Därför vill USA förbjuda Tiktok

USA:s underhus röstade nyligen ett rungande ja för att förbjuda appen Tiktok om inte dess kinesiska ägare säljer den: 362 röster mot 65. Om senaten följer efter säger president Biden att han är beredd att skriva under lagen. Shou Zi Chew, vd för ägarbolaget Bytedance, ställer sig helt oförstående till motståndet mot den sociala medie-appen trots att kritiken länge har legat och bubblat.

För det första: flera amerikanska myndigheter varnar för att Kina använder Tiktok för att övervaka amerikanska medborgare. FBI går så långt som att kalla Tiktok ett hot mot den nationella säkerheten. Bytedance har medgivit att anställda baserade i Kina har spionerat på journalister i USA via appen, men hävdar att det inte var godkänt ovanifrån och de skyldiga har avskedats.

För det andra finns utbredda misstankar om att Tiktok används för att influera amerikansk opinion. Appen har mellan 100 och 170 miljoner användare i USA beroende på vem man frågar, och även om målgruppen är yngre än hos andra sociala medier uppger var tredje vuxen amerikan att de använder Tiktok. Hela 43 procent av de vuxna användarna inhämtar regelbundet nyheter från appen ­– en lika stor andel som på Facebook. Och precis som andra sociala medier har Tiktok makten att styra över vilket material som får spridning och inte. Till exempel anklagas Tiktok för att tona ner Hamas brutalitet och intensifiera antisemitism genom att premiera propalestinskt material och prioritera ner proisraeliska röster efter Hamas terrorattack mot Israel 7 oktober.

Den tredje källan till kritik mot Tiktok är hur appen påverkar användarna. Sociala medier kopplas till fler problem hos unga, från dålig läs- och koncentrationsförmåga till psykisk ohälsa, och Tiktok har inte bara en relativt ung målgrupp utan en särdeles beroendeframkallande design. Den kinesiske forskaren Zhang Li varnar för att Tiktok kan leda till missbruk, ”felaktiga värderingar” och depression.

Men medan appen har spridits som en löpeld i resten av världen existerar den inte i Kina. Där finns i stället Douyin, som ser likadan ut men rapporteras ha fokus på utbildande material i stället för underhållning, och bara kan användas omkring 40 minuter om dagen av barn under fjorton år. En del kritiker går så långt som att beskriva Tiktoks segertåg genom västvärlden som ett aktivt försök att skada den unga generationen. Nita Farahany, juridikprofessor och författare till The Battle for Your Brain, beskriver det som ”kognitiv krigföring” och drar paralleller till den kinesiska militärens satsningar på psykologisk krigföring.

Indien har redan förbjudit Tiktok, och i bland annat USA, Storbritannien och EU är appen på grund av säkerhetsrisken inte tillåten på offentliga tjänstemäns telefoner. President Donald Trump försökte förbjuda appen genom en exekutiv order år 2020, som fastnade i domstol och senare drogs tillbaka av president Joe Biden. Nu har herrarna bytt plats: Biden är försiktigt positiv till ett förbud och Trump är emot, eftersom han tror att det skulle gynna konkurrenten Facebook.

Om förbudet blir verklighet får Bytedance ett halvår på sig att sälja Tiktok eller försvinna från USA. Den tidigare finansministern Steve Mnuchin har visat intresse för att köpa appen, men det kinesiska kommunistpartiet har klargjort att det inte skulle uppskatta en försäljning.

Och frågan är vilka problem en försäljning egentligen skulle lösa. Riskerna för användarna försvinner inte med ett ägarbyte, och de senaste årens avslöjanden om Facebook och Twitter visar att även amerikanska sociala medier kan användas för övervakning och politisk påverkan. Ett ägarbyte skulle bara flytta Tiktok från den kinesiska verktygslådan till den amerikanska.

***

Läs även: Så förvandlar Tiktok oss till beroendeknarkare

Läs även: Därför vill Facebook inte ha dina pengar