Dubbelt medborgarskap – dubbel lojalitet?

Muharrem Demirok har haft intensiva dagar i rampljuset sedan Centerns valberedning föreslog att han väljs till partiordförande vid extrastämman i Helsingborg nästa vecka. Demirok var snabbt ute och föreslog politiska kursändringar inom bland annat skolområdet, men medierna fokuserade i stället på annat, närmare bestämt två gamla misshandelsdomar  och därefter – hans dubbla medborgarskap.

Sedan den 1 juli 2001 är det tillåtet för svenska medborgare med två eller flera medborgarskap. Och det blev snabbt populärt. Åren 2010-2021 beviljades knappt 664.000 personer som var medborgare i ett annat land även svenskt medborgarskap. Det går dock inte på individnivå hitta uppgifter i något offentligt register om personers dubbla medborgarskap. 

Och inget hindrar en riksdagsman, ett statsråd eller ens statsministern från att även vara medborgare i andra länder. Näringsminister Ebba Busch (KD) är till exempel medborgare i både Sverige och Norge, då hon har en norsk far. Ardalan Shekarabi (S), som var både socialminister och civilminister i Stefan Löfvéns regeringar, har rent av tre medborgarskap (mer om det nedan).

Efter avslöjandet om att Muharrem Demirok är medborgare även i Turkiet har en del röster gjort gällande att dubbelt medborgarskap i en sådan position skulle kunna innebära sårbarhet för rikets säkerhet. Enligt Säpo kan en sådan situation komma att utnyttjas av främmande makt som vill inhämta skyddsvärda uppgifter om svenska förhållanden.

I en hemställan till regeringen i juni 2022 skrev Säpo att utländskt medborgarskap är en kritisk faktor vid säkerhetsprövningar. "Vissa länder förväntar sig att dess medborgare bosatta i utlandet samarbetar med myndigheterna i hemlandet i försöken att komma över säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter", hette det bland annat i skrivelsen, och vidare: "Det finns exempel på länder med uttrycklig nationell lagstiftning som tvingar landets medborgare, oavsett var i världen de befinner sig, att samarbeta med hemlandets säkerhets- och underrättelsetjänster."

I Norge har problem rörande dubbla medborgarskap medfört lagändringar vid säkerhetsklassningar. Den norska säkerhetstjänsten PST uppgav 2017 att främmande makts underrättelsetjänster försöker tvinga norrmän till samarbete, och att personer med dubbla medborgarskap eller med familjemedlemmar med sådana, löper större risk att drabbas.

Magnus Ranstorp är terrorforskare vid Försvarshögskolan. Han har länge varit uppmärksam på problemet.

– Som partiledare och eventuellt statsråd så blir det mycket problematiskt att ha en sådan lojalitet, som ett medborgarskap i ett annat land, i synnerhet ett land utanför EU, innebär, säger han.

Att Muharrem Demirok nu vill göra sig av med sitt dubbla medborgarskap tycker Ranstorp är bra.

– Det ska inte finnas några tvivelaktigheter beträffande personer som får ta del av Sveriges statshemligheter. I detta fall handlar det om en icke-demokrati, det vill säga Turkiet. Problemet är också att Säkerhetspolisen inte har rätt att säkerhetspröva politiska företrädare.

Han nämner fallet Mehmet Kaplan (MP) som var Sveriges bostads- och stadsutvecklingsminister i regeringen Löfven I.  

– Mehmet Kaplan (MP) hade till exempel parallella kontakter med utrikesministern i Turkiet, säger han.

Kaplan avgick den 18 april 2016. Några dagar tidigare hade det spridits bilder på sociala medier där Kaplan under en middag umgicks med medlemmar från den turknationalistiska organisationen Grå vargarna.

Magnus Ranstorp påminner även om Abdirazak Waberi som var moderat riksdagsledamot och satt i försvarsutskottet. Han var rektor för den muslimska Römosseskolan i Göteborg och dömdes i april förra året för förskingring av 12 miljoner kronor av skolans medel. Men han hade fler strängar på sin lyra.

