Elon Musk slaktar heliga kor
Donald Trumps besparingsgeneral har inlett sitt blodiga arbete.
Bild: AP
Donald Trump har börjat sin andra mandatperiod med en offensiv satsning för att minska statliga utgifter genom nyinrättade Department of Government Efficiency, DOGE, som leds av tech-miljardären Elon Musk och Steve Davis. I högt tempo, inspirerat av Musks move-fast-and-break-things-strategi från köpet av Twitter 2022, genomlyses nu den federala budgeten efter poster som kan beskäras eller eliminieras helt.
En av de första åtgärderna var att lägga ner mer än 100 DEI-initiativ inom 30 federala myndigheter. DEI står för mångfald, jämlikhet och inkludering och president Trump har signalerat att besparingarna behövs för att minska USA:s statsskuld som är på hisnande 36 000 miljarder dollar, motsvarande 107 000 dollar per invånare. Det är mer än tio gånger så mycket som varje svensk har i statsskuld och med en skuld på 120 procent av BNP är USA i dag världens tolfte mest skuldsatta nation.
Demokraterna menar att Musks besparingar är politiskt motiverade, odemokratiska samt att de är en droppe i havet i förhållande till den totala skulden. Trumps anhängare ser dem som ett första steg mot att modernisera och effektivisera förvaltningen, skära ner på statliga utgifter samt, kanske framför allt, avideologisera den federala förvaltningen och driva ut woke-ideologin som man menar att den genomsyras av. Protesterna har varit många och högljudda de senaste veckorna, men frågan är om inte arbetet med att stöpa om biståndsorganet USAID har skapat störst rubriker.
USA:s motsvarighet till svenska SIDA – United States Agency for International Development – grundades av John F. Kennedy 1961 med målet att motverka sovjetiskt inflytande i Tredje världen under Kalla kriget. Amerikansk biståndspolitik skulle prioritera ekonomisk utveckling och vara ett strategiskt verktyg för landets egen nationella säkerhet. Myndighetens tillskyndare menar att dagens USAID är en viktig aktör inom internationell diplomati, helt i Kennedys anda om att globalt välstånd stärker USA:s intressen, samtidigt som man räddar liv och bidrar till utbildning och ekonomisk utjämning för världens fattiga.
Att reformera myndigheter och leta kostnader är inget nytt i USA. På 1980-talet försökte Ronald Reagan krympa staten med projektet Grace Commission, medan Bill Clinton på 1990-talet ville effektivisera byråkratin genom National Performance Review (NPR). Båda initiativen sökte dock genomföra reformerna gradvis. Elon Musks DOGE tar ett helt nytt grepp genom att använda artificiell intelligens för att granska myndigheterna och övervaka statens transaktioner. Genom AI-drivna revisioner, finansiell spårning i realtid och automatiserade granskningar menar DOGE att man snabbt kan identifiera slöseri och ineffektivitet. Musk har även tagit fram verktyg för att stoppa utbetalningar och omstrukturera hela myndigheter, en metod som är betydligt mer drastisk och teknologidriven än tidigare reformförsök.
USAID har verksamhet i över 60 länder och sysselsätter cirka 10 000 personer, varav två tredjedelar arbetar utomlands. 2023 spenderade myndigheten 40 miljarder dollar på internationellt bistånd, motsvarande 0,6% av den federala budgeten. Nu stoppas alla utbetalningar under 90 dagar och på sajten doge-tracker.com redovisas vilka projekt som pausas. Vita huset har pekat ut flera biståndsprogram som exempel på slöseri och missbruk, däribland 1,5 miljoner dollar till en HBTQ-grupp i Serbien, 2,5 miljoner dollar till elfordon i Vietnam, och 6 miljoner dollar till att öka turismen i Egypten. Det finns sedan länge ett starkt stöd bland allmänheten för att skära ner i biståndet och det finns även röster bland Demokraterna som menar att detta är rätt väg att gå.
Samtidigt har biståndet länge varit en helig ko i breda kretsar och en symbol för 1960-talets internationella idealism. Det har också skapat många arbetstillfällen för ideologiskt sinnade tjänstemän. Nu vill Donald Trump synkronisera biståndspolitiken med ”America First”, men vad det konkret innebär för USAID är fortfarande högst oklart. Det som står klart är att DOGE:s arbete fortsätter. Nästa område som skall granskas blir militären och sedan utbildningsväsendet.
