Artificiell intelligens – den nya guldruschen

När ChatGPT lanserades i november förra året blev den en succé långt utanför IT-världen. I början av februari beräknas den ha nått 100 miljoner användare. Chatboten drivs av artificiell intelligens och kan komponera sonetter, sätta ihop recept, skriva uppsatser åt skolelever och koder åt programmerare. Den har klarat USA:s medicinska licensprov, om än med smal marginal. Och den är gratis – än så länge.

Vad som skiljer artificiell intelligens från andra program är att de senare är konstruerade för att utföra specifika uppgifter. AI-program som ChatGPT kan utföra uppgifter de inte är förprogrammerade att lösa – de listar ut egna sätt att lösa problemet.

Lösningarna är inte alltid klockrena. ChatGPT har flera svagheter: den saknar förkunskap som hjälper den att skilja mellan sant och falskt – till exempel har den fastslagit att det tar nio kvinnor en månad att producera ett barn (det tar ju en kvinna nio månader). Chatboten kan inte uppge källorna till sin information, och ibland "hallucinerar" den, det vill säga hittar på saker. Enligt AI-företagaren Peter Relan sker det så ofta som i 15–20 procent av fallen.

Trots det har ChatGPT skördat framgångar. I slutet av januari tillkännagavs ett partnerskap mellan OpenAI, som skapat ChatGPT, och Microsoft. "Flera år och flera miljarder (dollar)", beskrevs det som. Framför allt gäller det Microsofts molntjänst Azure (en typ av server), men Microsofts söktjänst Bing – som länge har varit helt överskuggad av Google – har nu fått en AI-version.

Google, vars dominans på området hittills varit så total att det amerikanska justitiedepartementet stämt företaget för monopolbildning, känner sig uppenbart hotat. I veckan lanserades dess svar på ChatGPT, chatboten Bard – med ett rejält magplask. Bard svarade fel på en fråga i sin egen reklamvideo, och Googles moderbolag Alphabet tappade över 100 miljarder dollar i värde.

Artificiell intelligens kan komma att rita om kartan i Silicon Valley. Investerare flockas som flugor i vad som beskrivs som en "AI-guldrusch". Bill Gates tror att vi står inför nästa stora teknikskifte. Men det innebär också etiska problem. AI-boomen har jämförts med sociala medier, som också började med en boom där ledande företag prioriterade snabb tillväxt över etiska frågeställningar. Senare kom ursäkterna för privatlivsintrång, desinformation och handel med personuppgifter.

Och AI ställer en hel del etiska frågor på sin spets. Bland dem som har varnat för utvecklingen finns allt från ledande intellektuella som Yuval Noah Harari och Slavoj Žižek, till grundskollärare som bekymrar sig över att ChatGPT hjälper elever att fuska. Problemet finns även på universitetsnivå – exempelvis visade en undersökning bland elever vid det amerikanska prestigeuniversitetet Stanford att 17 procent av eleverna anlitade chatboten för sina tentor förra terminen.

Därtill finns både integritets- och säkerhetsrisker. En AI kan hitta luckor i länders och människors säkerhet som kunde ha gått mänskliga analytiker förbi. Och när det gäller immaterialrätt väcker det besvärliga frågor när en AI kan skriva en bok i samma stil som en specifik författare, kanske till och med om samma personer – när blir det egentligen stöld?

I sammanhanget är det intressant att Microsoft inte köper upp OpenAI, utan nöjer sig med ett samarbete. IT-jätten får därigenom tillgång till teknologin utan att behöva ta ansvar för de etiska avvägningarna.

Läs även: Svenska litteraturkanon enligt AI-roboten – hela listan

Läs även: AI-expert: ”Vi kan bli utrotade”