Dotcom-bubblan 2.0

Börsen har fallit 20 procent sedan årsskiftet och värst drabbad är den tidigare högtflygande tech-sektorn. Kursfallen i många bolag påminner om slakten när dotcom-bubblan brast i mars år 2000. Det är uppenbart att marknaden inte upprepar sig men den har börjat rimma, för att parafrasera den gamle börsspekulanten Mark Twain.

Särskilt hårt drabbade – både nu och för 22 år sedan – är de techbolag som ännu inte tjänar några pengar. Storbanken Goldman Sachs har ett index över tech-bolag som inte genererar vinster och detta har rasat med två tredjedelar sedan kursrekordet i november 2021. 

Dessa bolags strategi har i mångt och mycket byggt på en uppdaterad version av 1999 års värderingsmodell. Den stipulerar att en verksamhet i dag är värd i grova drag lika mycket som sin framtida andel av en marknad som (i framtiden alltså) kommer uppgå till ett tresiffrigt antal miljarder dollar. Dessa kommande jätteintäkter ställs sedan i relation till hur mycket pengar som bolagen kan bränna av för att ta sin andel av denna hägrande marknad. Det vill säga det som finansfolk brukar kalla ”burn rate”.  

Den svenska musiktjänsten Spotify kan inte riktigt räknas till förlustbolagen då resultatet hamnade nära noll förra året. Ändå har aktien, som är noterad på New York-börsen, klappat ihop. Kursen är nu 70 procent lägre än vid toppnoteringen i november och 25 procent lägre än när bolaget noterades i april 2018. 

Spotifys fall bygger inte så mycket på spruckna illusioner om en framtida marknad som den mera profana insikten att inga träd, eller marknader, växer till himlen. Men också om att det blir allt svårare för streamingtjänster som Spotify att hålla nere kostnaderna om man vill vara kvar på marknaden. Filmtjänsten Netflix rapport för första kvartalet var en stor hink med isvatten för streamingbolagen. Netflix visade för första gången på ett fallande antal prenumeranter och särskilt stort var bortfallet av sådana som har varit kunder i mer än tre år. Netflixaktien rasade med 40 procent på rapporten och är nu ner 73 procent sedan toppen i november. 

Men än värre har det varit för företag som förlorar pengar. Konkurrenten till svenska Klarna, amerikanska Affirm, har tappat 86 procent av värdet sedan toppen i höstas och 76 procent sedan introduktionen på Nasdaq i januari förra året. Affirms affärsmodell påminner i det mesta om Klarnas. Affirm tillhandahåller också betalningslösningar för e-handeln och tjänar pengar på att kunder som handlar online väljer alternativet ”betala senare” när de checkar ut. De tar också en provision från de handlare som är anslutna till Affirms betalplattform.

Och i likhet med Klarna har Affirm investerat tungt för att växa på denna marknad. Det vill säga, de har en hög ”burn rate”.  Under fjolåret hade Affirm visserligen intäkter på 870 miljoner dollar, men redovisade samtidigt en förlust på 433 miljoner dollar. 

Klarna ser vid ett första påseende något friskare ut. Koncernens intäkter var runt 50 procent större än Affirms för 2021. Och på förstasidan av Klarnas rapport för detta årets första kvartal står att bolagets ”net operating income” (ungefär ”rörelseresultat” på svenska) ökade med 20 procent från 320 miljoner dollar till 361 miljoner dollar. Men om man bläddar vidare i rapporten framkommer en annan bild. ”Vinsten” under kvartalet blir i stället en förlust på över 2,5 miljarder kronor om man räknar in kreditförluster plus en massa kostnader som Klarna skalat bort.

Insikten om att ”burn rate” inte längre är en tillgång i tech-sektorn har gjort att Klarna nu säger sig vilja fokusera på kortfristig lönsamhet. Som en del i detta sades 10 procent av personalen, 700 personer, upp härom veckan, ett besked som presenterades via en förinspelad video.

Bolaget vill också plocka in 10 miljarder kronor i nytt aktiekapital. Utomstående bedömare anser att den värdering som den nya emissionen ska göras till blir avsevärt lägre än de 46 miljarder dollar som Klarna värderades till var vid förra rundan i juni i fjol. Klarnas VD Sebastian Siematkowski säger till Financial Times att han inte är ”övertygad” om att värderingen blir lägre. Men investerare kan å andra sidan peka på att konkurrenter som Paypal, som faktiskt är lönsamt, ändå värderas 73 procent lägre än i juni i fjol och att nämnda Affirms tillväxt på 61 procent för första kvartalet i år inte har gett något lyft för aktien. 

Tillnyktringen avseende tillväxt och kostnadskontroll sprider sig nu snabbt även till andra delar av tech-sektorn. Häromdagen meddelade exempelvis den digitala vårdcentralen Kry att den gör sig av med 100 personer, motsvarande 10 procent av personalstyrkan på huvudkontoret.

Ett angränsande område som har tagit enormt mycket stryk i värderingen på sistone är det som brukar kallas ”Web 3.0”. Det vill säga de verksamheter som har byggts upp runt blockkedjetekniken. Det gäller framför allt så kallade kryptovalutor, med bitcoin i spetsen. Kollapsen för ”stablecoinen” Terra i april fick hela denna tekniska biotop i gungning. Finansbloggaren Izabella Kaminska skriver att blockkedjetekniken har utvecklats från ”en lösning på jakt efter ett problem till ett problem i jakt på en lösning”.  

Så till den stora frågan om huruvida sättningen på börsen nu är över? Här kan man påminna sig om att det ännu inte är oktober, som nämnde Mark Twain varnade för är en särskilt farlig månad att spekulera i aktier. Andra farliga börsmånader är, enligt Twain, de övriga elva i kalendern.

***

Toppbild: Jesper Eriksson, Sverigechef för Klarna. Foto: Stina Stjernkvist / SvD / TT 

Läs även: Susanna Popova: Klarna – för slugt för sitt eget bästa

Läs även: Inflationen ökar risk för stökig lönerörelse