Donald Trump har börjat sin andra mandatperiod med en offensiv satsning för att minska statliga utgifter genom nyinrättade Department of Government Efficiency, DOGE, som leds av tech-miljardären Elon Musk och Steve Davis. I högt tempo, inspirerat av Musks move-fast-and-break-things-strategi från köpet av Twitter 2022, genomlyses nu den federala budgeten efter poster som kan beskäras eller eliminieras helt.
En av de första åtgärderna var att lägga ner mer än 100 DEI-initiativ inom 30 federala myndigheter. DEI står för mångfald, jämlikhet och inkludering och president Trump har signalerat att besparingarna behövs för att minska USA:s statsskuld som är på hisnande 36 000 miljarder dollar, motsvarande 107 000 dollar per invånare. Det är mer än tio gånger så mycket som varje svensk har i statsskuld och med en skuld på 120 procent av BNP är USA i dag världens tolfte mest skuldsatta nation.
Demokraterna menar att Musks besparingar är politiskt motiverade, odemokratiska samt att de är en droppe i havet i förhållande till den totala skulden. Trumps anhängare ser dem som ett första steg mot att modernisera och effektivisera förvaltningen, skära ner på statliga utgifter samt, kanske framför allt, avideologisera den federala förvaltningen och driva ut woke-ideologin som man menar att den genomsyras av. Protesterna har varit många och högljudda de senaste veckorna, men frågan är om inte arbetet med att stöpa om biståndsorganet USAID har skapat störst rubriker.
USA:s motsvarighet till svenska SIDA – United States Agency for International Development – grundades av John F. Kennedy 1961 med målet att motverka sovjetiskt inflytande i Tredje världen under Kalla kriget. Amerikansk biståndspolitik skulle prioritera ekonomisk utveckling och vara ett strategiskt verktyg för landets egen nationella säkerhet. Myndighetens tillskyndare menar att dagens USAID är en viktig aktör inom internationell diplomati, helt i Kennedys anda om att globalt välstånd stärker USA:s intressen, samtidigt som man räddar liv och bidrar till utbildning och ekonomisk utjämning för världens fattiga.
Att reformera myndigheter och leta kostnader är inget nytt i USA. På 1980-talet försökte Ronald Reagan krympa staten med projektet Grace Commission, medan Bill Clinton på 1990-talet ville effektivisera byråkratin genom National Performance Review (NPR). Båda initiativen sökte dock genomföra reformerna gradvis. Elon Musks DOGE tar ett helt nytt grepp genom att använda artificiell intelligens för att granska myndigheterna och övervaka statens transaktioner. Genom AI-drivna revisioner, finansiell spårning i realtid och automatiserade granskningar menar DOGE att man snabbt kan identifiera slöseri och ineffektivitet. Musk har även tagit fram verktyg för att stoppa utbetalningar och omstrukturera hela myndigheter, en metod som är betydligt mer drastisk och teknologidriven än tidigare reformförsök.
USAID har verksamhet i över 60 länder och sysselsätter cirka 10 000 personer, varav två tredjedelar arbetar utomlands. 2023 spenderade myndigheten 40 miljarder dollar på internationellt bistånd, motsvarande 0,6% av den federala budgeten. Nu stoppas alla utbetalningar under 90 dagar och på sajten doge-tracker.com redovisas vilka projekt som pausas. Vita huset har pekat ut flera biståndsprogram som exempel på slöseri och missbruk, däribland 1,5 miljoner dollar till en HBTQ-grupp i Serbien, 2,5 miljoner dollar till elfordon i Vietnam, och 6 miljoner dollar till att öka turismen i Egypten. Det finns sedan länge ett starkt stöd bland allmänheten för att skära ner i biståndet och det finns även röster bland Demokraterna som menar att detta är rätt väg att gå.
Samtidigt har biståndet länge varit en helig ko i breda kretsar och en symbol för 1960-talets internationella idealism. Det har också skapat många arbetstillfällen för ideologiskt sinnade tjänstemän. Nu vill Donald Trump synkronisera biståndspolitiken med ”America First”, men vad det konkret innebär för USAID är fortfarande högst oklart. Det som står klart är att DOGE:s arbete fortsätter. Nästa område som skall granskas blir militären och sedan utbildningsväsendet.
