EU:s migrationspakt kan ge Sverige ny asylvåg

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard berättade nyligen att Sverige har minskat antalet asylsökande kraftigt. Prognosen är 10 000 asylsökande för 2024, den lägsta siffran sedan 1997. ”Sverige har slutat vara ett asylland”, sa Stenergard och beskrev just detta som ett tydligt mål för den sittande regeringen.

Men EU:s nya migrationspakt kan drastiskt förändra situationen. Med ett asyltryck på 1,1 miljoner till EU under 2023, vilket är den högsta siffran sedan flyktingkrisen 2015, kan Sverige snart tvingas ta emot betydligt fler asylsökande än vad man räknat med framöver. Trenden över antalet asylsökande har nämligen stigit stadigt sedan 2020 och ser ut att hamna en bit över miljonen även 2024, inte långt från rekordåren 2015-2016. (Se graf)

– Trots Sveriges restriktiva migrationspolitik kan vi, genom EU migrationspakt, förmås ta emot fler asylsökande än vad vi planerat för. Det finns dessutom en risk att vi får ta en större del av ansvaret om andra länder inte fullt ut fullgör sitt åtagande, säger migrationsforskaren Henrik Malm Lindberg vid Delegationen för migrationsstudier (Delmi).

Pakten, som antogs i april 2024, innehåller en solidaritetsmekanism där EU-länder som Grekland och Italien, vilka är hårt pressade av stora asylströmmar, ska avlastas genom att andra medlemsländer tar emot en del av migranterna.

Ett centralt element i pakten är att medlemsstater kan välja att inte ta emot fler asylsökande genom att i stället bidra ekonomiskt. Den summa som fastställts är 20 000 euro per asylsökande som landet avstår från att ta emot – en siffra som bland annat kommunicerades av Sveriges EU-kommissionär Ylva Johansson under presentationen av pakten.

– Den nya pakten kräver att minst 30 000 asylsökande eller skyddsökande per år ska omfördelas. Men det finns ingen övre gräns, och om asyltrycket blir stort kan det röra sig om betydligt fler än så, säger Henrik Malm Lindberg.

Skulle omfördelningen exempelvis innebära att Sveriges andel i asylåtagandet skulle bli 30 000 individer (vilket historiskt inte är ett högt antal) skulle kostnaden för att avstå dem bli närmare sju miljarder kronor. Men vi har i närtid sett att denna siffra skulle kunna bli den femdubbla.

Samtidigt är inte alla EU-länder lika villiga att följa den nya pakten. Ungern och Polen har öppet kritiserat mekanismen och menar att det strider mot den nationella suveräniteten. Nyligen hotade till exempel ministern Gergely Gulyás, som svar på den stora EU-bot som landet har fått för brott mot asylrätten, att bussa alla migranter som når Ungerns gräns direkt till Bryssel. "Om Bryssel vill ha migranter, så kan de få dem”, sa han.  

Henrik Malm Lindberg menar att detta motstånd kan få stora konsekvenser för Sverige – särskilt som Sverige ofta anses vara ”bäst i klassen” när det gäller implementering av nya EU-regleringar.

– Om länder som Ungern och Polen vägrar följa pakten fullt ut, kommer med stor sannolikhet länder som Sverige att få ta ett större ansvar. Vi kan inte förvänta oss att alla länder kommer att följa reglerna till punkt och pricka, säger han.

Henrik Jeppsson, Migrationsverkets förstudieledare för implementeringen av migrationspakten, säger att det inte är Migrationsverkets roll att peka ut svagheter i pakten. Men han lyfter fram att den europeiska kommissionen själv har nämnt att vissa delar av pakten är resultatet av kompromisser mellan medlemsländerna, vilket kan skapa inneboende motsättningar.

– Solidaritetsmekanismen innebär att alla medlemsländer ska bidra på något sätt, men det är för tidigt att säga exakt hur det kommer att påverka Sverige. Vi håller fortfarande på att analysera konsekvenserna och behoven, säger han.

Vad gäller kostnaden för Sverige om man avstår omfördelningen vill han inte gå in på detaljer.

– Vi har ännu inte fått några officiella siffror på vad det faktiskt kommer att kosta. Det beror på vad som bestäms i högnivåforumet som ska sättas upp för att hantera solidariteten, säger han.

Henrik Jeppsson säger att siffran över asylsökande i EU är något som övervakas av Migrationsverket. Han betonar att det kan finnas en ökning under hösten, men undviker att ge en tydlig prognos om hur antalet asylsökande kommer att utvecklas.

