Arbetsförmedlingen nya omstöpning får kritik: »Går åt fel håll«
Bild: TT
Den 11 januari 2019 slöts januariavtalet mellan S, MP, C och L och en vecka senare kunde Stefan Löfven väljas till statsminister. En av de 73 punkterna handlade om Arbetsförmedlingen och kontentan löd:
”Arbetsförmedlingen reformeras i grunden. Ett nytt system baserat på LOV ska utvecklas där fristående aktörer matchar och rustar arbetssökande för de lediga jobben. Arbetsförmedlingen kommer att finnas kvar som statlig myndighet, men vara fokuserad på myndighetsansvar.”
Få myndigheter får så beska besked. Dessutom hade M och KD fått igenom sin budget en månad tidigare och där minskades anslagen till arbetsmarknaden med 2,9 miljarder.
Ledningen bet ihop och började snabbt montera ner sig själv genom att lägga ned kontoren på 132 orter. Då fanns det minst ett lokalkontor i 218 av landets 290 kommuner. I dag finns kontor i endast 106 kommuner.
3 500 anställa fick lämna Arbetsförmedlingen och själva söka nya jobb. Under sommaren 2019 började upphandlingen av privata aktörer för matchningstjänsterna.
Ute i kommunerna försvann de klassiska skyltarna och arbetsförmedlare fick pendla till jobbet i grannkommunen. En av dem är Mikael Sandberg, vice ordförande i ST:s avdelning, som får åka till Borlänge sedan kontoret i Falun lagts ner:
– Jag har svårt att se någon vinst med omvandlingen. Nu lägger vi resurserna på dem klarar att matcha sig själva. De privata matchningsföretagen har inte kontakterna med de lokala företagen som kan hjälpa de långtidslösa in i ett jobb. Och företagarna får ingen service.
Han ser dystert på framtiden:
– Matchning löser inte långtidsarbetslösheten. Vi riskerar att gå mot en sydeuropeisk situation med en stor andel utanför arbetsmarknaden.
Rekordmånga långtidsarbetslösa under pandemin – över 180 000 svenskar
Under nedmonteringen av kontorsnätet växte det lokala missnöjet bland kommunpolitiker, företagare och arbetssökande.
När Vänsterpartiet i december 2019 hotade med misstroendeförklaring mot arbetsmarknadsminister Eva Nordmark hakade Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna på.
Januaripartierna tvingades backa och meddelade i december att reformeringen av Arbetsförmedlingen skjuts upp ett år till slutet av 2022. Arbetsförmedlingen fick också nya order om att skapa ”en ändamålsenlig lokal närvaro på samtliga orter där kontor har lagts ned under 2019”.
Sedan slog pandemin till och varslen ökade dramatiskt. Arbetslöshetssiffror sköt i höjden och samtidigt inledde Arbetsförmedlingen försöket att testa matchningstjänsterna.
Under det år som gått har några nedlagda kontor fått upp skylten igen. Men ofta består den lokala närvaron i samarbete med Statens servicecenter. Det finns 121 servicekontor där medborgare kan träffa Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. På vissa av dem finns också Arbetsförmedlingen. 28 nya servicekontor planeras.
Enligt Arbetsförmedlingen finns 88 kontor med fast bemanning och 24 så kallade inresekontor. På 102 orter finns samarbetslösningar med andra, i regel servicekontoren.
Arbetsförmedlingen framhåller att det går att förboka ett fysiskt möte med personalen i 208 av landets kommuner och säger att det är ungefär samma servicenivå som före januariavtalet.
Det håller inte Britta Lejon, fackförbundet ST:s ordförande, alls med om:
– Eva Nordmark har lovat att skyltarna ska upp igen. Vi ser inte att det sker och vi är djupt oroade över den lokala närvaron. Det enda en arbetssökande erbjuds på ett servicecenter är hjälp att skriva in sig i datorn. Arbetsförmedlingen finns inte på mindre orter och kommuner och företagare lämnas utan stöd.
Britta Lejons kritik får stöd av Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, som genomfört en enkät bland arbetsmarknadsenheterna i landets kommuner. Bara fyra av tio kommuner anser att Arbetsförmedlingen har en lösning på plats som säkerställer lokal närvaro för arbetssökande.
Inte heller matchningen fungerar felfritt. Riksrevisionen anmärkte i höstas på att arbetssökande tenderar att välja en privat aktör som ligger geografiskt nära, snarare än att se till vilket resultat aktören har uppnått.
– Regeringen borde sätta tummen i ögat på Arbetsförmedlingens ledning så att stödet inte bara går till de resursstarka, säger Britta Lejon. För dem fungerar de digitala rutinerna, men inte för en majoritet av de arbetssökande. De som bäst behöver det får inte träffa en arbetsförmedlare.
ST-basen är också bekymrad över att bristyrkesbildningar saknas på många håll och inom många sektorer:
– Samhället och näringslivet står inför en enorm transformation som kräver nya kompetenser. Om Arbetsförmedlingen fungerat bra hade vi haft bristyrkesutbildningar på plats. Nu finns de knappt.
Arbetsförmedlingen fick ett tillskott i budgeten för 2021 på 250 miljoner kronor för att säkerställa lokal närvaro och service och 740 miljoner för att hantera ett ökat antal arbetslösa till följd av pandemin. Ytterligare en miljard kronor satsades på att öka antalet deltagare i upphandlade matchningstjänster.
Arbetsförmedlingen vill behålla anslagsnivån 2022 på samma nivå som i år. I regeringens budgetproposition för 2021 beräknades anslaget för 2022 till 7,3 i stället för 7,9 miljarder kronor. Nya riktlinjer från regeringen väntas från arbetsmarknadsdepartementet i maj.
