Erik Åsard: »Högerpopulismen är ingen dagslända«

Domtrappkällaren i Uppsala är den äldsta lokalen i Sverige som rymmer en restaurang; byggnaden uppfördes på 1330-talet och mat har serverats sedan 1939. Statsvetarprofessorn Erik Åsard minns studietiden i början på 70-talet. Här firades tentor i pubmiljö. Denna lunch i november är desto mera städad: vita dukar på borden, husmanskost på menyn och Wallenbergare med lingon och ärtor på dagens tallrik.

Erik Åsard ursäktar sig mellan tuggorna, medan han berättar om sin senaste bok som skildrar högerpopulismens framfart. En ideologi i tillväxt på båda sidor om Atlanten.

Men i ett längre perspektiv: kan vi anta att USA:s president Donald Trump, som uppfyller definitionerna på en högerpopulist, bara blir en historisk parentes?

– Det är en svår fråga att besvara, säger Erik Åsard. Den amerikanska politiken har ett cykliskt mönster och populismen hade en stark ställning där under några år på 1890-talet.  Sedan försvagades den för att återkomma i olika skepnader under 1900-talet.

Boken, »Hotet mot demokratin«, har skrivits tillsammans med Dagens Nyheters New York-korrespondent Martin Gelin. Närmast siktar Trump på att bli omvald 2020.

– Mycket hänger på valet, om det blir maktskifte eller fyra år till med Trump. Trump har i grunden förändrat det republikanska partiet. Det var ju under hela efterkrigstiden ett frihandelsparti förr. Säkerhetspolitiken har också ändrats – gamla fiender har blivit vänner.

Frågan är om partiet anammat högerpopulismen nu, eller om det finns traditionella republikaner som vill ha låga skatter och resonabel attityd till utrikespolitiken.

Förutom utvecklingen i Trumps USA har författarna synat högerpopulismen i Europa med fokus på Polen och Ungern, och ledarna Jarosław Kaczynski respektive Viktor Orbán. Två auktoritära demagoger som har hämtar inspirationen från Rysslands Vladimir Putin och Turkiets Recep Tayyip Erdogan. Högerpopulisternas modus är tydligt: vissa grupper utpekas som oönskade och mindre värda, medan ett »sant folk« lyfts fram och högerpopulisterna kallar sig själva för »folkets röst«. När de når regeringsställning ändrar man grundläggande demokratiska spelregler, med till exempel politisering av domstolar och medier som utmålas som hot. Det offentliga samtalet söndras genom att lögner blandas med konspirationer, halvsanningar och fakta.

– Det är en kakofoni. Målet är att skapa förvirring och osäkerhet, en känsla av att det inte finns någon sanning, säger han.

Men vad ligger bakom populisternas framgångar? Erik Åsard menar att den övergripande förklaringen är en blandning av ekonomi och kultur – där det senare inrymmer hanteringen av flyktingfrågan.

– I vissa länder i Sydeuropa har ekonomi spelat stor roll, medan opinionen i Tyskland och Sverige troligen påverkades mer av den stora migrationskrisen 2015-16.

Ett utmärkande drag för denna populistiska våg är att alla är högerpolitiker (bortsett från enstaka partier i Sydamerika).

– Vänstern har misslyckats med att formulera en politik som fångar upp missnöjet, säger Åsard, och lyfter fram att det är retoriskt tacksamt att utmåla hot och fiender än att locka väljare med en vision och en positiv politik.

– Att vara för jämlikhet och minskade inkomstklyftor är ofta mindre slagkraftigt än att hetsa mot invandrare, säger han.

Hotet mot demokratin är större i Europa än i USA, konstaterar han. USA har bättre skyddsmekanismer för att försvåra ändringar i den amerikanska konstitutionen och tydligare struktur för maktdelning. Somliga europeiska länder är inte lika starka och detta är skälet till att framtidsutsikterna inte är ljusa, menar han.

– I Europa har högerpopulisterna kommit för att stanna under lång tid framöver. De beror på att deras huvudfrågor också står högt på agendan för många väljare: invandring, kritik mot muslimer och minoriteter, brott och straff. Precis som i USA har regeringarna i Polen och Ungern bedrivit en starkt invandringskritisk politik.  När intresset för detta gick ner så hittade de snabbt en ny fiende: homosexuella och transpersoner.

***

Namn: Erik Åsard.

Ålder: 72 år.

Titel: Professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet. Föreläsare och författare.

Aktuell med: Skildrar högerpopulismens framfart i boken »Hotet mot demokratin« (Historiska Media), som han skrivit tillsammans med DN-journalisten Martin Gelin.

Åt: Wallenbergare på restaurang Domtrappkällaren i Uppsala. Kaffe med mjölk på maten.