Bråk i Moderaterna – nya könsbyteslagen splittrar

I april kommer med största sannolikhet den nya liberalare könsbyteslagen att klubbas igenom i riksdagen. Moderaternas officiella hållning är för, men frågan splittrar både regeringen och Moderaterna internt.

I dag behöver den som vill byta juridiskt kön ha fyllt 18 år och ha fått en diagnos om transsexualism. Det nya förslaget innebär att ett juridiskt könsbyte ska kunna göras utan diagnos och redan från 16 års ålder. Samtidig ska det tillåtas att göra en könsbytesoperation, det vill säga operera bort testiklar och äggstockar, utan att först erhålla tillstånd från Socialstyrelsen från 18 års ålder.

Tillskyndarna av lagen menar att könstillhörigheten helt och hållet ska bygga på självbestämmande då någon annan än en själv omöjligen kan göra en sådan bedömning. Kritikerna har pekat på olika risker med att ta bort diagnoskriteriet. De menar dels att lagen riskerar att bli ett snabbspår in i transvården där människor i allt för tidig ålder kan bli felaktigt behandlade med livslånga fysiska och psykiska men samt infertilitet som följd, dels att den öppnar för id-bedrägerier och riskerar kvinnors könsbaserade rättigheter.

Lagen började utredas då Miljöpartiet kom i regeringsställning 2014. Fyra år senare, 2018, presenterade dåvarande socialminister Annika Strandhäll (S) tillsammans med kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) det första lagförslaget som innebar att man redan från 15 års ålder skulle kunna göra kirurgiska ingrepp i könsorganen och från 12 års ålder ska kunna byta juridiskt kön. Strandhäll har sedan kommit att inta en diametralt motsatt hållning i könsbytesfrågan – något vi ska återkomma till nedan.

I november 2021 lämnade Miljöpartiet regeringen och ungefär samtidigt blev Annika Strandhäll ordförande för S-kvinnor. Därefter omarbetade S-regeringen förslaget under ledning av dåvarande socialminister Lena Hallengren, som våren 2022 presenterade det förslag som först nu blir aktuellt för riksdagsomröstning.

Men av allt att döma råder det stor splittring på flera plan i frågan. Dels inom regeringen, där Kristdemokraterna är emot förslaget. Liberalerna och Moderaterna är för förslaget, men det knarras internt i Moderaterna. Dessutom sår frågan split i Tidösamarbetet då Sverigedemokraterna är starkt emot.

Fokus erfar från anonyma källor att frågan väcker ont blod inom Moderaterna och flera riksdagsledamöter har emellanåt uttryckt starkt motstånd. En hållning som får eldunderstöd av den allmänna opinionen. I förra numret av Fokus rapporterades att hela 60 procent av de moderata väljarna anser att förslaget är dåligt.

Men det visar sig även att det finns ett motstånd inom Socialdemokraterna – partiet har ännu inte presenterat en tydlig officiell hållning i frågan. Och den person som splittrar Socialdemokraterna allra mest är Annika Strandhäll, som alltså var den som 2018 lade fram det första, mer extrema, lagförslaget.

Strandhälls vändning skedde då hon blev ordförande för S-kvinnor. Hennes organisation, samt andra kvinnoorganisationer, menar att lagförslaget motverkar kampen för kvinnors rättigheter. I ett riksdagsseminarium i höstas sa hon att ”diskriminering som kvinnor utsätts för, dagligen i hela världen, beror på att kvinnor biologiskt är kvinnor och bär barn” och till tidningen Dagen sade hon efter seminariet att ”vi inom politiken behöver ta ett steg tillbaka nu”.

Hon pekade där även på den kraftiga ökning av könsdysforidiagnoser hos barn som har skett de senaste tio åren. 2012 fick 55 barn mellan 10 och 17 år diagnosen. 2022 var det närmare 450 barn som fick den. Fokus har bett Annika Strandhäll om en intervju men hon har avböjt.

