”Det vore en katastrof för vår säkerhet”

John Deni är forskare vid US Army War College och författare till tre böcker om amerikansk och europeisk säkerhetspolitik. Han tror inte ett ögonblick att Donald Trumps varma retorik gentemot Vladimir Putin förbättrar förhållandet mellan Ryssland och Förenta staterna.

– Under de senaste 30 åren har vi tydliga exempel på vad som har hänt när USA försökt närma sig Ryssland. Det har inte gått bra, säger Deni till Fokus. 

Efter Berlinmurens fall satsade USA på samarbete och engagemang i nästan ett decennium för att hjälpa ryssarna att bygga en liberal och marknadsorienterad demokrati västerländskt snitt. Detta misslyckades kapitalt, främst på grund av inrikespolitiken i Ryssland, enligt John Deni. Och under tidigt 2000-tal – efter 11 september-attackerna – gjorde USA ett nytt försök, även det ett fiasko.

– Putin kunde inte upprätthålla ett nära samarbete, eftersom det blev politiskt problematiskt för honom. I stället började Ryssland beväpna talibanerna och betalade dem för att döda amerikanska och europeiska soldater.

År 2009 gjorde Obama-administrationen ytterligare ett försök att närma sig Moskva, men resultatet blev i stället Rysslands första invasion av Ukraina 2014 och annekteringen av Krim. Därför hyser han inga förhoppningar om att nya närmanden till Ryssland skulle kunna ändra något. 

– Ryssar kopplar sin egen säkerhet till territoriell kontroll. De känner sig endast trygga om de dominerar sina grannar. Detta kolliderar direkt med västvärldens idéer om självbestämmande och suveränitet.

Deni är därför pessimist gällande framtidsutsikterna, både den breda strategiska utvecklingen och vad detta kommer att innebära för Europas säkerhet de kommande fem till tio åren. 

– En rysk seger vore katastrofalt för Ukraina och för säkerheten hos våra europeiska allierade. Man kan dessutom se bredare konsekvenser, särskilt i relation till Kina och vilka signaler det skulle sända till kineserna angående Taiwan.

Donald Trumps oberäknelighet gör att ingen vet om man ska tolka honom bokstavligt, inte ens i Washington. John Deni utesluter inte att Trumps senaste aggressiva utspel mot Ukraina och president Zelensky är avsett att få Ryssland att förhandla. 

– Efter samtalen i Riyadh framkom att Ryssland fortfarande har en maximalistisk hållning och inte visar några tecken på att kompromissa. Det är möjligt att USA:s agerande syftar till att få en ointresserad Putin till förhandlingsbordet, säger Deni.

– Jag säger inte att det är så, men det finns en möjlighet att det är det som administrationen håller på med. 

Fast efter beskedet att USA stoppar sitt militära stöd till Ukraina samt lättar på sanktionerna mot Ryssland måste Europa ta höjd för att det inte alls handlar om ett diplomatiskt spel, utan att Trumpadministrationen faktiskt menar allvar med det den säger. 

Lämnar vi den regelbaserade världsordningen bakom oss? Och kommer vi i så fall återgå till den efter en fred i Ukraina?

– Det är svårt att säga, men vad jag kan säga är att det är av vitalt amerikanskt intresse att upprätthålla den regelbaserade ordningen som vi byggt upp tillsammans med européerna.

Tror du att president Trump delar den uppfattningen?

– Jag vet inte.

Elon Musk har retweetat att USA borde lämna Nato och sagt att han håller med. Är det dit USA är på väg?

– Om den uppfattningen delas av administrationen kan jag inte säga. Men det jag vet är att majoriteten av amerikanerna, majoriteten av vår kongress, inklusive republikanerna, anser att USA:s medlemskap i NATO är avgörande för våra säkerhetsintressen. Det har inte förändrats.

John Deni tycker personligen att det vore en tragedi om USA går ur Nato. 

– Det vore en katastrof för amerikansk säkerhet, en katastrof för europeisk säkerhet och en seger för våra fiender – ryssarna – samt för vår rival Kina.

Han tror dock snarare att vi är på väg mot en förändrad balans, och citerar försvarsminister Pete Hegseth som nyligen sa att han förväntar sig att Europa tar huvudansvaret för konventionellt försvar och avskräckning i Europa. 

– Jag tror att vår hållning gentemot Nato håller på att förändras och kommer att fortsätta utvecklas under de kommande månaderna.

Han håller med om att framför allt de större länderna som Frankrike, Tyskland, Italien och Storbritannien behöver göra mer – men kanske även spanjorer och polacker – både när det gäller militära förmågor och kapacitetsuppbyggnad. Men vägen till målet är inte att ta bort USA ur ekvationen.

Kostnaderna för att försvara den fria världen har skapat huvudbry för amerikaner ända sedan Harry Trumans tid. Och det tenderar att bli värre i orostider som under Koreakriget, Vietnamkriget och nu Ukrainakriget. Samtidigt påpekar Deni att Europa faktiskt också drar sitt strå till stacken. När det gäller försvaret av Ukraina har Europa sammantaget skänkt mer pengar än USA. 

Han understryker att USA visserligen är viktigt för Europa, men att Europa också är av avgörande betydelse för USA. Dels för att vi delar värderingar och för att Europa allt som oftast har ställt upp med stöd och även trupper när USA har gått in i länder som Afghanistan och Irak, men framför allt handlar det om ekonomi. 

– Varför bryr vi oss om Europa? Framför allt av ekonomiska skäl. Vi har skickat våra söner och döttrar till er kontinent för att försvara den i tre krig de senaste 100 åren. Anledningen är att vårt sätt att leva är beroende av vår möjlighet att handla med Europa, det är vitalt för vår ekonomi. När jag undervisar visar jag siffror över betydelsen av europeiska investeringar och hur mycket av vår statsskuld som européerna håller.

EU är Förenta staternas största handelspartner och stod för 17 procent av export och import av varor år 2022. Om man inkluderar tjänster är skillnaden mellan EU och andra handelspartners än större, där EU utgjorde 19 procent av all amerikansk utrikeshandel. Det amerikanska handelsdepartementet uppskattar att handeln med Europa ger 2,6 miljoner amerikanska jobb.

– Det är vad försvaret av Europa betyder för mannen på gatan.

***

Läs även: Trump vill hålla Kina borta från Grönland

Läs även: Klarar sig Europa utan USA:s hjälp?