmänt kaotisk situation på förvaret i Märsta, med dåligt ledarskap, nepotism, narkotika, vapenfynd och en allmänt farlig och obehaglig arbetsmiljö. Källan är inte ensam om sin kritik. Fokus har talat med ett tiotal anställda som har saker att säga om arbetsmiljön. Några vill under inga omständigheter bli citerade, inte ens anonymt. Fem har ställt upp på längre intervjuer, men bara mot löfte om anonymitet. Samtliga säger sig vara säkra på att de skulle råka ut för repressalier på jobbet om det kom fram vilka de är – antingen genom utfrysning eller genom omplacering till andra arbetsuppgifter.

Vi ska återkomma till deras berättelser. Men låt oss först ta en titt på några incidentrapporter från förvaret i Märsta det senaste året.

Först kan konstateras att förvaret är en arbetsplats med stor psykiskt och fysisk påfrestning på personalen. Hot, öppna eller förtäckta, är tämligen frekventa: ”You work here i know now, i see you when i get out”, heter det till exempel i en rapport från januari 2024. Den 3 februari rapporterar en anställd: ”Detta är inte första gång han beter sig aggressivt mot mig, han hotade mig med att när han får komma ur förvar kommer att döda mig”.

Vid ett annat tillfälle uppger en anställd att larmet inte fungerade när de blev hotade. ”Vi arbetar på en låst institution på Migrationsverkets förvar där hot och våld redan har förekommit och även kan förekomma när som helst … Att larm inte fungerar i sådana fall utsätter oss för risker som inte är acceptabla på en statlig myndighet där vi tjänstemän har rätt att vara trygga” (12 april).

Under året har droger påträffats vid ett flertal tillfällen inne i förvaret trots att de förvartagna alltid ska visiteras när de tas in. Insmuggling av narkotika ska bland annat ha skett med schampoflaskor. ”Knarkhunden reagerade starkt på rum 14 där vi hittade spår av knark och en vit tablett. I samband med det hittades spruta med kanyl och skruvkork i metall i toaletten.” (5 april)

”Vid visitation av fyra bostadsrum påträffades diverse otillåtna föremål, tablettdelar samt kapsel gömda i hörlurar, en metallförpackning med deg, okänt snus (förmodligen med hasch iblandat), ett papper med lös tobak inlindat (förmodligen små haschbitar), utrustning för någon typ av drogrelaterad preparering (en pipett och ett litet plastprovrör).” (6 april)

Två källor uppger att droger påträffades vid flera tillfällen även under coronapandemins restriktioner, då det rådde totalt besöksförbud.

– Det är ett otvetydigt bevis för att personalen smugglade in narkotika åt de förvarstagna. Besök var ju inte tillåtna under den perioden, säger en av källorna.

Vid några tillfällen noteras fynd av farliga föremål i incidentrapporterna. Den 19 februari hittades en rakhyvel gömd i en plasthandske i ett avlopp vid en tvättstuga. Strax före jul, den 17 december, hittades en kniv i handbagaget i säkerhetskontrollen till Arlanda, när en förvartagen skulle utvisas. Incidentrapporten är fåordig, men en källa berättar mer.

– Det var en morakniv. Bagaget skulle ha visiterats när det lämnades över men det gjordes inte ordentligt och upptäcktes först i säkerhetskontrollen på Arlanda. Chefen hade endast samtal med vissa på avdelningen. Men i övrig tystades det ner och någon information till övriga personalen har inte gått ut.

En annan källa berättar om en annan händelse med en kniv i huvudrollen:

– Det hittades en kniv som var designad för att göra största möjliga skada på inälvorna, med krokigt blad. Personen hade smugglat in den genom att ha den i skrevet. Man får inte alltid känna efter där, av integritetsskäl.

Rapporter om säkerhetsbrister är vanliga, inte minst gällande underbemanning.

