Distansundervisningen – ett pedagogiskt labb i realtid för gymnasieskolan

Dagen börjar en kvart innan lektionen börjar, oavsett när på dagen hon har lektion. Ibland är klockan 9.30, ibland 11.15 när Filippa Höijer går ut i köket och gör frukost. En kvart senare loggar hon in till lektionen i Google meet, som regel i pyjamas.

– Det blir väldigt slappa dagar, man blir lat, sover länge. Jag har lätt att gå runt i pyjamasbrallor och kommer inte ut så lätt. Man blir inte så aktiv, säger hon.

Filippa Höijer går i gymnasiet, i trean på estetisk linje med inriktning bild och form. Hon tar studenten om en månad och det kraftigt inskränkta studentfirandet är förstås det som svider värst. Annars finns det både för- och nackdelar med distansundervisningen.

– Jag har lättare att komma i gång och göra mina uppgifter. Få sitta själv och bara köra i min egen bubbla. Men jag har svårare att ta in det läraren säger. Det är lättare att ta in feedback när man träffas fysiskt, säger hon.

Trots att de håller på med sina enskilda fördjupningsprojekt nu är det ganska mycket lärarledd handledning och gruppdiskussioner via olika chattrum och videomöten. Coronan påverkar även Filippa Höijers slutprojekt:

– Annars kanske jag hade jobbat med måleri, men nu blir det fotografi/typografi, för det är lättare digitalt. Att vi inte ska ha en utställning är väldigt tråkigt.

Tisdagen den 17 mars meddelade skolminister Anna Ekström att gymnasieskolorna ska gå över till distansundervisning. Onsdagen den 18 mars var den nya ordningen i gång.

En månad senare gjorde Skolverket en undersökning av närvaron i skolan. I grundskolan hade den minskat betydligt bland både elever och personal. I gymnasieskolan hade den i stället ökat jämfört med i fjol. Tack vare distansupplägget deltar nu fler elever i undervisningen. Hur mycket de lär sig är en annan fråga.

I förra veckan släppte Skolinspektionen en undersökning där man ställt frågor till rektorerna.

– Vi kan se att undervisning sker, men inte hur kvaliteten är eller elevernas utveckling, säger Lars Thornberg, projektledare på Skolinspektionen.

Intervjuerna med rektorerna visar på oro för att inte nå alla elever, men de vittnar också om lärares kreativitet när det gäller att följa upp dem. Distansundervisningen är ett pedagogiskt labb i realtid för gymnasieskolan.

Charlotta Hilli är universitetslärare i pedagogik vid Åbo akademi, och forskar på distansundervisning och virtuella lärmiljöer.

– Det är en stor omställning och skolor, lärare och elever har haft precis ingen tid att förbereda sig på detta. Det finns en ganska stor risk att en del av undervisningen måste göras om, menar hon.

Filippa Höijers reflektion är ganska allmängiltig, tycker Charlotta Hilli. Lärare måste blir väldigt kreativa för att få undervisningen att nå fram till eleverna. Det är lättare att distraheras hemma. Lärare behöver jobba mycket med kontakt och uppföljning. Di­stanslektioner via digitala medier kräver andra metoder.

– Det stora orosmomentet är alla elever som redan kämpar med studiestrategi och motivation. Det finns en risk att det blir för tungt, och att lärarna inte når dem.

Även eleverna har fått mycket större krav på sig:

– Studenternas ansvar är större. Även elever med god studiestrategi har svårt med detta, säger Charlotta Hilli.

Richard Berg går i tvåan på teknikprogrammet. Han tycker det är stor skillnad på att gå från sängen till skrivbordet och att cykla till stationen och ta tåget till Göteborg.

– Det krävs en helt ny självdisciplin som man inte är van vid. Jag försöker att inte ligga i sängen med datorn. Det är en riktig dödsfälla, då är risken stor att det inte blir mycket gjort. Jag försöker gå upp och ta på mig jeans.

De har samma schema som vanligt och det blir mycket oergonomiskt sittande. Lunchen blir en tur till mikron och tillbaka för att äta vid skrivbordet. Som de flesta har Richard Bergs skola lektionerna i meet-tjänsten, och där kan kompisar också umgås. Men att dela skärm med läraren är inte detsamma som att ha läraren bredvid sig, kunna peka och diskutera när man får problem med programmeringen.

– Kvaliteten blir sämre om man säger så. Ändå är det extremt bra sett till förutsättningarna.

En positiv grej är nya perspektiv. Via videolänk måste man hålla presentationer på ett annat sätt än man gjort under alla skolår i klassrummet.

– Men man saknar skolan, det gör man. Gemenskapen och roliga stunder med kompisar. Jag vill åka till skolan och ha en vanlig svenskalektion, säger Richard Berg.

[caption id="attachment_641223" align="alignnone" width="991"] Richard Berg och Ebba Silfverswärd-Dahlgren går andra året på gymnasiet.[/caption]

Hur viktig den sociala sammanhållningen är lyfts även av rektorerna i Skolinspektionens studie. Lars Thornberg tänker på hur gymnasieskolan ska ta emot en ny årskull när höstterminen börjar:

– Hur blir det när eleverna aldrig träffat lärare och klasskamrater? Det blir nästa stora utmaning.

Om det är svårt att ha historia och matte på distans så är det ännu svårare att koppla elsystem, reducera en sås eller ha ensemblespel. I Skolverkets undersökning är läget mest bekymmersamt hos huvudmännen för de yrkesförberedande utbildningarnas praktiska moment.

Ebba Silfverswärd-Dahlgren går i tvåan på frisörlinjen. Hon har turen att ha praktik på en salong i Stockholm som både har öppet och låter henne jobba. En del i hennes klass har mist sin praktikplats, en del får vara på plats men måste hålla sig borta från kunderna.

– Vi som går hantverkslinjer är mest drabbade. När man jobbar med hantverk behöver man en lärare bredvid sig som bedömer och visar.

Att filma när man klipper sin docka hemma och få feedback på filmen är inte att jämföra med en lektion i klassrummet där läraren kan demonstrera handgripligen.

– Som i hur många graders vinkel man håller saxen vid olika klippsnitt. Många tappar motivationen också, säger Ebba Silfverswärd-Dahlgren.

Motivation och oro för framtiden ska inte heller underskattas tycker Charlotta Hilli.

– Det är inte en gynnsam grund för undervisning. Vi kan inte kräva av oss att vi ska prestera som förut. Kanske vore det bra att reflektera lite över det, tycker hon, och beskriver studenternas känsla retoriskt:

– Varför ska utbildning finnas?

***

Checklista: Goda råd från Charlotta Hilli

– forskare och universitetslärare i pedagogik vid Åbo akademi.

Lärare:

• Skala ner antalet uppgifter och fokusera på att finnas där för eleverna.
• Dela upp uppgifterna i mindre delar.
• Var väldigt tydlig.
• Jobba mycket med uppföljning och återkoppling.
• Ta kontakt med dem som inte hör av sig själva. Ju aktivare läraren är desto bättre blir kontakten med eleverna och förutsättningen för lärande ökar.

Elever:

• Skapa bra rutiner för din arbetsdag: gå upp samma tid, jobba i korta pass och ta regelbundna pauser, gör uppgifterna när du har energi, sätt realistiska mål och gör något roligt när du nått målet.
• Ta kontakt med klasskamrater, håll kvar ditt sammanhang så gott det går.
• Ta kontakt med lärare. Fråga om det du inte hänger med på – om du undrar gör säkert fler det.
• Var snäll mot dig själv och pressa dig inte för hårt.