Börsfrossa mitt i sommarvärmen

I mitten av juli noterade Stockholmsbörsen årshögsta. Index hade då stigit med över 12 procent sedan årsskiftet och börshimlen tycktes molnfri. Men förra veckan förändrades läget plötsligt. Aktierna i de stora amerikanska techjättarna Alphabet, Amazon, Apple, Meta, Microsoft, Nvidia och Tesla – med samlingsnamnet The Magnificent Seven – började skaka. På det kom svaga sysselsättningssiffror från USA och som så ofta på aktiemarknaden räcker det med en liten tuva för att stjälpa ett stort lass. 

När Tokyobörsen öppnade i måndags sålde investerarna i panik och Nikkei-index rasade 12 procent. Det var det största raset på en dag sedan kraschen under den mytomspunna Svarta måndagen i oktober 1987. Då, precis som nu, fanns ingen självklar orsak till den stora sättningen. Annat än att aktiekurserna var enormt uppblåsta. När den japanska börsen nådde all-time-high för en knapp månad sedan hade den stigit med drygt 30 procent sedan årsskiftet. Och det efter en uppgångsfas som redan hade pågått i femton år alltsedan finanskrisen 2008, under vilken kurserna har mer än fyrdubblats. 

I USA har de senaste två årens kursrally hämtat sin näring främst från hysterin runt artificiell intelligens, AI. Och det är de ovan nämnda giganterna som har spårat för resten av techindustrin och aktiemarknaden som helhet. De magnifika sju har nu ett sammanlagt börsvärde på omkring 160 000 miljarder kronor. Som jämförelse kan nämnas att alla Stockholmsbörsens över 300 bolag är värda totalt cirka 14 000 miljarder. Och trots att den amerikanska sjuklövern har tagit stryk den senaste månaden, så har deras totala värde ändå ökat med 15 procent från nyår. 

Vad som händer under återstoden av börsåret avgörs i stor utsträckning i USA. Dels därför att en så stor andel av världens totala börsvärde finns där, men också för att centralbanken Federal Reserve reglerar hela den globala ekonomin genom sin räntesättning. Till skillnad från Riksbanken har Fed hittills inte vågat sig på att sänka sin styrränta av oro för att inflationen ska ta fart igen. Efter det senaste räntemötet förra veckan meddelade Fed-chefen Jerome Powell att räntan visserligen lämnats oförändrad, men han öppnade samtidigt för en sänkning vid nästa möte i september. Efter de senaste dagarnas marknadsdramatik har röster höjts för att Fed bör påskynda sina räntesänkningar i syfte att dämpa nervositeten på marknaderna. 

Liknande krav ställs nu också på Riksbanken. ”Svensk konjunktur behöver en omstart. Att sänka med 50 räntepunkter på nästa möte vore ett lämpligt första steg”, sa exempelvis finansmannen Christer Gardell till Dagens Industri på tisdagen. Riksbankschefen Erik Thedéen och övriga i direktionen kan även luta sig mot att inflationen i juni på 1,3 procent (med inflationsmåttet KPIF) låg klart under Riksbankens mål som är 2 procent. 

Ytterligare en joker i börsleken under hösten är det amerikanska presidentvalet i november. Det är alltid högst osäkert vilken påverkan på finansmarknaderna som en president får, men det finns en oro för att Donald Trump vid en seger kommer att genomdriva höjda importtullar på i stort sett alla varor. Det skulle pressa upp inflationen och i sin tur leda till att Fed tvingas höja räntan, går tanken. 

Den som föredrar en enklare investreringsstrategi än att försöka tyda tecknen i tiden och förutse makroekonomisk politik, gör kanske bäst i att följa det gamla stalltipset att äga aktier under perioden november till maj, för att sedan sälja och ha pengarna på ett räntebärande konto under sommaren och hösten. Det har historiskt givit en väsentligt högre avkastning jämfört med att äga aktier året om. Dessvärre finns det förstås ingen garanti för att det blir så även i fortsättningen. 

***

Läs även: Wallenberg utklassar Fredrik Lundberg

Läs även: Stenbecks stjärnfall