Därför jublar börsen trots all turbulens
Världens börser slår rekord, trots stor geopolitisk oro.
Bild: Seth Wenig
När världens ledare började kallsvettas över Donald Trumps allt hårdare ton mot Ukraina förra veckan, så fanns det en grupp vanligtvis nervösa typer som inte verkade bry sig; börsspekulanterna. I London, Frankfurt och Paris firades nya kursrekord och även i Stockholm noterade index All Time High. De 30 största bolagen har nu stigit runt 10 procent, bara sedan årsskiftet. I New York slogs det senaste rekordet i mitten av februari, varefter det breda S&P500-index har backat, men sättningen i början på innevarande vecka berodde på Trumps nya tullar, inte på det geopolitiska läget.
Vad all denna kursyra beror på är inte helt lätt att bli klok på, men oväntat starka bokslutsrapporter från flera av storbolagen är en bidragande faktor. Liksom vissa signaler om att lågkonjunkturen i Europa kan vara på väg att bli bättre. Fast den enda fråga som på allvar intresserar investerarna är dock inte hur börsen har gått, utan hur den kommer att gå framöver. Lyfter man blicken lite så handlar mycket om vad som händer med värderingarna på New York-börsen och dess it-tunga granne Nasdaq. Det gäller inte minst för oss svenskar med vår höga andel fonderat pensionssparande och i synnerhet de allt vanligare globala indexfonderna. Dessa har en stor exponering mot USA där alltså mycket av vår ekonomiska framtid avgörs.
Amerikanska bolag står nu för nästan två tredjedelar av det globala samlade börsvärdet. Det kan jämföras med runt 40 procent efter finanskrisen för femton år sedan. Amerikanska aktier har generellt utklassat alla andra börser under dessa år och det är framför allt de stora techjättarna som har drivit på. Enligt Financial Times har de så kallade Magnificent 7 – Amazon, Alphabet (Google), Apple, Meta (Facebook), Microsoft, Nvidia och Tesla – ökat sin andel av det globala börsvärdet från cirka 6 procent 2010 till runt 20 procent idag.
Men just Mag 7-företagen har inte hängt med i det senaste kursrallys, efter de senaste årens AI-relaterade tjurrusning. Tesla har rasat med runt 40 procent sedan toppen i december och chipdominanten Nvidia är ner med drygt 20 procent från toppen medan e-handels- och molntjänstgiganten Amazon är ner lika mycket. De övriga fyra, Alphabet, Apple, Microsoft och Meta har backat med mellan 10 och 16 procent från sitt respektive kursrekord.
De amerikanska börsbolagen värderingar är dock alltjämt högt uppskruvade, trots rekylerna. Ett mått som brukar användas för historiska jämförelser är det index, som nobelpristagaren Robert Shiller har utvecklat och som visar börsbolagens värden vägt mot de genomsnittliga vinsterna de senaste tio åren. Shiller PE-index ligger nu runt 38, jämfört med ett historiskt snitt på drygt 17. Dagens nivå har endast överträffats två gånger under de senaste 125 åren. Det var i slutet av 2021 samt just innan dotcom-bubblan brast vid millennieskiftet.
Det finns förstås en parallell till den senare eftersom teknikaktier stod i centrum även då, men med den stora skillnaden att dagens dominerande bolag är extremt lönsamma, där lönsamheten mätt som rörelsemarginal också den ligger på all time high. De amerikanska företagens vinster efter skatt är uppe på rekordhöga 13 procent, vilket är mer än dubbelt upp mot det historiska genomsnittet.
Ett generationsskifte
En annan klassisk indikator som visar på att den amerikanska börsen befinner sig på nytt territorium är det nyckeltal som aktiesnillet Warren Buffet har lanserat. Den mäter det samlade amerikanska börsvärdet i relation till USA:s BNP. I samband med dotcom-bubblan år 1999 låg detta på 123 procent, mot det historiska genomsnittet på 86 procent. Nu har denna indikator också passerat all time high och ligger på 200 procent.
Warren Buffet själv verkar ta denna varning på allvar. Hans investmentbolag Berkshire Hathaway har under det senaste året nettosålt aktier, exempelvis en stor post i Apple och senast huvuddelen av sitt innehav i storbanken Bank of America. Buffetts bolag hade vid senaste årsskiftet en jättelik nettokassa på 3500 miljarder kronor. Även om huvuddelen av tillgångarna fortfarande finns i aktier, framför allt helägda dotterbolag, och Warren Buffet i sitt brev till aktieägarna förklarat att han fortfarande ser bolagsägande som vägen framåt, så har det ett stort signalvärde. Berkshire Hathaway var en av de aktörer som hade gott om kontanter och gjorde goda placeringar efter börskraschen 2008, bland annat genom att gå in i krisande banker.
