Därför är vänstern mer orolig för klimatförändringarna

Klimatfrågan är inte särskilt kontroversiell i Sverige. Folket är i huvudsak överens: global uppvärmning äger rum och klimatet påverkas av människan, åtminstone i någon mån.

Men när det gäller klimatförändringarnas konsekvenser ser det annorlunda ut. En ny undersökning från Fokus/Novus visar att 64 procent tror att den globala uppvärmningen kommer att få allvarliga konsekvenser för människan under deras livstid. 30 procent tror inte att konsekvenserna kommer att visa sig vara särskilt allvarliga.

Och skillnaden mellan de politiska blocken är stor. Bland de rödgröna partiernas väljare väntar sig hela 82 procent allvarliga konsekvenser – bland högerblockets väljare är det bara 38 procent. Och minst av alla oroar sig Sverigedemokraterna, där bara 20 procent väntar sig allvarliga konsekvenser. Det är visserligen en minoritet bland SD-väljarna som inte väntar sig några effekter alls; fler tror att det blir konsekvenser, men ”inte särskilt allvarliga”. 

Skillnaden mellan blocken är påtaglig. En tänkbar förklaring kan vara inställningen till medierna. Oron för klimatförändringarnas konsekvenser speglar nämligen väljarnas förtroende för dessa. När Mediebarometern, som bland annat mäter förtroendet för tidningar och TV-kanaler, tittar närmare på förtroendet för public service-kanalerna är det många gånger högre hos exempelvis S-väljare än M-väljare och SD-väljare. Förtroendet för dagstidningarna mäts inte på partisympatinivå, men kritik mot ”mainstreammedia” i allmänhet är inte ovanlig bland dem som tvivlar på public services opartiskhet.

– De som sympatiserar med regeringspartierna eller SD anser oftare att medierna driver sina egna teser, och när medierna anses vara tesdrivna litar man inte på dem. Det kan till och med bli så att man snarare tror att det är tvärtom mot vad som rapporteras, säger Torbjörn Sjöström, vd på Novus.

Journalisten Anders Bolling, som har bevakat klimatfrågan i över två decennier, tror också att förtroendet för medierna spelar in.

– En förklaring är nog att vissa grupper har en allmän skepsis mot medierna, som kan ha uppstått av helt andra skäl än klimatrapporteringen. Kanske tycker man att medierna beskriver könsskillnader, statens roll i samhället eller invandringsfrågan på ett sätt man inte gillar. Det kan smitta av sig på andra frågor: om man har lågt förtroende i allmänhet och medierna larmar när det gäller klimatet blir man mindre benägen att ta det på allvar.

Men det går också att tänka sig andra förklaringar. Bolling påpekar att vänstern i allmänhet har en mer kritisk syn på kapitalism och ekonomisk tillväxt.

– Man bekymrar sig för effekterna av mänskliga aktiviteter på naturen, att vi konsumerar för mycket och tär på jordens resurser. Därifrån är steget kortare till att vänta sig allvarliga konsekvenser av klimatförändringarna, än om man har en mer positiv syn på tillväxt.

Läs även: Fredrik Sjöberg: Klimatpaniken kanske försvagas – men det gör inget

Läs även: De sällsynta jordartsmetallerna: priset för den gröna omställningen