På senare tid har ämnet hamnat i mediernas blickfång. I höstas sändes SVT-dokumentären Transkriget som beskriver hur Miljöpartiet och RFSL aktivt drivit frågan om ny könstillhörighetslag sedan MP kom in i regeringen. I programmet berättar Ulrika Westerlund, ansvarig för en statlig utredning om transpersoners levnadsvillkor och ordförande för RFSL i många år, hur RFSL har prioriterat frågan om ny könstillhörighetslag. I dag är Westerlund riksdagsledamot för Miljöpartiet och sitter i utskottet som förbereder lagförslaget. Enligt uppgifter som Fokus har tagit del av har Westerlund fortsatt sitt engagemang i RFSL. Hon var bland annat den person som år 2023 signerade RFSL:s årsredovisning – samtidigt som hon nu representerar MP i förhandlingar om lagen i utskottet.

Av SVT:s granskning framgår att lagen har drivits fram genom lobbyarbete av främst MP och RFSL. Så varför vill Moderaterna så snabbt skynda igenom ett förslag som de saknar både väljarstöd och intern förankring för? Och där flera remissinstanser är starkt kritiska?

Fokus försöker under hela tre dagar att få en moderat riksdagspolitiker att yttra sig i frågan, men tystnaden är kompakt. Till och med pressekreterarna undviker in i det längsta att svara på intervjuförfrågningar. Några yttrar några ord men vill vara anonyma:

– Jag är kritisk, men jag kommer inte vara den som ställer till med en regeringskris, säger en källa.

– Du får dra dina egna slutsatser om tystnader, säger en annan. 

Slutligen hittar vi en moderat riksdagsledamot som ställer upp med namn under ett kort telefonsamtal. Hon heter Ellen Juntti och är ledamot i civilutskottet och suppleant i justitieutskottet. Hon är tillfälligt sjukledig efter en operation och vet inte i dagsläget om hon kommer hinna tillbaka innan omröstningen ska ske. Men ett vet hon redan:

– Jag kommer inte rösta för. Så mycket kan jag säga.

Det finns flera anledningar till att hon är kritisk till lagförslaget men hon väljer att enbart nämna ett av dem i nuläget. Som varande kriminalinspektör har hon god insyn i hur det skulle kunna påverka det brottsförebyggande arbetet.

– Brottsförebyggande rådets (Brå:s) remissvar angående den organiserade brottsligheten bekymrar mig. Men det finns problem inom många fler områden där detta skulle ställa till problem, säger Ellen Juntti.

Brå har bland annat pekat på risken för id-bedrägerier då könsbytet innebär att man får nytt pass och nytt personnummer, något som även remissinstanserna Bolagsverket, Ekobrottsmyndigheten och Migrationsverket har angett som farhågor.

Har du agerat inom riksdagen på något sätt?

– Jag har framfört min kritik till hela riksdagsgruppen. Men jag vill inte utveckla det mer än så.

Varför vill inte Moderaterna ta hänsyn till de kritiska remissinstanserna?

– Du får gå högre upp än till mig för att få svar på det.

Men inte ens högre upp inom Moderaterna verkar lagen vara särskilt populär. När migrationsminister Maria Malmer Stenergard fick en fråga av riksdagsledamoten Lenoid Yurkovskiy (SD) i en interpellationsdebatt (8/2) om hur hon ser på den oro som bland annat Polismyndigheten har uttryckt, att lätt tillgängligt nytt personnummer och identitet skulle kunna missbrukas och underlätta för kriminella, hänvisade hon till att lagförslaget bereds i Socialutskottet. ”Därmed kan jag inte svara för något arbete som regeringen gör eftersom det inte sker något arbete hos regeringen”, svarade Stenergard och upprepade igen att hon därför inte kan svara på frågan.

