Botten är nådd i byggbranschen

Byggbranschen har i flera år befunnit sig i fritt fall. Först saboterade pandemin leveranskedjorna, sedan drev Ukrainakriget upp priserna på byggmaterial och räntorna gjorde projekten riskabla. Konsekvensen blev att bostadsbyggandet krympte ihop från 67 000 påbörjade bostäder 2021 till bara 32 000 startbesked år 2023. I praktiken kan siffran vara betydligt lägre; en konsekvens av den svaga ekonomin är att långt alla byggen som fått klartecken på pappret påbörjas i verkligheten.

Och enligt Boverkets prognoser lär siffrorna krympa ytterligare i år.

– Det positiva perspektivet är att botten är nådd. Den nåddes för några månader sedan. Men uppgången kommer att ta tid, säger Lennart Weiss, kommersiell direktör på byggbolaget Veidekke Sverige.

Bostadsbyggandet styrs dels av byggherrarnas ekonomiska förutsättningar, dels av de potentiella kundernas. Det är på efterfrågesidan det börjar ljusna; Riksbankens sänkning av styrräntan lär följas av flera och med sjunkande räntor växer hushållens budgetar. Men än så länge är det inte tillräckligt.

– Hushållens inkomster måste öka oerhört mycket för att det ska få påverkan på andrahandspriserna och göra nyproduktionsprojekten konkurrenskraftiga. Det är vi väldigt långt ifrån.

Och för byggherrarna är det fortfarande svårt att få budgeten att gå ihop. Priset på byggmaterial har ökat kraftigt de senaste åren och visar inga tecken på att falla tillbaka. Det innebär att bostäderna måste bli dyrare för att bygget inte ska bli en förlustaffär.

För den som redan äger en bostad eller har kapital fungerar bostadsmarknaden fortfarande alldeles utmärkt, säger Weiss. Utbudet räcker till, priserna är attraktiva och de som har bostäder i det så kallade premiumsegmentet får bra betalt för dem och kan köpa nytt.

Men för den som letar efter något att hyra är framtidsutsikterna inte strålande. För bara några år sedan var 2 000 kronor per kvadratmeter och år en hög siffra för nyproducerade hyresrätter. I dag ligger nivåerna omkring 3 000 kronor per kvadratmeter och år i en del projekt. Det motsvarar 20 000 kronor i månadshyra för 80 kvadratmeter och på den nivån är efterfrågan begränsad – det är helt enkelt för dyrt för de flesta.

Vid horisonten tornar dessutom nya problem upp sig. De svåra tiderna i branschen har lett till uppsägningar – byggjätten JM har till exempel just varslat 145 anställda, främst hantverkare.

Ett sätt att hantera bristen på uppdrag är att minska den egna arbetskraften till förmån för underleverantörer och underentreprenörer, ofta med utländsk arbetskraft. På kort sikt kan det hålla byggpriserna nere, även om risken är att det sker på bekostnad av byggarbetarnas löner eller arbetsmiljö. Men på längre sikt är risken att byggbranschen inte bara skjuter problemen på framtiden, utan förvärrar dem, menar Weiss. Utländska arbetare har nämligen svagare band till den svenska arbetsmarknaden. I vintras flaggade Byggföretagen för att den svaga kronan får utländska byggarbetare att söka sig till euroländer i stället, och tar Ukrainakriget slut kommer efterfrågan på byggare att vara skyhög i Ukraina.

– Jag är bekymrad över att företag i så stor utsträckning gör sig av med egna yrkesarbetare, för det gör att hantverkskompetensen i Sverige kommer att försämras. Om vi inte har egna arbetare i företagen finns ingen anledning för unga att utbilda sig i yrket. På sikt kommer det bli jättesvårt att få tag på elektriker, VVS:are, snickare och murare, säger Weiss.

Och då blir det förstås ännu dyrare att bygga.

Läs även: Så gick byggbranschen rakt in i väggen

Läs även: SBB gick rakt i skuldfällan