Telefonbedragare lurade av Nils, 82, livsbesparingarna

Lite före jul förrförra året blev 82-årige Nils från Falun kontaktad av en bedragare. 

– Det ringde en person som lät mycket proffsig. Jag trodde det var en bankperson. Jag skulle få tillbaka pengar och de skulle hjälpa mig att föra över pengarna till mitt konto, berättar Nils för Fokus.  

Bedragaren förmådde Nils att ladda hem en app och lyckades genom den ta kontrollen över hans dator och därefter tömma ett ISK-konto på cirka 90 000 kronor.  

– Pappa ringde några dagar efter jul och var jätteledsen. Han sa bara ”nu har det hänt”, säger Nils dotter.  

Hon började undersöka saken tillsammans med sin bror och de var närvarande den sista gången som bedragarna ringde för att komma åt resten av Nils pengar. Via högtalartelefonen hörde de hur bedragaren förklarade att Nils inte fick berätta för någon om deras ”affärer”, innan han anade ugglor i mossen.  

– Då sa det omedelbart ”klick” i andra ändan, säger dottern.  

De spårade samtalet till ett företag i Göteborg, men det visade sig vara oskyldigt. Bedragarna hade kapat numret. Polisen har sedan dess lagt ner utredningen och banken vill inte kompensera Nils för förlusten. Han och barnen har börjat misströsta.  

– Jag var godtrogen. Jag har inte varit arg på banken, utan mest varit förbannad på mig själv. Jag skäms över det och har inte velat berätta det för någon annan än mina barn, säger Nils, som egentligen heter något annat.  

Men Nils är i gott sällskap. Författaren Stig Larsson beskrev härom veckan i en krönika i Expressen hur han lurades på 32 000 kronor sedan han fått ett SMS från vad han trodde var hans bank. När han ringde upp förklarade en myndig stämma att han, för att undvika att bli bestulen, behövde flytta över sina sparpengar från sitt konto. Det var bråttom och behövde göras i omgångar. Han hann genomföra en sådan överföring innan han insåg att han hade blivit lurad.  

Antalet anmälda bankbedrägerier av det slag som Nils och Stig Larson har råkat ut för har ökat markant det senaste året.  

– Det är miljardbelopp av surt förvärvade slantar det rör sig om. I början av året var det runt 40 miljoner kronor i månaden som försvann till bedragare från äldres konton. Det blir miljardbelopp på bara ett par år, säger Jan Olsson, kriminalkommissarie vid polisens nationella operativa avdelning, NOA. 

Han berättar att många av de som drabbats mår dåligt och det handlar inte enbart om de förlorade pengarna, utan även om skammen över att man låtit sig lurats och om förlorad tillit. 

– Den emotionella skadan kan vara lika stor. De flesta tappar fullständigt tilltron till samhället när det visar sig att brotten inte utreds och inte heller bankerna ställer upp och ersätter skadan.  

Det blir allt vanligare att bedragarna använder en kombination av så kallad ”vishing” och ”spoofing” (se faktaruta). I korthet går det ut på att de tar sig in i telefonboken i offrets mobil så att man blir uppringd av en kontakt man tycker sig känna igen. Därefter luras man att dela med sig av inloggningsuppgifter.  

– På displayen står det till exempel Nordea när de ringer. Men det är i själva verket en bedragare, säger Jan Olsson.  

Antalet anmälda bankbedrägerier steg kraftigt efter en vägledande dom från Högsta domstolen som kom förra sommaren. Där stipuleras att banken ska återställa kontot till den ställning det hade före transaktionen om den brottsutsatte har lämnat ut koden till sitt bank-id och/eller koderna till en bankdosa och därigenom möjliggjort för bedragaren att göra transaktionen.  

Allmänna reklamationsnämnden (ARN) listar dylika bankbedrägerier under rubriken ”obehöriga transaktioner”. I början av 2022 låg antalet sådana på mellan 20 och 40 i månaden, men under hösten började de klättra och nu ligger de kring 200 i månaden (se graf).  

Men även om domen ger många bankkunder bättre möjlighet att få kompensation från banken så är det långt från alla bedragna som berörs. Skillnaden ligger i om det är bedragaren som har utfört transaktionen, eller om bankkunden har lurats att göra den själv. 

För Nils bör alltså finnas en möjlighet att få tillbaka sina pengar från banken – medan Stig Larsson i det andra exemplet skulle ha det svårare, eftersom det var han själv som flyttade pengarna.   

– Den kraftiga ökningen av ärenden till ARN kan ha att göra med att det var många som trodde sig få rätt genom den vägledande domen, men som faktiskt inte har det, säger Maria Johansson på ARN.  

Men det kan komma fler vägledande domar. Konsumentombudsmannen (KO) driver nämligen ett nytt fall till domstol som man hoppas ska ge klarhet i vad som gäller även för dem som har lurats till att själv utföra en transaktion.  

Biträdande Konsumentombudsman Kristofer Johannesson vill inte berätta specifikt om det fallet som JO nu har valt att driva, utan beskriver det i generella termer.  

– Utan att säga för mycket så påminner det om författaren Stig Larssons fall. Det handlar om en person som har förmåtts att själv utföra transaktionen, säger han.  

Kristofer Johansson hoppas att det leder till ökad tydlighet och att fler äldre kan känna sig säkrare i sina kontakter med bankerna framöver. Han har också ett råd till dem som blivit utsatta för ett bedrägeri: 

– Våga berätta! Det är vanligt att man känner sig bortgjord och lättlurad varför man inte vill berätta om det ens för sina nära och kära. Än mindre anmäla brottet för polisen. Det viktigaste råd jag kan ge till de drabbade är, skäms inte!

***

Läs även: Sluta skyll på att "vi har varit naiva"

Läs även: Var fjärde man vill få skjuta inkräktare