Ett brev betyder så mycket

Frågan är vad som är mest kittlande med det nyligen avslöjade brevet från Marcus Wallenberg till dåvarande försvarsminister Sten Tolgfors. Brevet offentliggörs i den bok om den så kallade Saudiaffären som dess avslöjare, Sveriges Radio-journalisterna Bo-Göran Bodin och Daniel Öhman, publicerar i dagarna.

Att en ordförande för ett storföretag försvarar sina intressen i kontakt med politiker är knappast konstigt. Det står nog hen fritt. Men nog är det intressant att få smaka på tonfallet i kommunikationen makthavare emellan. Som det där »Bäste Sten«, som Wallenberg inleder med.

Detaljer i brevform är också nyttigt för historieskrivningen. Det är bra att komma ihåg dessa dagar när en annan bok om en annan makthavare publiceras. TV4-journalisten Anders Palmgren har spökskrivit memoarer åt förra Volvochefen Pehr G Gyllenhammar.

I en förhandsintervju för Göteborgs-Posten har Gyllenhammar vädrat missnöje med att Renaultaffären, som blev hans fall, aldrig blev av och ledde till hans avgång.

»Vad jag vet är att Volvo hade varit en av världens största bilkoncerner i dag om affären med Renault, och Nissan inte att förglömma, hade gått igenom.«

Här är det värt att påminna om ett ännu ett brev. Daterat den 5 september 1993, dagen före offentliggörandet av affären, från Frankrikes ekonomi- och industriministrar till Gyllenhammar. Med detaljer om den gyllene aktie som i praktiken garanterade franska statens makt i det sammanslagna bolaget.

Brevet hölls dolt för Volvos styrelse i en hel månad. Vilket blev dödsstöten för både affären och Gyllenhammar, om man får tro Sven-Ivan Sundqvist i boken »Exit PG«. Också det en publikation att fördjupa sig i dessa dagar.

Läs mer:
Det öppnaste brevet