”Vid arbetsdagens början visade det sig att vi endast var 2 personal på plats i en avdelning som fn hyser 48 förvarstagna. Detta orsakade ett enormt stresspåslag och en otrolig frustration vilket påverkar arbetsmiljön negativt och förhindrar att ett gott och fulländat arbete kan utföras.” (5 februari)

Källorna uppger även att händelser ibland inte anmäls i incidentrapporter utan ”tystas ner” eller att informationen ”tvättas” av chefer innan den nedtecknas. I oktober 2023 inträffade två rymningar från förvaret i Märsta. Fokus hittar en rapport från Arbetsmiljöverket där det redogörs för incidenterna. Den första skedde den 4 oktober. Den förvarstagne lyckas rymma efter ett läkarbesök på Danderyds sjukhus, på vägen från entrén till transportbilen. Nio dagar senare, den 13 oktober, sker nästa rymning. På väg från mottagningens entré försöker den förvarstagne rymma men transportörerna lyckas stoppa honom. Vid tumultet fick både transportörerna och den förvarstagne skador och polisen anlände efter cirka 25 minuter.

Men tre av Fokus källor uppger att viktiga detaljer inte kom med i rapporten.

– Inte bara jag, utan flera andra, noterade att personer som arbetade under den första rymningen även deltog när den andra rymningen skedde. Detta strider mot rutinerna och bristerna påpekades till cheferna, säger en källa och tillägger att den som larmade om bristerna själv blev anklagad för ”samarbetssvårigheter” av chefen, säger en av källorna.

Personalsammansättningen på förvaret i Märsta är ett annat område som Fokus källor sätter ljuset på. Den etniska mångfalden är stor vilket ibland leder till kulturkrockar och skapar bekymmer i arbetsmiljön. Den 9 januari förra året noterades en incident under ärendetypen ”psykisk påfrestning”.

”Det har blivit känt att en tjänsteman på förvaret har utsatt andra tjänstemän för oönskade religiösa påtryckningar eller påverkan i strid mot grundlagsskyddade religionsfriheten, den statliga värdegrunden, EKMR och FN:s konventioner om mänskliga rättigheter”, heter det i rapporten som fortsätter: ”Tjänstemannens agerande uppfattas som bedrivande av mission då hen under ett antal gånger bl.a. försökt att få andra tjänstemän att konvertera till islam eller på annat sätt utövat oönskade religiösa påtryckningar.”

Tjänstemannen ska även vid flera tillfällen har skickat oönskade religiösa videoklipp till kolleger. Flera anställda har känt sig pressade. En konvertit till kristendomen har särskilt ifrågasatts och uppmanats att återgå till islam, vilket enligt en utsaga i incidentrapporten ledde till att vederbörande sade upp sig.

Under mars månad drabbades förvaret av problem med bemanningen till följd av ramadan och den 14 mars uppstod en dispyt då en chef nekade en anställd att gå ned i bevakning av de förvartagna på grund av att det bedömdes finnas en rymningsrisk. I incidentrapporten rapporterar en anställd: ”När jag säger till LC att jag fastar då får jag svaret att ”hela förvaret fastar” med en negativ ton.”

Ett annat arbetsmiljöproblem källorna lyfter fram är att anställda pratar sitt modersmål med varandra på arbetsplatsen. Fokus har tagit del av veckobrev där sektionschefen vid flera tillfällen lyfter detta som ett problem och uppmanar de anställda att hålla sig till myndighetsspråket som alltid ska vara svenska.

– Jag är väldigt trött på att det har pratats väldigt mycket arabiska ibland på arbetsplatsen. Om det är till exempel åtta araber och jag ensam svensk så har det varit arabiska många gånger i personalrummet. Jag är väldigt snäll och diplomatisk. Jag säger ingenting, men det har varit väldigt exkluderande för mig, säger en källa.

En annan källa hävdar att kontrasten är stor mot en tidigare arbetsgivare:

– Det klargjordes på min tidigare arbetsplats, med större säkerhetstänkande, att vi skulle tala svenska. Det var skönt att ledningen klargjorde det. Här på förvaret har de aldrig sagt det så tydligt.

Alla fem av de källor som Fokus har haft djupintervjuer med menar också att det på åtminstone två av Märsta-förvarets avdelningar har förekommit etniskt baserad vänskapsrekrytering vilket har lett till att personer med kurdisk bakgrund ska ha kommit att dominera bland personalen på dessa enheter.