Det är alltså inom socialutskottet som lagförslaget bereds inför voteringen. Där råder det minst sagt oenighet. Ordförande är kristdemokraten Christian Carlsson och han är kritisk till att Moderaterna säger nej till en ny remissrunda hos berörda myndigheter, trots att lagförslaget är omarbetat samt att Socialstyrelsen sedan förra remissrundan har kommit med nya riktlinjer om hur vård till unga med könsdysfori ska bedrivas, som att hormonbehandlingar endast ska sättas in i undantagsfall för personer under 16 år då det har framkommit betydande risker.

– Professionen spretar kraftigt nu och allt fler träder nu fram och ångrar sina könsbyten. Det vore rimligt att återigen lyssna in expertmyndigheterna eftersom nu kunskap har uppkommit på flera områden, men Moderaterna väljer ändå att skynda vidare med detta.   

Han pekar även på de rättsliga konsekvenserna, i likhet med Ellen Juntti ovan. Dessutom pekar Christian Carlsson på regeln om minoritetsskydd.

– Vi är fem ledamöter i utskottet som vill se en ny remissrunda. Då ska man omfattas av det så kallade minoritetsskyddet, vilket innebär att man måste inhämta mer information i ärendet. Men även här kör man över oss, säger Christian Carlsson.

Fokus får inga svar från Moderaterna varför man säger nej till en ny remissrunda. Men däremot kan tidningen avslöja att Moderaterna har tagit sig tiden att inom ramen för riksdagsarbetet inhämta inspiration från annat håll – från aktivistiska organisationer.

Den 23 januari anordnade den moderate riksdagsledamoten, tillika ledamot i socialutskottet, Jesper Skalberg, tillsammans med RFSL ett nordiskt seminarium i riksdagens lokaler om hur nya translagar har påverkat våra grannländer. Några kritiska instanser eller myndigheter var inte inbjudna som talare – men väl företrädare från trans- och hbtqi-organisationer verksamma i Norden och övriga Europa.

Bland annat bjöds den finska trans-lobbyisten Tanja von Knorring. Vederbörande är ordförande för föreningen Transfemina och aktiv i Seta (finlands motsvarighet till RFSL). Von Knorring har bland annat propagerat för pubertetsblockerare för barn.

Men någon ny remissrunda anser Moderaterna inte att det finns tid till. Och Jesper Skalberg vill inte svara på varför. Det vill inte heller hans kollega i socialutskottet, Johan Hultberg. Via deras pressekreterare får Fokus veta att ”vi avböjer att kommentera denna gång då det fortfarande återstår tid innan utskottet kommer ta ställning till det skarpa förslaget”.

Röster inom Moderaterna berättar för Fokus att rädslan att stöta sig med Liberalerna kan vara en av huvudorsakerna Moderaternas hållning och agerande i frågan.

Från Liberalerna är hållningen tydlig. Jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) är även ansvarig för hbtqi-personers rättigheter. Hennes statssekreterare heter Martin Andreasson och under större delen av sitt yrkesliv engagerat sig i transpersoners rättigheter. Han var vice ordförande i RFSL 1998-1999 och ordförande i den fristående organisationen HBT-liberaler mellan 2001 och 2009.

Den femte februari mötte Brandberg representanter för Sveriges hbtqi-organisationer och förkunnade att ”Sverige ska vara världens bästa land för hbtqi-organisationer”.

Av ett dokument som Fokus har tagit del av framgår att Liberalerna ville gå ännu längre än nuvarande lagförslag – längre än S-förslaget – i fråga om förenkling av könsbyteslagen och ville ha självidentifikation av kön utan någon inblandning alls av vården. Effekter för kvinnor eller ett jämställdhetsperspektiv finns inte någonstans i dokumentet.

Enligt nuvarande tidsplan ska riksdagen rösta om förslaget den 17 april.

***

Läs även: Ska man själv få bestämma sitt jurdiska kön? Så tycker svenskarna

Läs även: Transvården kan bli en vårdskandal