Arbetsmiljöverket polisanmäler Polismyndigheten för Löfvings död

Arbetsmiljöverket har i dag polisanmält Polismyndigheten för arbetsmiljöbrott i samband med regionpolischef Mats Löfvings självmord tidigare i år. Verket anser att Polismyndigheten inte har fullgjort sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagstiftningen och att det därför inte kan uteslutas att dödsfallet inträffat som en följd av arbetsmiljöbrister.

Det var den 22 februari som Mats Löfving hittades död i sitt hem, efter att en medialt mycket uppmärksammad presskonferens samma dag. Där anklagades Löfving för att i flera fall ha varit jävig och dessutom ifrågasattes hans ledarskap.

Redan några månader tidigare, i december 2022, hade det mediala trycket blivit stort mot Löfving. Detta i samband med att Expressen avslöjade att han ett år tidigare hade polisanmälts för grov fridskränkning, olaga förföljelse och ofredande mot Noas underrättelsechef Linda Staaf.

Efter dödsfallet har en konflikt blossat upp om hur mycket rikspolischef Anders Thornberg, och hans närmaste krets, egentligen kände till om hur Mats Löving mådde. Polisens huvudskyddsombud i Stockholm hävdar att ledningen hade kunskap om den saken. I en skrivelse som bifogades en av Arbetsmiljöverkets utredningar skriver huvudskyddsombudet att polisledningen blev informerad om att Mats Löfving var suicidal vid tre olika tillfällen före dödsfallet.

Första gången polisledningen ska ha blivit informerad om självmordsbenägenheten var cirka tre veckor före presskonferensen. Varningen ska då ha framförts av Polisförbundets ordförande i region Stockholm, Kjell Ahlin, som hade flera personliga möten med Löfving veckorna före pressträffen. Thornbergs närmaste krets ska sedan ha fått informationen om att kollegan inte mådde bra.

Vidare ska ledningen enligt huvudskyddsombudet ”från flera håll” fått samma information om Löfvings psykiska tillstånd sju till tio dagar före presskonferensen. Slutligen ska dessa varningar även framförts samma dag som presskonferensen ägde rum.

Men i polisens egen arbetsmiljöutredning om händelseförloppet nämns inte at några farhågor rörande Mats Löfvings självmordsbenägenhet skulle ha framkommit till ledningen.

Polismyndigheten tycks inte heller ha ansträngt sig för att ta reda på saken. I Arbetsmiljöverkets rapport framgår att ingen undersökning av arbetsmiljöförhållandena gjordes utifrån riskerna i den sociala arbetsmiljön – vilket i sig är ett lagbrott enligt arbetsmiljölagen. Inte heller genomfördes särskilda riskbedömningar utifrån den speciella situation som Mats Löfving befann sig i, eller några akuta krisstödjande insatser. Ingen samverkan ska heller ha initierats med skyddsorganisationen.

Polisledningen med Anders Thornberg i spetsen har dementerat alla uppgifter om att den informerades om Mats Löfvings psykiska tillstånd. I juni uppgav Polismyndigheten i en skriftlig kommentar till TT att det ”är en uppgift som tillbakavisas av Polismyndigheten. Rikspolischefen har inte nåtts av dessa uppgifter”.

Sedan dess har ord stått mot ord i frågan. Vid ett inspektionsbesök i mars framkom de vitt skilda bilderna från polismyndigheten respektive skyddsombuden angående Löfvings hälsa.

Polisledningen beskriver att Löfving visserligen var pressad och upplevde att det var jobbigt att som brottsbekämpare vara på ”på den andra sidan”. Men man menar att han också har gett ett ”högpresterande” och samlat intryck samt att han har avböjt erbjudande om samtalsstöd.

Skyddsombuden menar å andra sidan att det var tydligt hur illa Löfving mådde och att han hade gått ner i vikt. De menar även i ett yttrande att presskonferensen innehöll uppgifter av sådan karaktär att de var direkt kränkande för Mats Löfving, men även för andra inblandade och att detta är ”en offentlig förödmjukelse som med största sannolikhet träffade Mats Löfving personligen väldigt hårt och förvärrade hans hälsotillstånd dramatiskt”.

Skyddsorganisationen ställer också frågan ”Vem ansvarade för att en kvalitativ bedömning gjordes av Mats hälsotillstånd innan han åkte hem, eventuella behov av akuta stödåtgärder eller stödperson samt om några sådana genomfördes?”.