– Jag är förvånad att chefen får anställa så många släktingar. Det är väldigt tydligt att de kurdiska medarbetarna håller ihop. Det är hans lojala allierade och har en särställning på arbetsplatsen, hävdar en uppgiftslämnare och en annan håller med:

– Han ser till att bara rekrytera andra kurder. Det har pågått i åratal, och nu är det så inarbetat att det är som ett familjeföretag. Om du inte är en del av nätverket har du ingen chans att klättra.

Det är inte första gången det rapporteras om missförhållanden i Migrationsverkets förvar. Fokus redogjorde exempelvis för dem i april 2023, men det handlade då främst om svårigheterna att få förvartagna utvisade. Dessa problem har inte upphört. I incidentrapporten förekommer flera misslyckade verkställigheter under året.

– En vanlig metod är att skapa en stökig situation vid flygplatsen genom att skrika eller göra motstånd precis innan ombordstigning. Detta leder ofta till att flygbolaget vägrar ta ombord personen, vilket resulterar i att utvisningen avbryts, säger en källa som menar att utvisningar går smärtfritt endast när de sker med chartrade plan, eftersom det då inte finns några andra passagerare som kan påverkas.

Men sådana flyg kan kosta många miljoner kronor per utvisning. Och inte heller det fungerar alltid då mottagarlandet inte sällan vägrar ta emot sina egna medborgare om personen själv inte är behjälplig med identifieringen.

Som Fokus tidigare uppmärksammat leder detta ofta till att personer som fått avslag på sin asylansökan släpps ut i samhället igen efter 12 månader, eftersom de inte kan hållas i förvar längre än så.

Vart tar de vägen?

– Ingen vet. In i skuggsamhället, kanske, säger källan.

Fokus har bett att få intervjua en av de avdelningschefer på förvaret som många av klagomålen berör, men nekats. I stället svarar myndighetens presschef Jesper Tengroth och Stefan Joneland, tf regiondirektör samt Kristina Kranjcevic, uppdragsledare för att förbättra förvaren, på frågor (se separat ruta).

Riksrevisionen genomför just nu en omfattande granskning av Migrationsverkets förvar. Den inleddes i höstas och föranleddes av att verksamhetens kostnader är höga och ökar snabbt – såväl i totala belopp som per dygn och förvarstagen person. ”Flera granskningar, utredningar och analyser tyder dessutom på brister i kompetensförsörjning, säkerhetsarbete och organisering av verksamheten”, skriver Riksrevisionen på sin hemsida. Granskningen ska vara klar i november i år.

Projektledaren Maria Westerlind vill inte kommentera granskningen innan den är klar men säger att den föranleddes av att brister tidigare har framkommit i bland annat Justitieombudsmannens rapporter.

– JO beskriver ju ganska utförligt där om personalens bristande kompetens och vad de har sett att det har lett till, säger Westerlind. Hon pekar bland på rapporter om att språkförbistring ska ha skapat problem och att grundläggande kunskaper om förvaltningsrätt har saknats.

– Dessutom har brister i säkerhetsarbetet och organisering av verksamheten framkommit. Det förekommer även särbehandling och rasism och hot om oskäliga tvångsåtgärder vid förvaren, säger hon.

På måndagen (den 17 februari) överlämnades också en utredning om ett nytt regelverk för förvarsverksamheten till migrationsminister Johan Forssell. Utredaren Johan Lundmark föreslår bland annat att den bortre tidsgränsen ska förlängas för vissa förvarstagna – som längst upp till 24 månader. Dessutom föreslås ökade möjligheter för anställda att söka igenom rum och visitera förvarstagna och besökare. Särskilda säkerhetsavdelningar bör enligt utredaren inrättas. Dessutom föreslås nya alternativ till förvar, bland annat elektronisk övervakning där den som väntar på utvisning ska hålla sig inom ett visst område.

Johan Forssell uttryckte vid presskonferensen förhoppningen på att förändringarna ska träda i kraft under innevarande mandatperiod.

***

Läs även: En havererad myndighet

Läs även: ”Vi släpper ut fler på gatan än vi utvisar”