Början på en ny världsordning?

När historiker omkring år 2050 ska berätta om den globala omvandling som ägt rum de senaste 100 åren, från andra världskrigets slut, så börjar de nog med konferensen i Bretton Woods i USA sommaren 1944. En stor del av världen låg i spillror och måste restaureras. USA hade en självklar ledarroll. Representanter för 44 allierade länder samlades för att bygga en ny världsordning och ekonomin stod i centrum. Resultatet blev Världsbanken och Internationella valutafonden, IMF. Två massiva institutioner som skulle få mycket stor betydelse, inte minst i de fattigare delarna av världen.  

Bretton Woodssystemet skapade regler för kommersiella relationer mellan världens länder innehållande bland annat fasta växelkurser för att stabilisera valutorna. IMF skulle garantera att systemet fungerade och fick i uppgift att stötta länder med svag ekonomi. USA-dollarn var obestridd herre på täppan (se faktaruta).  

Resultaten av Bretton Woods sågs som en stor framgång för internationellt samarbete, och få anade nog då att både Världsbanken och IMF senare skulle komma att bli slagpåsar för dem som hävdade att det nya ekonomiska systemet tvingade länder att anamma kapitalismen. Villkoret för att ett land skulle få ekonomiskt stöd var ju ofta att det skulle göra strukturanpassningar. I klartext innebar det att avskaffa en socialistisk politik, som hade blivit rådande i många före detta kolonier i exempelvis Afrika.   

Historieskrivningen fortsätter med att Förenta Nationerna skapades och stärktes, Mao Zedongs kommunister tog makten i Kina, kolonialismen avvecklades, kalla kriget vidtog varefter USA förlorade sin roll i Sydostasien. Så kollapsade det sovjetiska imperiet, vilket många misstog för starten på en ny och mycket fredligare tid. Nya hot i form av internationell, islamistisk terrorism växte fram. 

En dramaturgisk vändpunkt – som ju alltid ska finnas med i en spännande historia – blev grundandet av BRICS år 2009. Det såg från början ganska oansenligt ut. Men då inleddes en ny era som vi nu, 2025, ännu inte kan överblicka. De historiker som författar sina texter omkring år 2050 kommer veta bättre. När BRICS väl hade fötts blev nämligen ingenting sig likt.  

Sammanslutningen fick sitt namn av de första medlemmarna; Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. Ytterligare fem anslöt sig senare, nämligen Egypten, Etiopien, Iran och Förenade Arabemiraten, och nu senast i januari i år även Indonesien. Många fler har anmält intresse och gruppen kallas därför numera informellt för BRICS+.  

Argentina var på väg att ansluta sig, men då den flamboyante Javier Milei tillträdde som president i december 2023 och myntade sitt slagord ¡Viva la libertad, carajo! - på svenska ungefär Leve friheten, jävlar anamma! - drogs landets ansökan tillbaka. Milei anser att det är en kommunistisk sammanslutning.  

Han tycks ha visst fog för den bedömningen, som baseras på att Kina och Ryssland har de tyngsta rollerna i BRICS. Sydafrikas president Cyril Ramaphosa kallar sig socialist och det gör även Brasiliens president Lula da Silva. BRICS är ingen antikapitalistisk sammanslutning, men avgjort antivästlig.   

Det är inte första gången en organisation bildas av stater som kräver större inflytande över globala affärer. Länder som efter andra världskriget blev självständiga fruktade att en dominans skulle bytas mot en annan. Som ett resultat av det skapades 1961 Den alliansfria rörelsen, Non-Aligned Movement, med frontfigurer som Egyptens president Nasser, Tito i Jugoslavien, Indonesiens Sukarno och Indiens Nehru. En mängd länder anslöt sig, däribland Kuba vars ledare Fidel Castro på det sättet ville visa självständighet gentemot Kreml.  

Därmed var världen tydligt uppdelad i olika block. USA och övriga länder med marknadsekonomi utgjorde den första världen. Sovjetunionen med sina satellitstater med kommandoekonomier var den andra. Den alliansfria rörelsen blev ett forum för länderna i det som kom att kallas Tredje världen. 

Den uppdelningen är i dag passé och konfrontationslinjerna i världspolitiken är annorlunda dragna. Den uttalade avsikten med BRICS är att tjäna som en motvikt till G7-gruppen. Den består av världens sju ledande industriländer med demokratiskt styre och Ryssland fanns tidigare med som en åttonde medlem. Ända tills Vladimir Putin lät annektera Krimhalvön 2014. I praktiken stängdes då Ryssland ute men de resterande sju medlemsländerna lämnade dörren på glänt. Ryssland kan få komma tillbaka om landet respekterar internationell lag.  

Putin fnös åt den armbågsbjudningen. Han ser hur Rysslands inflytande över BRICS växer och förefaller inte sakna sina gamla G7-bröder. 

Ordförandeskapet i BRICS roterar, och i höstas var det Ryssland som stod värd för det årliga toppmötet. Det blev en stor propagandaframgång för Vladimir Putin. Ett slags revansch för toppmötet i Sydafrika 2023 då han tvingades avstå från medverkan eftersom han är åtalad av internationella brottmålsdomstolen ICC. Sydafrika hade då varit skyldigt att gripa honom vilket hade blivit genant för alla parter.  

Vid toppmötet i ryska Kazan i oktober 2024 blev det tydligt hur BRICS vill distansera sig från västvärlden i allmänhet och G7 i synnerhet. Ett nytt internationellt betalningssystem kallat BRICS Pay presenterades. Det är tänkt att bli ett alternativ till SWIFT med vars hjälp pengatransaktioner genomförs globalt. Flera ryska banker har förbjudits att använda SWIFT, som ett led i sanktionerna mot Ryssland på grund av attacken mot Ukraina. Ambitionen är att minska beroendet av den amerikanska dollarn och på sikt skapa en egen BRICS-valuta.  

Det är ingen omöjlig ambition. BRICS-länderna representerar en fjärdedel av den globala ekonomin och hälften av jordens befolkning. Den långsiktiga strategin för BRICS tycks vara att steg för steg skapa alternativ till system och organisationer med vars hjälp de rika länderna i väst styr världsekonomin. Sett i ljuset av det framstår BRICS som lika revolutionerande som Bretton Woods var på sin tid.   

En annan viktig punkt på dagordningen i Kazan var att kräva reformer inom FN-systemet, särskilt säkerhetsrådet, och fullt erkännande av Palestina i FN. Det är ett intressant exempel på hur kriget mellan Israel och Hamas tränger sig in i sammanhang långt utanför den konkreta tvåpartskonflikten. Att positionera sig i den frågan blir ett slags politisk identitetsmarkör. Säg mig hur du ser på Israel, och jag ska säga dig vem du är.  

Ryssland ser så här långt ut att ha inhöstat de största fördelarna med BRICS. Möjligheterna att kringgå de sanktioner som landet har ålagts på grund av kriget i Ukraina har ökat betydligt. BRICS framstår som ett snabbt växande brödraskap med gemensamma politiska preferenser vilket kommer att påverka den globala politiken.  

Fler än 40 länder står i kö för att få komma med i BRICS. Vi har ännu bara sett början på vad det kan komma att innebära. 

***

Läs även: Vad 25 år vid makten har lärt Putin om väst

Läs även: Har FN spelat ut sin roll?