Därför är bränder i elbilar farligare

Fraktfartyget Fremantle Highway befann sig utanför Nederländernas kust, på väg från Tyskland till Egypten med uppemot 4 000 bilar ombord, när elden bröt ut. En av besättningsmedlemmarna dog i branden; flera andra valde att hoppa överbord. De som var kvar räddades med helikopter. Att släcka branden tog nästan en vecka.

Under tiden dök information upp i media att elden hade börjat i batteriet på en elbil. Andra rapporterade att det bara hade funnits 25 elbilar ombord; senare framkom att det rörde sig om flera hundra. Samtidigt har den nederländska kustbevakningen ännu inte uttalat sig om vad som orsakade branden – informationen om elbilbatteriet kommer från en inspelning av en ur räddningspersonalen.

– Förmodligen kommer vi aldrig att få veta om branden började i en elbil. De bilar som brunnit bara är kolhögar, man ser inte ens vad som är fram och bak. Det enda man kan göra är att titta på filmer från övervakningskameror och se i vilket område branden startade, om man vet vilken typ av fordon som stått just där, säger Tommy Carnebo, riskspecialist på elfordon på Dafo Vehicle och tidigare brandman.

Men det är inte första gången misstankar riktas mot elbilar när fartyg brinner. Förra året brann en färja med bland annat elbilar ombord så kraftigt att den sjönk utanför Azorerna. Och det norska rederiet Havila släpper inte längre ombord el- eller hybridbilar över huvud taget.

Orsaken är batterierna. Uppladdningsbara föremål drivs oftast av litiumjonbatterier. De stora varianterna, som till exempel finns i el- och hybridbilar, kan bestå av flera tusentals battericeller. Om batteriet skadas, laddas på fel sätt, kortsluts eller utsätts för värme kan en termisk rusning uppstå där temperaturen stegras okontrollerat och en cell börjar brinna. Branden värmer i sin tur upp cellerna intill så att en kedjereaktion kan uppstå.

– Det som skiljer en brand i en elbils batteri från en vanlig brand är att branden i batteriet inte kan släckas. Batteriet kan till och med brinna under vatten – branden skapar sitt eget syre. Det enda man kan göra är att stoppa spridningen till andra celler, säger Carnebo.

Röken som bildas är en giftcocktail i gasform: fluorvätesyra, cyanväte, kolmonoxid. Men brandrök från vanliga bilar är också livsfarlig – det krävs inte många andetag för att ta kål på en människa, oberoende av vilken sorts bil det är som brinner.

Inte heller verkar brandrisken vara högre i elbilar och hybrider än i konventionella bilar. I stället har det på flera ställen rapporterats att bensin- och dieselbilar är tjugo gånger mer benägna att brinna än elbilar. Det påståendet bygger dock på en missuppfattning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har sammanställt bränder i personbilar 2018–2022 och konstaterar att enbart 23 av 3 400 bränder i personbilar förra året ägde rum i el- eller hybridbilar. Den högre siffran inkluderar dock anlagda bränder, medan dessa har räknats bort från siffran för elbilar.

Hur många av bränderna i bensin- och dieselbilar som varit anlagda har MSB inte möjlighet att svara på före denna artikels deadline. I ett annat sammanhang har myndigheten dock konstaterat att omkring en fjärdedel av bränder i personbilar utomhus bedöms vara anlagda. 

Även andra faktorer pekar mot att skillnaden mellan elbilar och andra är överskattad till elbilarnas fördel. Till exempel är den genomsnittliga elbilen yngre och alltså förmodligen i bättre skick än den genomsnittliga bensinbilen. Och som MSB påpekar har antalet brunna elbilar identifierats genom en fritextsökning i händelserapporter från räddningsledare. Det står till och med i rapporten att ”resultatet inte [utgör] statistik i den meningen att det är systematiskt insamlad data om samtliga bränder som inträffat under perioden med el eller el-/hybridfordon”.

Norges motsvarighet till MSB har kommit fram till att bränder i vanliga bilar är omkring fem gånger vanligare än bränder i elbilar. Även där påverkas siffrorna förmodligen av bilarnas ålder, men enligt Tommy Carnebo finns det åtminstone ingen anledning att tro att elbilar är mer benägna att börja brinna än andra bilar. Så länge de inte är krockskadade.

Men den främsta källan till oro för brandrisken i elbilar gäller varken lättantändlighet eller giftgaser, utan släckningen. För att begränsa spridningen när celler i ett litiumjonbatteri brinner krävs enorma mängder vatten – omkring 40 gånger så mycket som en vanlig brinnande bil, enligt rapporter från amerikanska brandkårer. När en Tesla i USA fattade eld efter en krock 2021 gick det åt över 100 000 liter. Släckningsarbetet tog sju timmar, inte minst eftersom batteriet självantände på nytt två gånger.

Att ett till synes släckt batteri fattar eld på nytt inträffar om man inte har fått ner temperaturen tillräckligt. Då återuppstår den termiska rusningen. Och om ett batteri har skadats kan det ta tid innan branden utbryter. Det innebär problem för verkstäder och bilskrotar, som rekommenderas att sätta elbilar i karantän utomhus i upp till två-tre veckor på behörigt avstånd från brännbart material.

Tommy Carnebo, som under sin tid som brandman var specialiserad på batteribränder, säger att det länge var svårt att få gehör för riskerna med elbilbatterier.

– Länge var dialogen om säkerhetsriskerna med elbilar inte riktigt accepterad. Men sedan ungefär ett år tillbaka har branschen börjat mogna, man börjar kunna prata om att det finns en risk med elbilar. Det är positivt att vi kommit så långt – tidigare ignorerade man problemen och sa att det inte finns någon risk med elbilar, säger han.

***

Läs även: Blir skogsbränder farligare?

Läs även: Turism – från välsignelse till förbannelse