Den stora personalflykten

Det brukar sägas att man ska vara på flygplatsen två timmar innan flygplanet lättar mark. Detta för att i god tid hinna checka in, lämna bagaget och ta sig igenom säkerhetskontrollen. Eventuellt också för att kunna unna sig en för dyr öl och torr trekantsmacka utan att ha hjärtat i halsgropen. I dag får man nog lägga till en, om inte två, timmar om tidsplanen ska hålla. Köerna ringlar långa på flygplatser både i Sverige och utomlands. Från Arlanda har det kommit vittnesmål om kötider på 1,5 timmar innan resenärer ens nått säkerhetskontrollen. 

Orsaken heter arbetskraftsbrist. I samband med pandemin tvingades många flygplatskontrollanter lämna yrket. Säkerhetsbolaget Avarn, som sköter säkerhetskontrollerna på Arlanda, varslade 500 flygplatskontrollanter i början av coronapandemin. När resandet nu tagit fart igen har man inte kunnat rekrytera personal i den takt som krävs för att möta trycket från resenärerna.

– Det är ett problem att hastighetsmässigt öka upp och få in så många medarbetare vi behöver. Resandet från Arlanda har ökat med 500 procent sedan maj förra året, säger Mikael Högberg, operativ chef på Avarn.

Blivande flygplatskontrollanter måste genomgå en säkerhetsprövning både hos Säpo och Transportstyrelsen innan de kan sättas i arbete, något som gör att det dröjer innan luckorna kan fyllas. Prognosen är att personalstyrkan ska vara fullt utbyggd i höst. Men för det krävs att man också hittar någon att anställa. Mikael Högberg beskriver arbetsmarknaden efter corona som ”märklig” och säger att det har varit stora problem att rekrytera kompetent personal. 

– Vi har förvisso en extra utmaning som kopplas till säkerhetskontrollerna som behöver göras för vår personal. Men det finns ändå en arbetslöshet i samhället. Ur vårt perspektiv borde den arbetslösheten inte finnas eftersom vi har jättesvårt att rekrytera.

Konkurrensen om personal med rätt erfarenhet har hårdnat. Personer som behövt vänta på svar på sin säkerhetskontroll har i stället valt att ta andra jobb som de blivit erbjudna med direkt anställning. Säkerhetsbolaget har fått använda sig av andra metoder än de vanliga rekryteringskanalerna för att nå ut brett.

– Vi är mer tvingade att gå ut på sociala medier, aktivt gå ut och bli sedda, snarare än att folk söker upp vilka lediga tjänster som finns. Du måste visa upp dig mer som arbetsgivare har vi konstaterat.

Säkerhetsbranschen är inte den enda som är i behov av arbetskraft. 18 av landets 21 regioner har brist på sjuksköterskor, enligt Socialstyrelsen. Samtliga har brist på specialistsjuksköterskor. Även hotell- och restaurangbranschen, som drabbades hårt under pandemin, har svårt att få tag i kvalificerad personal. 2020 fanns drygt 7 900 lediga jobb inom hotell och restaurang, visar siffror från Arbetsförmedlingen. Förra året hade siffran fördubblats. Vart personalen har tagit vägen är svårt att svara på, men från hotell- och restaurangfacket har man fått signaler om att de som tidigare var verksamma i branschen har gått vidare till vård och omsorg, handeln och till studier. 

Liknande signaler om personalflykt kommer från vården. Förra året fanns knappt 55 000 lediga jobb inom hälso- och sjukvården. En Novus-undersökning visade dessutom nyligen att 43 procent av landets sjuksköterskor överväger att byta jobb, och av dem kan nära hälften tänka sig att lämna vården helt. De som redan tagit steget har enligt Vårdförbundet bytt till jobb som ligger nära vården men som inte kommer patienten till gagn. Det kan röra sig om allt ifrån att arbeta på försäkringsbolag, som skolsköterskor, eller vårdplanerare vid myndigheter. Många har valt att arbeta i utbildningsbranschen.

När säkerhetsbolaget Avarn varslade sin personal erbjöds de stöd att söka studier eller andra arbetsuppgifter, säger operativa chefen Mikael Högberg. 

Har ni gjort något försök att få tillbaka dem?

– Absolut, vi har lyckats rekrytera tillbaka ett fåtal. Dock inte den mängd vi kanske önskat. Det vi upplever är att många har skaffat sig ett annat jobb eller börjat studera.

***

Läs även: SAS-piloter varslar om strejk

Läs även: David Eberhard: Varför kastar vi pengar på låtsasjobb?