Den utrotningshotade pampen

Det var en gång tre starka sossepampar som styrde och ställde i varsin kommun – Göran Johansson i Göteborg, Ilmar Reepalu i Malmö och Elvy Söderström i Örnsköldsvik.

Alla tre liknade de varandra. Alla har de byggt. Göran Johansson fixade en Göteborgsopera och var en av de drivande bakom den största infrastruktursatsningen i staden på 30 år – Västlänken.

Ilmar Reepalus roll var avgörande för projekt som Öresundsbron, Turning Torso och Citytunneln. Elvy Söderström var i sin tur den drivande kraften bakom Botniabanan.

Alla tre sägs ha bestämda åsikter. Alla har de fått beröm för att värna om sina hemkommuner.

Och alla tre har blivit hårt kritiserade. Göran Johansson för att han 2007 föreslog att alla som kommit till Sverige med hjälp av smugglare borde utvisas. Ilmar Reepalu för mutskandaler och antisemitiska uttalanden. Elvy Söderström för att ösa in pengar i Övik Energi till ingen nytta.

De har bestämda åsikter, de är alla tre känslomänniskor och – i alla fall Ilmar Reepalu och Göran Johansson – har identiska frisyrer.

Efter 37 år i kommunfullmäktige så avgick Göran 2009. Och i måndags meddelade Ilmar att han gör detsamma. Så var det bara Elvy kvar. Hur länge då, kanske den nyfikne frågar sig? Förra året avgick hon som ordförande för partidistriktet i Västernorrland. I onsdags rapporterade Aftonbladet att hon väntas lämna socialdemokraternas verkställande utskott i april.

Kanske Elvy Söderström går samma väg som de andra pamparna. Kanske är kommunpamparnas tid förbi. Eller så räddas hon av frisyren.