Blodig inledning på året – 50-procentig ökning av dödsskjutningar

I slutet av mars gick en pistolbeväpnad man in på ett gym i Stockholm, enligt uppgift med avsikt att döda en medlem i ett konkurrerande kriminellt gäng. Men istället för den tänkta måltavlan föll en annan gymbesökare offer för gärningsmannens kulor. En 54-årig man försökte brotta ner skytten, sköts i huvudet, och avled senare av sina skador. Det uppmärksammade gymmordet i Vasastan var bara ett av många som präglade inledningen av 2022. Mellan januari och mars inträffade 89 skjutningar i landet, där 17 personer dog. Och det dödliga skjutvapenvåldet har fortsatt in på våren. På söndagen hittades en avliden man på en villatomt i Södertälje.

– 89 skjutningar är inte så himla extremt. Det är en hög siffra, men det som verkligen sticker ut är att det är så många döda. Den siffran är väldigt dramatisk. Med tre till döda i april är vi nu uppe i 20. Vi brukar ligga på strax över 40 döda om året. Så vi ligger nästan 50 procent högre än väntat, säger Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet, till Fokus.

Är det två gäng som slåss extra mycket just nu?

– Nej, man kan inte peka ut en konflikt. Det här är splittrat över stora delar av landet. Det är flera olika konflikter som tillsammans skapar de här siffrorna.

Förra året dog fem personer i skottlossningar mellan januari och mars. Vanligtvis brukar vårvintern vara en lugn period sett till dödligt skjutvapenvåld. Kriminella, liksom gemene man, är inomhus i större utsträckning och stöter därmed inte på konkurrerande grupperingar lika ofta. Att antalet döda nu är så högt väcker farhågor om en fortsatt våldsam utveckling på året.

– Många konflikter hamnar i en spiral av hämnd på hämnd. När många blir skjutna kanske deras anhöriga och gängmedlemmar har behov av att hämnas. Och då finns det risk att det fortsätter, säger Manne Gerell.

De senaste åren har andelen som dör efter att ha blivit skjutna ökat stadigt. Kriminella ser oftare till att döda den man skjuter mot, beskriver Manne Gerell. De använder tyngre vapen, avlossar fler skott, och ser till att gå fram och avlossa ett sista dödande skott mot huvudet. 

– Vi har sett den ökande trenden. Att det har accelererat i år är på något sätt en fortsättning på något som har pågått ganska länge.

Varför gängkriminella fokuserar på att döda sina motståndare är oklart, men enligt kriminologen kan det vara del av en kapprustning. Det räcker inte med att skadeskjuta konkurrenten för att behålla maktpositionen i den undre världen.

– När vissa kriminella tar till tyngre vapen då måste de andra kriminella också göra det. You don’t bring a knife to a gunfight, som man brukar säga. På samma sätt, när fler börjar döda istället för att skada, då kanske de andra måste göra det för att visa att de är lika farliga, och så vidare. 

Bara för att vi haft en blodig inledning på 2022 är det inte skrivet i sten att våldsspiralen fortsätter. Att kriminella dödar sina motståndare kan, om man uttrycker sig krasst, faktiskt ta kål på en konflikt.

 – Ja, det kan man tänka sig, om man dödar rätt person. Det kan gå upp eller det kan gå ner. Det skulle kunna bli så att det blir mer våld, för att man ska hämnas, eller mindre våld, för att den som skulle ha hämnats är död.

***

Läs även: Ersättning till häktade skjuter i höjden - fördubbling på 20 år

Läs även: Polischef: Storstadsgäng i oheliga allianser i norr

Läs även: Gängvåldet breder ut sig – Shottaz kopplas till Luleåmord