Din granne kan vara en hemlig agent
Spioneriet ökar och fler fångas. Svårast att upptäcka är de spioner som lever precis som vanligt folk.
Bild: TT
De senaste veckorna har två fall med misstänkta ryska spioner som varit verksamma i Sverige skapat rubriker. Enligt standardrollerna i både fiktion och verklighet brukar det handla om en rysk underrättelseofficer, med en annan formell titel och diplomatisk immunitet, som rekryterar en svensk spion. Bröderna Peyman och Payam Kia som nu står under åtal i Stockholms tingsrätt misstänkta för grovt spioneri för den ryska militära underrättelsetjänsten GRU, är ett sådant exempel.
Det äkta par som greps häromveckan efter att ha bott i Sverige i 25 år och ägnat sig åt handel med avancerad elektronik hamnar i en delvis annan kategori eftersom de kommer från Ryssland.
Men en tredje sorts hemliga agenter syns aldrig och grips ytterst sällan. De uppträder som "vanligt folk" och ingen kunde väl ana att de arbetade för en främmande makts räkning. Illegalisterna - ibland även kallade "sovande agenter" efter "sleepers" som är den engelska termen - har den dyraste och mest avancerade utbildningen.
"Blir grundligt utbildade"
Kriterier för att definieras som en illegalist är att varken använda sitt riktiga namn och oftast inte heller sin ursprungliga nationalitet. Med hjälp av en nära nog vattentät täckmantel smälter de in i sin nya roll och utan att göra väsen av sig kan de vänta i många år på aktiveringsordern.
– De är handplockade och inte alltför gamla, ofta 30-40 år och ganska välutbildade, berättar underrättelseexperten Tony Ingesson, statsvetare i Lund och med militär bakgrund.
Han fortsätter.
– De blir grundligt utbildade och ägnar sedan flera år åt att bygga en täckmantel, ofta genom vistelse i flera länder, säger han och tillägger:
– Men ingen täckmantel tål granskning av kvalificerat kontraspionage. Tanken är att de aldrig ska hamna där. En bra legend ska räcka för att övertyga grannarna, umgängeskretsen, arbetsgivaren, passkontrollanten och poliser i en trafikkontroll. Då får kontraspionaget aldrig nys om illegalisten.
Uppdragen varierar beroende på omvärldsläget
Under kalla kriget varnades flygvapnets piloter för polska tavelförsäljare som misstänktes kartlägga deras hem så att lede fi i ett skarpt läge skulle kunna ta dem av daga innan de kom i luften eller ens till flottiljen. Men sådana metoder använder ryssarna knappast illegalister till, säger Tony Ingesson:
– I ett skymningsläge flyger eller smyger de in folk några veckor i förväg. Då handlar det om specialutbildade och vältränade soldater. Illegalisterna är kanske inte så unga och lika vältrimmade.
De "sovande agenternas" uppdrag varierar beroende på omvärldsläget och uppdragsgivarens behov:
– Uppgiften är att bygga nätverk och inte vara alltför framträdande. De är en resurs som ryssarna gärna använder som komplement till ordinarie underrättelsekanaler. De är bra att ha om det blir för hett om öronen för den diplomatiska personalen.
Om Säpo punktmarkerar ambassadens underrättelseofficerare eller utvisar några av dem kan en illegalist beordras ta över kontakterna med spioner som inte upptäckts. När ambassaden får nytt folk på plats återgår illegalisten till grunduppdraget att smälta in i omgivningen och inte ta risker.
– Ofta vet de inte om sitt slutliga uppdrag i ett skymningsläge, säger Tony Ingesson.
Illegalisterna riktar oftast in sig på något av fyra områden: försvaret, industrin, forskningen eller politiken. Ett femte område av speciellt intresse för auktoritära regimer är flyktingspionage. När de byggt sina nätverk behöver de inte själva delta i brottsliga handlingar, utan kan anvisa lämpliga mål eller potentiella spionrekryter för underrättelseofficerare med diplomatisk immunitet.
Förekomsten av illegalister i Sverige
Det är per definition svårt att bedöma hur många illegalister det kan finnas i Sverige. För om de sköter sitt uppdrag rätt åker de i princip aldrig fast. När forskningsledaren på FOI, Michael Jonsson, och analytikern Jakob Gustafsson granskade 62 europeiska fall av spionage mellan 2010 och 2021 klassades bara fyra av fallen som illegalister.
– Det mest kända fallet med illegalister är då USA år 2010 utvisade tio ryska medborgare som bott i landet under falsk identitet, säger Michael Jonsson.
Avslöjandet kunde ske efter att en källa i Rysslands civila underrättelsetjänst SVR avslöjat dem.
– En bra illegalist tar många år att utbilda och de rekryteras bland underrättelsepersonal inom GRU eller SVR. Det kräver kompetens och tålamod, men det är ändå inte säkert att de får tillgång till hemliga källor.
En ny identitet skaffas enklast i länder som inte har världens bästa folkbokföringssystem. Så var fallet med den "brasilianske gästforskaren" José Assis Giammaria som greps i slutet av oktober vid avdelningen för cyber- och hybridhot vid universitetet i Tromsö. Enligt den norska säkerhetstjänsten är hans riktiga namn Mikhail Mikusjin och han är rysk medborgare. Även Vladimirovitj Tjerkasov hade brasiliansk identitet då han i våras greps i Amsterdam på väg till en praktiktjänstgöring på Internationella brottmålsdomstolen, ICC. Båda kunde knytas till GRU.
– Ingen illegalist har hittills dömts i Sverige, konstaterar dock Michael Jonsson.
Säpos kontraspionage och den militära underrättelsetjänsten MUST ska enligt uppgift ha koll på illegalister i Sverige. Men ingen av dem vill tala med media.
"Vilken kunskap Säkerhetspolisen har om främmande makts modus när det kommer till underrättelseinhämtning är något vi har ytterst liten möjlighet att gå in på utan att riskera att avslöja detaljer om sådant som våra metoder eller underrättelseläge", svarade Säpos pressavdelning på Fokus hemställan om en intervju med chefen för kontraspionaget, Daniel Stenling.
Säpos Gabriel Wernstedt betecknade dock nyligen i DN förekomsten av illegalister i Sverige som "omfattande".