Andra tolkar det mer som att den snart 95-årige investeraren förbereder ett generationsskifte. Andra börsoptimister kan hävda att historiska relationer mellan företagsvinsternas storlek och den underliggande ekonomin inte har så högt förklaringsvärde. Dagens näringsliv består till stor del av bolag som har mycket starkare marknadspositioner än vad som var fallet för 20 år sedan och därmed högre lönsamhet. Techjättarna är bara toppen av detta berg.
Fast det går inte att komma ifrån att det finns en stark koppling mellan företagens förmåga att generera vinster och den breda ekonomiska utvecklingen, där BNP är det bästa tillgängliga måttet. Den kan dubbel bokföring vet att en fordran alltid matchas av någon annans skuld. Skall de samlade vinsterna öka så måste också skuldsättningen i någon annan del av ekonomin öka, oavsett hur framgångsrika de sjösatta AI-investeringarna blir.
Och är det något som har karaktäriserat världsekonomin under de senaste decennierna så är det just att de samlade skulderna, såväl privata som offentliga, har ökat klart snabbare än den underliggande ekonomin. I Sverige har de privata skulderna, framför allt bolån, stigit. I USA har i stället statsskulden stuckit iväg och fördubblats från drygt 60 procent av BNP för knappt tjugo år sedan till över 120 procent. Enligt något som kallas ”Kalecki-Levys profit equation” kan en stor del av vinstökningen hos amerikanska bolag härledas just till den växande statsskulden.
Börsens framtida utveckling hänger därmed till stor del på hur de högt skuldsatta ekonomierna klarar att hantera den turbulens i världspolitiken som Trumpadministrationen har dragit i gång, inte minst hotet om handelskrig är ett orosmoln. Mönstret under de senaste decennierna har annars varit att varje nedgång – även de riktigt stora som finanskrisen 2008-2009, covidkrisen 2020, inflations- och räntehöjningspuckeln under 2022 -23 - följs av en ännu större uppgång.
Så här långt har framgångsrika mantran bland världens investerare varit BTD - Buy The Dip – och det mera defensiva TINA – There Is No Alternative (till aktier). Den stora frågan blir då om ”This time is different”?
***
Läs även: "Det vore en katastrof för vår säkerhet"
När världens ledare började kallsvettas över Donald Trumps allt hårdare ton mot Ukraina förra veckan, så fanns det en grupp vanligtvis nervösa typer som inte verkade bry sig; börsspekulanterna. I London, Frankfurt och Paris firades nya kursrekord och även i Stockholm noterade index All Time High. De 30 största bolagen har nu stigit runt 10 procent, bara sedan årsskiftet. I New York slogs det senaste rekordet i mitten av februari, varefter det breda S&P500-index har backat, men sättningen i början på innevarande vecka berodde på Trumps nya tullar, inte på det geopolitiska läget.
Vad all denna kursyra beror på är inte helt lätt att bli klok på, men oväntat starka bokslutsrapporter från flera av storbolagen är en bidragande faktor. Liksom vissa signaler om att lågkonjunkturen i Europa kan vara på väg att bli bättre. Fast den enda fråga som på allvar intresserar investerarna är dock inte hur börsen har gått, utan hur den kommer att gå framöver. Lyfter man blicken lite så handlar mycket om vad som händer med värderingarna på New York-börsen och dess it-tunga granne Nasdaq. Det gäller inte minst för oss svenskar med vår höga andel fonderat pensionssparande och i synnerhet de allt vanligare globala indexfonderna. Dessa har en stor exponering mot USA där alltså mycket av vår ekonomiska framtid avgörs.
Amerikanska bolag står nu för nästan två tredjedelar av det globala samlade börsvärdet. Det kan jämföras med runt 40 procent efter finanskrisen för femton år sedan. Amerikanska aktier har generellt utklassat alla andra börser under dessa år och det är framför allt de stora techjättarna som har drivit på. Enligt Financial Times har de så kallade Magnificent 7 – Amazon, Alphabet (Google), Apple, Meta (Facebook), Microsoft, Nvidia och Tesla – ökat sin andel av det globala börsvärdet från cirka 6 procent 2010 till runt 20 procent idag.
Men just Mag 7-företagen har inte hängt med i det senaste kursrallys, efter de senaste årens AI-relaterade tjurrusning. Tesla har rasat med runt 40 procent sedan toppen i december och chipdominanten Nvidia är ner med drygt 20 procent från toppen medan e-handels- och molntjänstgiganten Amazon är ner lika mycket. De övriga fyra, Alphabet, Apple, Microsoft och Meta har backat med mellan 10 och 16 procent från sitt respektive kursrekord.
