Skört avtal väcker hopp i Israel och Gaza
Vapenvilan innebär ingen långsiktig fred. Men kriget har haft viktiga strategiska konsekvenser för hela Mellanöstern.
Efter drygt 15 månaders strider har en överenskommelse om eldupphör till sist träffats mellan Israel och Hamas. Avtalet stipulerar att i ett första skede (6 veckor) ska 33 av de 98 personer som Hamas fortfarande håller som gisslan (varav möjligen så många som hälften är döda) släppas. I utbyte ska Israel frige några hundra palestinska fångar. Därtill ska den israeliska försvarsmakten dra sig tillbaka från delar av Gaza och invånarna tillåtas återvända till norra Gaza. Dessutom ska förhandlingar hållas som är tänkta att leda till att resten av gisslan släpps och ett mer permanent vapenstillestånd upprättas.
Det bör understrykas att det ännu inte finns någon mer långsiktig lösning för fred. Eller ens att kriget är avslutat. Flera faktorer kan fortfarande stjälpa avtalet; dels är det inte säkert att Hamas kan frige alla i gisslan eftersom flera har kidnappats av andra terrorgrupper, som DFLP och Palestinska Islamiska Jihad (PIJ). Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har också sagt att Israel förbehåller sig rätten att fortsätta processen att krossa Hamas och att det kommer att ske om inte avtalet innebär ett slut för Hamas. Dessutom riskerar Netanyahu regeringsmakten då två högerradikala medlemmar i hans regering motsätter sig avtalet och hotar med att avgå och/eller rösta mot det. Men en stor majoritet av israelerna är för ett eldupphör och stora demonstrationer, både för ett avtal och att gisslan släpps fri, har pågått under hela kriget.
Om avtalet håller så kan det bli en vändpunkt för Israel och för relationen med palestinierna. Ilskan mot Hamas är också stor bland många palestinier – och inte bara på Gaza – för den katastrof som organisationen har dragit över dem. Och den kampanj med polis och militär som den palestinska myndigheten, PA, drog i gång på Västbanken sent förra året – främst i Jenin med omgivningar – riktad mot Hamas och PIJ, visar att ledningen i Ramallah har tagit in den nya situationen och anpassar sig. Att trycka tillbaka islamisterna är också ett sätt att förbereda sig för Trump-administrationens tillträde, då denna är mindre intresserad än Biden-styret av diplomatiskt finlir och mer av muskulös "deal-making". Donald Trumps ansvarige för Mellanöstern, Steve Witkoff, visade vid ett besök i Israel att han är en tuff förhandlare.
Det kan också vara värt att påpeka att avtalet om eldupphör kom till som ett resultat av ett samarbete mellan den utgående Bidenadministrationen och den inkommande Trumpadministrationen. Den extra press på aktörerna som det innebar ska inte underskattas. De arabiska medlarna (främst Egypten och Qatar) sätter dessutom press på palestinierna, vilket också talar för att avtalets möjligheter att lyckas. Hamas högsta ledarskap har haft lättare att hantera Mohammad Sinwar som ledare för organisationen på plats i Gaza, än hans döde bror Yahya. Fram till sin död i augusti 2024 vägrade den senare hårdnackat en uppgörelse om inte Israel drog sig tillbaka helt och hållet från Gaza. Med Yahya borta, ökad press från en alltmer desperat befolkning i Gaza och allt kraftigare påtryckningar från medlarna, föll Hamas till slut till föga.
Kriget har också redan ritat om maktkartan i Mellanöstern, det är här som förändringar nu kommer att märkas mest. Hamas och Hizbollah är kraftigt försvagade: i Hamas fall krossat som militär och politisk aktör medan Hizbollah har förlorat sin maktposition i Libanon. Detta underströks när landet nyligen valde ny president och en ny premiärminister tillsattes, båda motståndare till Hizbollah. Det var något som Hizbollah dittills hade förhindrat under lång tid.
Den viktigaste konsekvensen av de senaste sexton månadernas omvälvningar i regionen är dock att Iran har förlorat både prestige och inflytande. Inte minst sedan Syriens härskare Assad störtats varvid Iran förlorade sin viktigaste allierade och dessutom tappade möjligheten att bistå Hizbollah, Hamas och PIJ landvägen. Detta öppnar upp på sikt för ett fredsavtal mellan Israel och Saudiarabien, något som både Joe Biden och Donald Trump har varit aktiva för att få till stånd. Saudiarabien har samtidigt stärkt sin position i Libanon och kan förväntas göra detsamma i Syrien.
Samtidigt kommer en bestående fred i hela Mellanöstern inte kunna åstadkommas så länge islamistiska krafter som Hamas finns kvar och har inflytande. Deras övergripande mål är alltjämt att krossa Israel. Men om eldupphöravtalet håller och leder till en mer permanent lösning på Gaza-frågan, där Hamas trycks bort och ett palestinskt styre knyts ihop med ett reformerat PA på Västbanken, så kan det bli början på en mer hållbar fredsprocess.
Magnus Norell är doktor i statsvetenskap och knuten till Washington Institute for Near East Policy.
***
Läs även: Gisslan i Gaza kan vara på väg hem