Elpriset rusar i kylan – men ingen risk för elbrist

Till att börja med – är det ovanligt högt elpris nu?

– Nja, det är i och för sig ganska högt nu, just idag runt 80 öre per kilowatttimme vissa timmar. Men det är inget ovanligt, inga extrema nivåer. Elpriset går upp när det blir väldigt kallt. För en vecka sedan var det på två kronor kwh under någon timme.

Varför?

– Elpriset styrs helt av utbud och efterfrågan. Vi har stor andel eluppvärmning i våra hus, därför går det åt mer när det blir kallt. Kanske går elförbrukningen i hushållen upp mer nu när så många arbetar hemma och är hemma mer på dagarna. Industrins energikonsumtion styrs som regel inte av vädret utan av deras orderingång. Även produktionen av el är väderberoende; det blåser generellt mindre när det blir riktigt kallt och vattenkraften beror av hur nederbörden varit och på hur fyllda vattenmagasinen är.

Det har till och med varnats för elbrist. Hur kan vi undvika det?

– Att det skulle bli elbrist har jag svårt att tro. Det är bara det att elen blir dyrare. Men de flesta, både industrier och konsumenter, säkrar sina elavtal mot alltför stora prissvängningar. Nu har Svenska Kraftnät dragit igång effektreserven, ett gammalt oljekraftverk som står och puttrar, för att kunna bättre kunna balansera förbrukningen. Men aktörer kan också öka utbudet genom att inte förbruka den el de planerat för utan sälja den på börsen. Då blir förbrukningen mindre och utbudet större – alltså går priset ner.

Hur fungerar det?

– Hela Europa sitter samman i ett integrerat elnät och köper och säljer el av varandra löpande. Det är viktig, ja nödvändigt, för att vi ska använda elsystemen effektivt och klara toppar. Alternativet är att alla länder ska ha ett elsystem som själva klarar att täcka timmen med det högsta behovet. El är svårt att lagra, och produktion och användning måste bara i balans hela tiden. Vi kan både importera och exportera samtidigt, det är priset som styr.

Hur mycket exporterar Sverige och hur mycket importerar vi? Och varifrån?

– Normalt, och sett över ett år, importerar vi mest från Norge och exporterar mest till Finland. Men vi handlar också med länder som Tyskland, Danmark, Liatuen och Polen. Det kan också vara så att vi både importerar och exporterar samtidigt – beroende på pris i olika delar av systemet.

Sverige strävar ju mot fossilfrihet när det gäller energi. Finns det krav på vilken el som ska importeras? Eller prisskillnader beroende på energislag.

– Nej, det går inte att säga hur den importerade elen är producerad för varje specifik timme. Det är en mix, elektronerna är inte "fossilenergi"-märkta eller "gröna". Det kan vi däremot se på den el vi producerar. Den som är nyfiken på flödena kan gå till Svenska Kraftnäts sajt Kontrollrummet, där kan man se flödena mellan länder och de energislag Sverige producerar.

– Men även om andra länder har kolkraftverk så går de flesta bort från den typen av energiproduktion och mot förnybart. Sverige har unika förutsättningar till förnybar el som alla länder inte har. Vi har till exempel vattenkraft, skog, plats för vindkraft och ett utbyggs fjärrvärmesystem. Även här ska marknaden styra. Idag finns inga planer på att investera i ny kärnkraft, det åtminstone i dagsläget inte är lönsamt.

Om det är helt naturligt att elpriset går upp när temperaturen sjunker – varför blir alla så upprörda?

– Jag är själv lite förvånad över att den här diskussionen dyker upp varje år den här tiden. Det är helt naturligt, rent av meningen, att det ska göra det. Det är hela poängen med en avreglerad marknad, att priset ska styra.