Distansundervisningen slog hårdast mot de svagaste

De flesta svenska gymnasieelever hade undervisning på distans i långa perioder under pandemin, som en åtgärd mot smittspridning. Högstadierna fick hålla öppet i högre utsträckning, men även sjunde- till niondeklassare fick periodvis nöja sig med digital undervisning och hemstudier.

Redan i slutet av vårterminen 2020 hördes vissa varningsklockor. Skolverket publicerade en rapport där flera lärare varnade för att det var svårt att bedöma om eleverna deltog i lektionerna och förstod ämnet när undervisningen skedde på länk. I slutet av 2021 visade en annan rapport att både elevers kunskapsutveckling och psykiska hälsa tagit skada av skolstängningarna.

Samma år hade tre forskare vid Oxford publicerat en stor studie av en nedstängning i Nederländerna, där eleverna som skrivit nationella prov efter åtta veckors distansundervisning fick ungefär tre procentenheters sämre resultat. Det kan framstå som marginellt, men effekten motsvarade ett femtedels skolår – det vill säga perioden skolorna hade hållit stängt. Med andra ord: eleverna verkade inte ha lärt sig något alls under perioden då skolorna hållit stängt. Och kunskapsförlusten var som störst hos studenter med lågutbildade föräldrar.

Nyligen publicerade Skolverket en rapport om de svenska skolstängningarna som bekräftar bilden. Distansundervisningen har fått negativa konsekvenser för utbildningens kvalitet, elevernas inlärning och motivation – och värst är det för de grupper som redan har det svårt i skolan. Skolan har i uppdrag att kompensera för elevernas skilda förutsättningar, men distansundervisningen förstärkte i stället skillnaderna. ”Detta drabbar särskilt barn och elever med stödbehov, mindre gynnsamma socioekonomiska hemförhållanden eller med annat modersmål än svenska”, konstaterar rapporten.

Det är inte konstigt. Föräldrarnas utbildningsnivå och socioekonomiska bakgrund är de faktorer som påverkar en elevs betyg mest – till och med mer än vilken skola han eller hon går i. Ju mer av undervisningen som äger rum i hemmet, desto större betydelse får elevernas hemförhållanden och möjlighet att få stöd av föräldrarna, konstaterar Skolverket.

Nu bedömer Skolverket att skolstängningarna har lett till ett kunskapstapp på flera nivåer i skolan. För de elever som halkade efter under pandemin riskerar behovet av ökat stöd att kvarstå under kommande läsår. Problemet är att den hjälp de framför allt behöver är ökad undervisningstid – samtidigt som lärarbristen är ett faktum.

Fotnot: Skolverkets rapport gör skillnad mellan fjärrundervisning (där läraren håller i digitala lektioner) och distansundervisning (där eleverna studerar hemma utan att läraren är med på länk). De båda metoderna blandades ofta när skolorna höll stängt. I den här texten omfattas båda i begreppet ”distansundervisning”.

Läs även: Läxhjälp kontrolleras bäst i skolans regi

Läs även: Därför är grundskolan en nationell katastrof