– Han använde sitt stora klannätverk för att personkryssa sig in i riksdagen. När han drev skolan var han också ledare för ett islamistiskt parti i Somalia. Man kan bara föreställa sig problematiken i att få tillgång till diskussioner och dokument som kan vara säkerhetsklassade. 

Problemet inskränker dock inte till riksdag och regering – det är i högsta grad aktuellt även för myndigheter.

– Jag har själv ett fall just nu där personer med rysk bakgrund har gått in i Försäkringskassan. Går du in i en sådan myndighet har du tillgång till känslig information angående exempelvis Försvarsmakten och anställda i en viss region, säger han.

Och dagsaktuellt är bröderna Peyman och Payam Kia som dömdes för grovt spioneri förra veckan efter att ha sålt topphemlig information från Säkerhetspolisen och Försvarsmakten till Ryssland. De är även medborgare i födelseland, Iran.

– Vissa icke demokratiska länder medger inte att man avsäger sig medborgarskap. Och från Kina vet vi att de förväntar sig att deras medborgare förser Kina med information.

Även Turkiet kan sätta sig på tvären, vilket skulle kunna skapa prolem för Muharrem Demirok. Ett turkiskt medborgarskap upphör först när landets regeringen har berett ärendet och presidenten har undertecknat beslutet. I rådande diplomatiska läge mellan Sverige och Turkiet avseende Nato-frågan, kan en sådan process vara känslig.

Och somliga länder, inte minst i arabvärlden, tillåter alltså inte att man säger upp sitt medborgarskap – även om personen själv vill det. För drygt tio år sedan hade Sveriges Radio ett inslag om detta. Där framkom att många har dubbelt medborgarskap utan att veta om det själva. Iranier blir till exempel automatiskt medborgare i Iran och det är inte lätt att ge upp sitt medborgarskap. Vid tiden när inslaget gjordes ville Sverigedemokraterna förbjuda dubbelt medborgarskap, något som dåvarande riksdagsledamoten Hanif Bali (M), själv född i Iran, vände sig emot.

"Det är oseriöst och ogenomtänkt, och det hindrar de facto väldigt många att kandidera till riksdagen. Till exempel kan den iranska minoriteten i Sverige inte säga upp sitt medborgarskap, inte ens deras barn eller barnbarn kan säga upp det", sade han 2012.

Ardalan Shekarabi har haft tre olika ministerroller i tidigare regeringar och har som nämndes ovan tre medborgarskap – brittiskt, svenskt och iranskt. Och i mars 2005 avslöjades att Shekarabi blivit invald i polisstyrelsen i Uppsala län, innan han blev svensk medborgare, vilket strider mot lagen.

I ett inlägg på Facebook, den 19 januari, beskrev Muharrem Demirok själv hur han har mött svårigheter i att avsäga sig medborgarskapet i Turkiet. Han blev svensk medborgare vid 21 års ålder och skriver: "Samtidigt hade jag kvar det turkiska. Inte av egen vilja, utan för att Turkiet kräver att man ska ha fullgjort värnplikten eller motsvarande för att kunna gå ur det turkiska medborgarskapet".

Fotnot: Fokus har ställt frågan till Regeringskansliets presstjänst huruvida någon av nuvarande statsråden i dag har dubbelt medborgarskap. Ännu så länge har en minister svarat, kulturminister Parisa Liljestrand, som är född i Iran 1983. Hennes pressekreterare skriver: ”Kulturminister Parisa Liljestrand uppger att hon inte är medborgare i något annat land än i Sverige”, och tillägger: "Parisa Liljestrands familj flydde från Iran när ministern var ett mycket litet barn. Det enda fastställda medborgarskap som funnits är därför svenskt."

***

Läs även: Maria Malmer Stenergard: "Vi behöver paradigmskiftet

Läs även: Det nya Sverige – en exposé över invandringspolitiken