– Det brukar bli en liten uppgång under hösten, men någon längre trendspaning kan man inte ge utifrån de siffrorna.

Avgående migrationsminister Maria Malmer Stenergard säger till Fokus att det finns utmaningar med pakten även om den syftar till att göra asylmottagandet i Europa mer säkert och hållbart.

– Den korta genomförandetiden (två år) skapar en utmaning. Även länderna som har vänt sig emot migrationspakten har ett ansvar att också genomföra de nya reglerna. Ungern, som nuvarande ordförandeland, har inkluderat genomförande av pakten på dagordningen vid flertalet möten, vilket jag välkomnar, säger hon.

Trots att hon vid sin presskonferens för några veckor sedan betonade det stora asyltrycket mot EU hävdar hon nu att trycket har minskat.

– Sedan pakten antogs har migrationstrycket till EU sakta börjat minska, både vad gäller antalet asylansökningar och antalet irreguljära gränspassager. Minskningen väntas fortsätta i och med migrationspaktens genomförande, säger hon.

På frågan om den ekonomiska bördan vid ett nekande av migranter betonar hon att det inte handlar om att "köpa sig fri" från ansvar, utan att det finns tre olika sätt att bidra genom solidaritetsmekanismen.

– Det står medlemsstaterna fritt att välja mellan omfördelning av asylsökande, finansiellt stöd eller kapacitethöjande åtgärder så som personal eller utrustning för det fall solidaritetsmekanismen aktualiseras, säger hon.

Men hon medger att siffran 20 000 euro per person blir aktuell för att avstå ett asylåtagande.  

– Ska man trots det omsätta omfördelning av asylsökande till finansiellt stöd blir det cirka 20 000 euro per person, säger hon.

Trots påståenden om förbättrat samarbete med tredjeländer vägrar flera länder konsekvent att ta tillbaka sina medborgare som utvisas dit. Hur ska pakten hantera detta?

– Att få till stånd ett bättre fungerande återvändande är en tydlig prioritering för både medlemsstaterna och den inkommande kommissionen. EU har nyligen slutit avtal med bland annat Tunisien, Egypten, Mauretanien och Libanon för att förhindra irreguljär migration till EU. Vi arbetar också kontinuerligt med att förbättra samarbetet med tredjeländer för att öka återvändandet, men vi är medvetna om att det fortsatt kommer att finnas utmaningar med vissa länder, säger Maria Malmer Stenergard.

Migrationsverket hade under 2015 cirka 8 800 anställda då myndigheten hade att hantera 162 000 asylansökningar. I dag har verket runt 6 000 anställda trots att antalet asylansökningar har minskat i mycket större omfattning. En anonym källa på Migrationsverket anser detta vara märkligt.

– Vi har tretton gånger fler anställda per asylsökande nu än vi hade 2015. Jag har ofta undrat vad alla gör. Visserligen har det varit många medborgarskapsärenden och andra uppgifter som rör integrationen, men inte tillnärmelsevis i samma omfattning.

Källan antyder att det faktum att Migrationsverket behåller sin personalstyrka kan vara en förberedelse för att hantera ett nytt asyltryck i samband med EU-pakten.

– Vi har alltid undrat varför man inte sparkar fler. Kanske är det för att man förväntar sig att asyltrycket ska öka igen i och med migrationspakten.

Henrik Jeppson på Migrationsverket menar att personalstyrkans storlek har att göra med en breddning av kompetensen hos de anställda.

– Migrationsverket har genomfört flera omställningar och minskat personalstyrkan under åren, så det stämmer inte riktigt att vi inte har anpassat oss. Däremot har vi breddat kompetensen hos våra medarbetare, så att de kan hantera flera olika typer av ärenden, vilket förklarar bilden att personalstyrkan inte minskat lika mycket som antalet asylsökande.

Behåller Migrationsverket personalstyrkan för att vara redo för ett potentiellt ökat asyltryck med migrationspakten?

– Det stämmer att vi måste vara förberedda på eventuella förändringar, men det handlar inte enbart om asyl. Vi behöver kapacitet för att hantera olika typer av migrationsärenden, och vi vill undvika att hamna i en situation där vi står utan tillräckliga resurser om antalet asylsökande skulle öka igen, säger Henrik Jeppson.

Fotnot: Dagen efter Fokus intervju meddelade regeringen att Maria Malmer Stenergard tillträder som utrikesminister. Ny i rollen som migrationsminister blir Johan Forsell (M).

***

Läs även: Den minskade invandringen – en illusion

Läs även: Migrationsverket – en havererad myndighet