Den 6 mars, cirka två veckor efter dödsfallet, beslutade Åklagarmyndigheten att inte inleda förundersökning då det inte hade framkommit något som ger anledning att anta att brott från arbetsgivarens sida hade förövats. Men i samma skrivelse noteras att de inväntar en eventuell polisanmälan från Arbetsmiljöverket.

Nu har alltså en sådan polisanmälan från Arbetsmiljöverket gjorts – och Åklagarmyndigheten ska nu pröva denna anmälan utan att ta hänsyn till tidigare beslut.

– Rikspolischef Anders Thornberg säger sig ha gjort allt i sin makt, men de som jag har pratat med känner inte så. Vid en polisutredning skulle flera av de anonyma källor som hittills har berättat troligen vara villiga att vittna, säger en person i skyddsorganisationen på Polismyndigheten till Fokus.

Källan välkomnar att polisen ska göra en utredning och menar att det finns ytterligare en omständighet som talar för att polisledningen kände till Mats Löfvings suicidrisk.

– Ledningen hävdar att Löfving frivilligt skulle ha lämnat ifrån sig sitt tjänstevapen. Men jag har hört motsatsen, han har definitivt inte lämnat från sig det frivilligt. Det finns dokument som visar att han i stället blev ifråntagen sitt vapen.

Enligt källan ingår det i rutinerna i polisregion Stockholm vatt man tar ifrån en person tjänstevapnet om personen misstänks vara deprimerad. Men däremot finns inget stöd att för frånta någon tjänstevapnet bara för att man omplaceras.

– Personal som jobbade nära Mats vidimerade att det kom personer som hämtade hans vapen. I Stockholm tar vi inga vapen från någon som är omplacerad om vi inte befarar att man kan bli deprimerad. Detta tyder på att ledningen, trots sitt nekande, hade kännedom eller misstankar om Mats psykiska hälsa, säger källan.

Arbetsmiljöverkets polisanmälan kallas formellt för åtalsanmälan. Så kallas det då en granskande myndighet gör en polisanmälan. Eftersom Polismyndigheten själv är den som ska utredas så är det en annan polisorganisation som utreder brottet; Avdelningen för särskilda utredningar (SU).

I september meddelade Arbetsmiljöverket att Polisen riskerade vite på 150 000 kronor för hanteringen av Löfving, för brister i arbetsmiljön. Senare meddelades dock att de inte gick vidare med vitesutdömandet. Den nya aktuella polisanmälan och vitesföreläggandet är dock två skilda saker. Vitesföreläggandet är framåtsyftande och ska tillse att arbetsgivare har rutiner för att hantera och förebygga arbetsmiljörisker så att liknande händelser inte inträffar igen. Polismyndigheten har, efter att vitesföreläggandet gjordes, åtgärdat bristerna.

– Att Polismyndigheten nu i efterhand har åtgärdat brister i organisationer rörande hanteringen som de skulle ha fått vite för är ju bara ännu ett bevis för att de hanterade fallet Löfving felaktigt, säger en källa inom Polisen.

En åtalsanmälan, däremot, syftar till att reda ut vad som faktiskt inträffade. En tidigare polisanmälan, gjord av en privatperson, samt en efterföljande förundersökning om fallet lades dock ner av åklagare vid Särskilda åklagarkammaren.

Conny Elestrand är jurist och har handlagt det nuvarande ärendet vid Arbetsmiljöverket.

Varför tror ni att en anmälan från Arbetsmiljöverket skulle hanteras annorlunda än tidigare anmälan?

– Vi anmäler i egenskap av tillsynsmyndighet där vi har ett särskilt uppdrag och kunskaper kring arbetsmiljölagstiftningen. Vi vet dock inte hur åklagare kommer att agera utifrån vår anmälan.

Vad händer nu?

– Först när åtal väcks blir förundersökningen offentlig, alternativt när eller om denna läggs ned. Särskilda åklagarkammaren kan dock besluta att lämna ut uppgifter redan under pågående förundersökning om dessa inte bedöms skada utredningen. Vi avvaktar nu beslut om eventuellt åtal från Särskilda åklagarkammaren, säger Conny Elestrand.

Fokus söker ledningen för Polismyndigheten för kommentarer.

***

Läs även: Kommuner döljer förmögenheter – och höjer skatterna

Läs även: Så ska militären bekämpa gängen