Elon Musk och Tesla kan ”ge Sverige fingret”

Konflikten runt elbilsjätten Teslas svenska verksamhet inleddes den 27 oktober då IF Metall tog ut drygt 120 medlemmar i strejk i Teslas sju verkstäder i landet. Skälet: Tesla vill inte teckna kollektivavtal. Bolaget ska därefter ha kallat in oorganiserad personal – strejkbrytare – för att hålla verksamheten rullande, vilket fick flera LO-förbund att sluta upp i kampen mot biltillverkaren. Förra veckan införde fackförbundet Transport blockad mot att lasta av Teslabilar från fartyg i Sverige vilket hindrar import av nya bilar. Och i dagarna eskaleras påtryckningarna när en rad andra förbund också inför blockader (se faktaruta). Bland annat meddelade fackförbunden ST och Seko att deras medlemmar på PostNord inom kort ska blockera utdelning, utlämning och avhämtning av försändelser, brev, paket och pall.

I sinom tid lär det under dylika omständigheter bli svårt för Tesla att bedriva verksamhet i Sverige, såväl nybilsförsäljning som service av den existerande flottan. Fackförbundens argument för upptrappningen är att kollektivavtal är ett fundament i det som brukar kallas Den svenska modellen och denna ska omfatta seriösa företag som driver verksamhet här, svenska som utländska. 

Men modellen har 85 år på nacken – grunden lades med Saltsjöbadsavtalet 1938 – och den har börjat uppvisa sprickor i fasaden. Lars Calmfors är professor emeritus vid Institutet för näringslivsforskning och en nestor vad gäller den svenska arbetsmarknaden. Han ser en utveckling där den fackliga organisationsgraden har sjunkit, framförallt i mindre företag och noterar även att multinationella koncerner i tilltagande utsträckning väljer bort kollektivavtal när de etablerar sig i Sverige.  

– Internationella företag har ofta belöningssystem som de vill tillämpa världen över, men många av dem har också en anti-facklig attityd som är färgad av att facken i andra länder oftast är mindre flexibla än i Sverige, säger han.  

Günther Mårder, fram till nyligen vd för Företagarna och en välkänd debattör i näringslivsfrågor, anser att modellens bäst-före-datum är passerat.  

– Fackförbunden fortsätter att slå de sista spikarna i den svenska modellens kista. De åtgärder som facken nu tar till liknar närmast maffiametoder. 

Mårder säger också att under de senaste tio åren har intresset för kollektivtal svalnat betänkligt både bland företagen och arbetstagarna.  

– Det är sorgligt både för de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna. Men fackförbunden verkar ha beslutat sig för att göra sig själva irrelevanta genom sitt beteende.  

Han menar att fackförbunden har blivit omsprungna av verkligheten och att detta föder desperation hos dem, men att beteendet på sikt skadar näringslivsklimatet här. 

– Det enklaste för Elon Musk vore att ge Sverige fingret. För Teslas del skulle en avveckling i Sverige knappt vara kännbart. Men för Sveriges del skulle det vara förödande.  

Han menar att det vore ett dråpslag för bilden av Sverige som ett land som är attraktivt för utländska företag och investeringar.  

Det skulle få genklang i hela världen. Om ett stort och välkänt företag som Tesla, med en så karismatisk ledare som Elon Musk, skulle visa för världen att Sverige inte välkomnar dem så skulle bilden av Sverige bli närmast irreparabel, menar Mårder och tillägger att Sverigebilden redan är svårt sargad som det är.  

– Den eskalerande våldsbrottsligheten och andra konflikter i Sverige är komponenter som verkar i skadlig riktning i nuläget. Då har vi inte råd med ytterligare världsnyheter som försämrar möjligheterna för oss.  

Han kritiserar även arbetsgivarnas paraplyorganisation Svenskt Näringsliv, som han anser är alldeles för passiva i debatten om kollektivavtalens relevans i dagens Sverige.  

– Båda parterna måste ta sitt ansvar att anpassa modellen till den nya verkligheten. Hur tar vi fram avtal som gör att världens främsta entreprenörer vänder blickarna mot Sverige, inte från?  

I en rapport från Arbetsmarknadspolitiska rådet 2018 studerade Lars Calmfors och hans medförfattare hur företagen själva såg på kollektivavtalen. Den visade att svenska storföretag såg större fördelar med kollektivavtalen än vad mindre företag gjorde. Huvudskälen till att stora bolag ville ha kollektivavtalen var att det gav dem ett gott anseende i Sverige, samt att det skapade en god relation till de anställda.  

– Att de ansåg att de fick gott anseende med ett kollektivavtal bygger på en norm i Sverige som pekar på att folk i allmänhet tycker att företag borde ha kollektivavtal.  

Men det är denna norm som nu kan hotas, menar Calmfors, och normförskjutningen skrämmer fackförbunden när fler internationella företag vill in på den svenska arbetsmarknaden.  

– Normen försvagas om fler företag kommer in som inte tecknar kollektivavtal. Denna normförskjutning har ännu inte varit så tydlig i Sverige, men har kommit långt i till exempel Tyskland som tidigare hade stark kollektivavtalstäckning, men som försvagades efter krisen där på nittiotalet.  

Ett välkänt varumärke som signalerar både framtidstro och miljöomställning, och som dessutom har en karismatisk vd, kan lätt leda till att normförskjutningen påskyndas om bolagets vara eller inte vara i Sverige blir en världsnyhet.  

Calmfors misstänker att Tesla inte kommer att teckna något kollektivavtal oavsett hur stora påtryckningar fackförbunden utsätter dem för – eftersom det skulle innebära ett policybrott som kan sprida sig till bolagets verksamhet i andra länder. Tesla har inte kollektivavtal någon annanstans i världen.  

– Utan att veta tror jag att det är oron för smittoeffekter till andra länder som är orsaken till att de undviker kollektivavtal här i Sverige, snarare än oron för hur kollektivavtalet skulle drabba den svenska verksamheten då det är väldigt flexibelt internationellt sett, säger Lars Calmfors.  

Vem tror du går vinnande ur striden? 

– Svårt att säga. Ofta vinner facket dylika strider i slutänden. Men Tesla är inte som andra företag. Det är i princip toppstyrt av Elon Musk. Det är inte uteslutet att han anser att de vinner på att lämna Sverige i stället för att teckna kollektivavtal.  

Fotnot: Varken Svenskt Näringsliv eller LO vill uttala sig för Fokus om konflikten. Det vill inte heller Hanna Alsén, förhandlingschef på Motorbranschens Arbetsgivareförbund som är motpart till IF Metall i denna konflikt. 

***

Läs även: Kommuner döljer förmögenheter – och höjer skatterna

Läs även: Hatbrott mot judar ökar i Sverige – men hur mycket?