De amerikanska börsbolagen värderingar är dock alltjämt högt uppskruvade, trots rekylerna. Ett mått som brukar användas för historiska jämförelser är det index, som nobelpristagaren Robert Shiller har utvecklat och som visar börsbolagens värden vägt mot de genomsnittliga vinsterna de senaste tio åren. Shiller PE-index ligger nu runt 38, jämfört med ett historiskt snitt på drygt 17. Dagens nivå har endast överträffats två gånger under de senaste 125 åren. Det var i slutet av 2021 samt just innan dotcom-bubblan brast vid millennieskiftet.
Det finns förstås en parallell till den senare eftersom teknikaktier stod i centrum även då, men med den stora skillnaden att dagens dominerande bolag är extremt lönsamma, där lönsamheten mätt som rörelsemarginal också den ligger på all time high. De amerikanska företagens vinster efter skatt är uppe på rekordhöga 13 procent, vilket är mer än dubbelt upp mot det historiska genomsnittet.
Ett generationsskifte
En annan klassisk indikator som visar på att den amerikanska börsen befinner sig på nytt territorium är det nyckeltal som aktiesnillet Warren Buffet har lanserat. Den mäter det samlade amerikanska börsvärdet i relation till USA:s BNP. I samband med dotcom-bubblan år 1999 låg detta på 123 procent, mot det historiska genomsnittet på 86 procent. Nu har denna indikator också passerat all time high och ligger på 200 procent.
Warren Buffet själv verkar ta denna varning på allvar. Hans investmentbolag Berkshire Hathaway har under det senaste året nettosålt aktier, exempelvis en stor post i Apple och senast huvuddelen av sitt innehav i storbanken Bank of America. Buffetts bolag hade vid senaste årsskiftet en jättelik nettokassa på 3500 miljarder kronor. Även om huvuddelen av tillgångarna fortfarande finns i aktier, framför allt helägda dotterbolag, och Warren Buffet i sitt brev till aktieägarna förklarat att han fortfarande ser bolagsägande som vägen framåt, så har det ett stort signalvärde. Berkshire Hathaway var en av de aktörer som hade gott om kontanter och gjorde goda placeringar efter börskraschen 2008, bland annat genom att gå in i krisande banker.
Andra tolkar det mer som att den snart 95-årige investeraren förbereder ett generationsskifte. Andra börsoptimister kan hävda att historiska relationer mellan företagsvinsternas storlek och den underliggande ekonomin inte har så högt förklaringsvärde. Dagens näringsliv består till stor del av bolag som har mycket starkare marknadspositioner än vad som var fallet för 20 år sedan och därmed högre lönsamhet. Techjättarna är bara toppen av detta berg.
Fast det går inte att komma ifrån att det finns en stark koppling mellan företagens förmåga att generera vinster och den breda ekonomiska utvecklingen, där BNP är det bästa tillgängliga måttet. Den kan dubbel bokföring vet att en fordran alltid matchas av någon annans skuld. Skall de samlade vinsterna öka så måste också skuldsättningen i någon annan del av ekonomin öka, oavsett hur framgångsrika de sjösatta AI-investeringarna blir.
Och är det något som har karaktäriserat världsekonomin under de senaste decennierna så är det just att de samlade skulderna, såväl privata som offentliga, har ökat klart snabbare än den underliggande ekonomin. I Sverige har de privata skulderna, framför allt bolån, stigit. I USA har i stället statsskulden stuckit iväg och fördubblats från drygt 60 procent av BNP för knappt tjugo år sedan till över 120 procent. Enligt något som kallas ”Kalecki-Levys profit equation” kan en stor del av vinstökningen hos amerikanska bolag härledas just till den växande statsskulden.
Börsens framtida utveckling hänger därmed till stor del på hur de högt skuldsatta ekonomierna klarar att hantera den turbulens i världspolitiken som Trumpadministrationen har dragit i gång, inte minst hotet om handelskrig är ett orosmoln. Mönstret under de senaste decennierna har annars varit att varje nedgång – även de riktigt stora som finanskrisen 2008-2009, covidkrisen 2020, inflations- och räntehöjningspuckeln under 2022 -23 – följs av en ännu större uppgång.
Så här långt har framgångsrika mantran bland världens investerare varit BTD – Buy The Dip – och det mera defensiva TINA – There Is No Alternative (till aktier). Den stora frågan blir då om ”This time is different”?
***
Läs även: ”Det vore en katastrof för vår säkerhet”
